Avbildad, namn
History
-
Bilden har tagits i samband med kulturhistorisk karakterisering av Lena kyrka, Lena socken, Uppland oktober 2004.
Lena kyrka ligger på Uppsalaåsen 20 km norr om Uppsala och har ett välexponerat läge mot kringliggande slättområde. Miljön ingår i Riksintresseområdet för kulturmiljövård Björklingeåns och Fyrisåns dalgångar. Nedanför kyrkan ligger prästgården med gulmålad huvudbyggnad från 1774. Norr om kyrkogården ligger den gamla socken- och fattigstugan från 1733, en av landets äldsta bevarade i sitt slag. Strax utanför kyrkogårdens nordöstra hörn ligger kyrkvaktmästarens ekonomibyggnad som är en modern låg byggnad på betongplatta med faluröd panel. I nära anslutning ligger ett bisättningsrum ritat av Erik Fant och insmuget i backen likt en jordkällare.
På åsen finns gravfält från järnåldern i kyrkogårdens direkta närhet.
Lena kyrka räknas till samma grupp av kyrkor från det höggotiska skedet som Tensta och Vendels kyrkor. Det är en tidig tegelkyrka, men fasaderna är putsade sedan 1700-talet så tegelmurarna är ej synliga. Den består av ett långhus med ett smalare, rakslutet kor samt ett ursprungligt torn i väster. Norr om koret ligger sakristian. Kyrkan är dock mycket mindre än Tensta kyrka i grannsocknen. Med undantag för gravkoret som byggdes öster om koret år 1717 har kyrkan bevarat sin ursprungliga planform. Dessutom har sakristian senare byggts till åt öster. Korets gavelmur har bevarat ursprungliga blinderingar som även finns högst upp på tornmuren. Murundersökningar i samband med putsrenovering 1973 visar att även södra långhusmuren haft tegelblinderingar.
Kyrkan har haft ett medeltida vapenhus som är rivet sedan länge men som syns på Peringskiölds teckning från 1600-talet. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i ljust ockragult. De är försedda med strävpelare på både torn, långhus och kor. Strävpelare, lister och omfattningar är slätputsade och vitkalkade. Tornet fick sitt nuvarande utseende 1763 då tornets övre delar byggdes om. Då tillkom den nuvarande låga huven och de stickbågiga ljudluckorna till klockvåningen vilka ersatte de medeltida parställda fönstren. Långhuset och koret har stora spetsbågiga fönster försedda med bågar av gjutjärn.
Porten har en flersprångig putsad rundbågad omfattning och dubbeldörrar i trä med fiskbensmönstrad panel. Långhus och kor har branta sadeltak täckta med tjärade spån. Takstolarna är av gotisk typ och kan mycket väl vara ursprungliga. Gravkoret i öster kallas Bielkeska koret eller Salstakoret eftersom det byggdes för greve Niels Bielke på Salsta slott och hans hustru Eva Horn, efter Bielkes död 1716. Dess östfasad kröns av en frontespis. Taket har en barockprofil och är täckt med svartmålad skivplåt.
Fotografering: October 8, 2004
- FotografDellbeck, Johan
Relation
Classification
License information
Metadata
- Copies1 Digital bild, Färg, Original
- IdentifierDIG004075
- Part of collectionUpplandsmuseets samlingar
- Owner of collectionUpplandsmuseet
- InstitutionUpplandsmuseet
- Date publishedApril 30, 2014
- Date updatedDecember 1, 2023
- DIMU-CODE011013961138
- UUID83a0f11e-8e3a-4e6b-a788-56e60ef8f207
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».