Grupp E II.
Projekt enligt fransk förebild. Pipans längd med patentsvansskruv är 1052 mm. Nominalkaliber 18,5 mm, verklig kal. 18,2 mm. Kulvikt 30,6 gram. Kulans diameter: 17,5 mm. Krutladdningsvikt 8,87 gram.Pipan är rund, men har längst bak på var sida en "platt" för att den skulle kunna sitta stadigt i skruvstycket då svansskruven uttogs. Den sistnämde är en s k "patent-" eller "Kammarsvansskruv"; d v s lång samt så utborrad, att den rymmer en del av krutladdningen, här omkring hälften.
Det båtformiga mässingskornet sitter 9,8 cm bakom mynningen. På pipans undersida 3,4 cm bakom mynningen stjärtens översida sitter ett högt, med smal siktskåra försett ståndsikte. På patentssvansskruvens översida finnes krönt G (Karl Gustafs stads gevärsfaktori) och på undersida är inslaget P, 2, LT och 11.
Låset är "bakvänt", d.v.s. huvudelen av låset med slagfjädern sitter bakom hanen. Hanens slagarm är ovanligt lång. Dess nedre del, där slagytans urholkning sitter, synes vara gjord i ett särskilt stycke. Denna urholkning har en vertikal skåra både fram och bak. Låset har varhake, vars bakre kant är förstärkt med en upphöjd list. Varhaken hindras att falla för långt tillbaka genom en ur låset utskjutande tapp. Stången har särskild fjäder. På bleckets utsida krönt C och numret 11. På insidan årtalet 1833.
Stocken är av björk och brunbetsad. Kolvens vänstra sida har ej urgröpning för kinden. Bakom varbygelns bakre arm finnas två bokstäver eller siffror. Framstocken har två avsatser mot vilka bakkanten på resp. nedre och mellanbandet skulle ligga an. Laddstocksfjädern är fäst i piprännans botten.
Beslagen äro av mässing. Bakplåten har omkring 7 cm lång spets, som går in över kolvryggen. Genom spetsen går en mindre skruv, varjämte två större sådana sitta i den egentliga bakplåten. Alla dessa skruvar ha svagt kullriga huvud, vilka äro nedfällda nära nog i jämnhöjd med bakplåtens yta.
Varbygelns långa bakre arm har 2 upphöjningar, "fingerstöd" samt fasthålles av två träskruvar. Den främre armen fasthålles av den nedifrån isatta korsskruven. Både det nedre och mellanbandet äro jämnbreda med en bredd av 24 mm. Näsbandet är enkelt och har kappa. Det liknar och har samma hala längd som näsbandet m/1815, men dess över pipan liggande, baktill med skåra för kornet försedda del är längre än på m/1815. Näsbandet fasthålles av en med tapp försaedd, bakom bandet liggande bandfjäder av samma typ som på m/1815. Mellanbandet och nedre bandet stödas baktill av de ovan omtalade avsatserna på framstocken. Deras bandfjädrar ligga framför resp. band. Var och en av dessa båda bandfjädrar har först ett omkring 8 mm långt, längre parti, som skall ligga under bandet, men därefter får fjädern plötsligt en avsats. Denna avsats skall stöda mot bandets framsida. Vill man taga av bandet trycker man fjäderns bakre del in i stocken, varvid bandet kan dragas över fjäderns avsats.
Sidblecket är av järn och har samma form som låsblecket. Låset fasthålles av två skruvar. Låset fasthålles av två skruvar. På bakplåtens spets står numret 11, på insidan av nedre bandet och mellanbandet ett B och på insidan av näsbandet AB. Mellanbandet har på insidan ett öra, genom vilket den nit går, som fasthåller den främre rembygeln. Den bakre rembygeln har samma form som m/1815 och fasthålles som den genom att dess smalaste kant är inpassad i en urtagning i överkanten på varbygelns främre arm strax bakom korsskruven. Laddstockhuvudets stötskiva har en halvrund urtagning för kulan.
Till försök skulle enligt generalorder av den 30 mars 1834 anskaffas 20 st gevär av ovan beskrivna sort, "efter en av kaptenen i armén, löjtnanten vid Kalmar Regemente S.A. Callerström uppgiven modell". Plan för försöken fastställdes genom generalorder av den 11 maj 1835.
Samhörande nr 30723-4 gevär, bajonett.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».