Gefle Porslin och Bo Fajans

I 105 år drejades, formpressades, glaserades och såldes

tusentals kaffekoppar, tallrikar, vaser, blomkrukor, skålar,

karotter, fat och figuriner här i Gävle. Hela stan är byggd

på en mark av lera med god kvalitet, en gammal havsvik.

Bo Fajans grundas som familjeföretag av Erik Boberg 1874.

De gräver upp den fina leran direkt på sin tomt vid Fjärran höjder, bearbetar den och resultatet blir produkter i lergods - allt från brännvinskrus till magnifika golvvaser.

Gefle Porslin startar som aktiebolag 1910 och ombildas 1913. De vill att deras importerade vita flintgodslera ska se ut som ”äkta” porslin, med tallrikar och skålar för allas matbord, vaser och figuriner till prydnad.

Mönsterritare och glasyrkemister kämpar och lyckas

få i gång produktionen. På 1920-talet gör båda fabrikerna

något nytt – de anställer konstnärer för att skapa tydligare

varumärken och höja den konstnärliga kvaliteten.

Redan 1925 ger detta resultat i form av utmärkelser på

Världsutställningen i Paris. Sedan blir Stockholmsutställningen 1930 det hägrande målet. Där lyckas fabrikerna överträffa sig själva med praktpjäser, nya dekorer och konstgods. Gefle Porslin skapar till och med en dekor målad med platina, Silverstjärna.

1940-talet rullar på men under 1950-talet skjuter produktionen i höjden med nya snabba elektriska brännugnar och unga moderna formgivare. Detta decennium blir fabrikernas höjdpunkt vad gäller antal produkter, antal anställda, export och popularitet.

Men den utländska konkurrensen blir allt tuffare.

Familjeföretaget Bo Fajans väljer att lägga ner företaget 1967.

Gefle Porslin, som sedan 1935 ingår i Upsala-Ekebykoncernen, satsar på ny teknik men det visar sig vara för sent. I december 1979 bränns den sista tallriken.

Om fabrikerna någonsin konkurrerade med varandra?

Både ja och nej. Deras produktsortiment var olika,

även om båda tillverkade vaser, blomkrukor och skålar.

Men materialet, uttrycket och sortimentet skilde dem åt.