Camera obscura

Under århundraden använde konstnärer en camera obscura som rithjälpmedel och stöd under arbetet med sina verk för att bland annat få rätt perspektiv och notera detaljer i motivet. Beroende på användning varierade apparaterna i storlek och och typ. I senare tid talades det om s.k. ritkameror. De här apparaterna låg till grund för den första generationen fotografiska kameror som bland annat lanserades av fransmannen Daguerre i augusti 1839.

Utöver som rithjälpmedel för konstnärer användes ritkameror inom olika områden, exempelvis av kartografer och inom topografin. Den här behändiga apparaten, avsedd att användas på stativ, var av trä och bara drygt två decimeter lång med ett 70x90 mm stort bildfält. Genom att fälla upp locket i den bakre delen kunde operatören se bilden med hjälp av en vinklad spegel. Ett svarvat trälock skyddade linsen under transport.

Apparaten köptes i Stockholm på 1920-talet av Helmer Bäckström i Segerborgs optiska magasin och skänktes till Tekniska museet i januari 1939.

Accession: January, 1939