1
2
100
Kvinnotröja av mörkblå åttaskaftad kypertvariation i halvylle, med mörkblå bomullsvarp och mörkblått ullinslag. Sydd i modesnitt från 1870-talet på foderstomme av gråbrun bomullslärft s.k. domestik. 2 framstycken med 2 insyningar i midjan på båda sidor samt en avsyning på tvären i midjehöjd i sidan. Bakåtflyttade axelsömmar. 2 smala sidstycken och 4 ryggstycken med svängda sömmar som mitt bak går ned i ett skört med 3 motveck. Isydd svängd ärm med 2 sömmar vid nedre delen av övre sömmen 3 prydnadsknappar.ärmarna fodrade med vit hemvävd bomullslärft. Uppstående halsremsa av tyget, helknäppt med 11 tätt sittande kulknappar av mörkblå konstmassa. Både nederkant och ärmar fållade med en remsa av tyget som sticker ned ca 1/2 cm i kanten I mycket gott skick. Ur bilaga: "Hemvävt åttasolvat halvylle, mycket vanlig typ av vävnad, men i olika mönster o. färger. Har funnits kjol som varit vid, som förut beskrivits./ se 248 840 t.ex./ Har tillhört någon av de ogifta systrarna Karna 1836-1932 eller möjligen Bengta 1846-1931, Larsson från Skurup i Vemmenhögs hd. De var husmansdöttrar och Karna var i 50 år traktens skickligaste kalaskock fram till 90 års ålder. Hon hade ett piggt intellekt och följde med sin tid, men det gällde inte klädedräkten där hon höll fast vid 1890-talets mode hela livet ut. Hon spann, vävde, sydde linneplagg för hand. Den yngre systern Bengta var mer konservativ, de bodde tillsammans hela livet och hon höll kvar allt det gamla från 1860-70-talet till skillnad mot systern. Bengta kunde t.ex. aldrig förmås att bära underbyxor under hela sin levnad. Och hon skulle ha känt sig skämsen, blyg och bortkommen i moderna kläder. Hon bar tröjor av 1860-70 talstyp hela livet till kjolar med 3-4 veckade våder, tyget dubbelvikt upptill så att det pöste ut ytterligare, en ficka i ett veck framtill, ofta med en snusdosa i, samt ett hemvävt randat förkläde. Se foto i bilaga. /Berit Eldvik 2011-01-13
Photo: Djerf, Mona-Lisa / Nordiska museet
Kvinnotröja av mörkblå åttaskaftad kypertvariation i halvylle, med mörkblå bomullsvarp och mörkblått ullinslag. Sydd i modesnitt från 1870-talet på foderstomme av gråbrun bomullslärft s.k. domestik. 2 framstycken med 2 insyningar i midjan på båda sidor samt en avsyning på tvären i midjehöjd i sidan. Bakåtflyttade axelsömmar. 2 smala sidstycken och 4 ryggstycken med svängda sömmar som mitt bak går ned i ett skört med 3 motveck. Isydd svängd ärm med 2 sömmar vid nedre delen av övre sömmen 3 prydnadsknappar.ärmarna fodrade med vit hemvävd bomullslärft. Uppstående halsremsa av tyget, helknäppt med 11 tätt sittande kulknappar av mörkblå konstmassa. Både nederkant och ärmar fållade med en remsa av tyget som sticker ned ca 1/2 cm i kanten I mycket gott skick. Ur bilaga: "Hemvävt åttasolvat halvylle, mycket vanlig typ av vävnad, men i olika mönster o. färger. Har funnits kjol som varit vid, som förut beskrivits./ se 248 840 t.ex./ Har tillhört någon av de ogifta systrarna Karna 1836-1932 eller möjligen Bengta 1846-1931, Larsson från Skurup i Vemmenhögs hd. De var husmansdöttrar och Karna var i 50 år traktens skickligaste kalaskock fram till 90 års ålder. Hon hade ett piggt intellekt och följde med sin tid, men det gällde inte klädedräkten där hon höll fast vid 1890-talets mode hela livet ut. Hon spann, vävde, sydde linneplagg för hand. Den yngre systern Bengta var mer konservativ, de bodde tillsammans hela livet och hon höll kvar allt det gamla från 1860-70-talet till skillnad mot systern. Bengta kunde t.ex. aldrig förmås att bära underbyxor under hela sin levnad. Och hon skulle ha känt sig skämsen, blyg och bortkommen i moderna kläder. Hon bar tröjor av 1860-70 talstyp hela livet till kjolar med 3-4 veckade våder, tyget dubbelvikt upptill så att det pöste ut ytterligare, en ficka i ett veck framtill, ofta med en snusdosa i, samt ett hemvävt randat förkläde. Se foto i bilaga. /Berit Eldvik 2011-01-13
Photo: Djerf, Mona-Lisa / Nordiska museet
Accept license and download photo