Tapetrullen ingår i en samling av tapetprovböcker, tapetrullar och lösa tapetprover från tapetaffären Zetha of Sweden, Wallingatan 30, Stockholm. Affären sålde exklusiva tapeter från bland annat Frankrike. I gåvan ingår tapetböcker från Manufacture Zuber et Cie och Follot i Frankrike, från Salubra i Schweiz, Carl Malmsten och Josef Frank, Sverige. Tapetprovböckerna visar prov på irisering, guldbottnar, veloutering, marmorering, djuphäftning, siden- och spetsimitationer, toiles des jouy-mönster m.m., alla tekniker som fulländats sedan 1700-talet och fortfarande i stor utsträckning handtrycks. Zuber grundades 1797 i Frankrike och har mycket skickliga tapettryckare.
Zetha of Sweden är ett tapetföretag grundat av Åke Zetterström (f. 1920) som funnits på olika platser i Sverige. I intervjuer 1999 och 2000 (se referenser) berättar Zetterström att han gör tapeter på beställning och bland annat formgivit och tapetserat kung Carl XVI Gustafs och Drottning Silvias matsal efter bröllopet 1976. Han uppger att han har han sin verksamhet i Sundbyberg och Norbergshyttan i Värmland, företaget på Wallingatan nämns inte.
Zetterström hade en stor samling äldre tapeter som bestod av omkring 3000 nummer (DN 1999-11-07). Han hade flera tapetutställningar, bland annat i museet Kvarnen i Filipstad i Värmland 1998. Jag såg delar av samlingen under tidigt 1990-tal då Zetterström besökte Nordiska museet. Vid detta tillfälle fick jag bland annat se våder ur panoramatapeten Vues du Brésil. Enligt intervjun i DN ägde Zetterström även panoramatapeten Vues d’Amerique du Nord. Dessa, och andra dyrbara tapeter, ingick inte i den erbjudna gåvan till museet.
/Maria Maxén 2013-11-25
Tapeten formgavs under 1920-talet av Mrs. Ehny-Vogler, chefsdesigner vid Zuber vid denna tid, för en kollektion som utkom 1930-31. 6 rullar graverades till detta mönster som i mönsterboken uppges vara "Directoire", meddelar Bernard Jacqué, Museè du Papier Peint, Rixheim, Frankrike via e-post 2014-01-31.
/Maria Maxén 2014-01-30
Motivet på tapeten i hög grad baserat på original av Jean Francios Bosio (1767-1832). Bilden publicerades i tidskriften Le Bon Genre 1803.
/Maria Maxén 2014-05-21
