Kaffepumpan står på vedspisen Husqvarna vapenfabrik nr. 228 i Posthuset kök från 1910-tal. Holzer, Jurek (copyright)

Vedspisens uppgång, fall och återkomst

By Skansen / Johanna Krumlinde

Vedspisen, också kallad järnspisen, lanserades brett under andra halvan av 1800-talet. Vid början av nästa århundrade fanns den i så gott som varje svenskt hem. Den ändrade levnadsförhållandena, vår mattradition och även sättet vi inredde våra hem.

Det värmande gjutjärnet

Från 1500-talet och framåt, under cirka 300 år, utvecklades spisar och ugnar för uppvärmning med allt fler delar av gjutjärn. De kallas järnkakelugnar och järnugnar, varav sättugnen är den typ som förekommit mest i Sverige. En sättugn är en låda bestående av gjutna järnhällar som står i förbindelse med en öppen spis. Från spisen läggs sedan glödande kol in i järnlådan och värmer upp hällarna som lagrar värmen. Det är en lösning som varit vanlig i Skåne och andra sydliga landskap. Hällarna var rikt dekorerade och en utsmyckning för hemmet.

Trebent kaffepanna över elden i Moragården på Skansen. Eldens ljus lyser upp rummet. Kvinnan är klädd i Dala-Flodadräkten. Bild från 1970-1979. Skansen CC-BY-SA

Järnspisen främst för matlagning patenterades i England under 1780-talet, men var först öppen och med få fördelar. Senare möjliggjordes en helt innesluten eld av de nya teknikerna för framställning av gjutjärn i masugnar. Den första svenska tillverkningen börjar under 1830-talet. Då är järnspisarna i Sverige ett undantag för välbärgade hem. De allra flesta fortsatte att laga sin mat, få värme och ljus från den öppna spisen. Där användes grytor och pannor som stod på tre fötter eller ställdes på en lös trefot direkt över elden.

Förändrar hem och matlagning

Fotogenlampan vid spisen i Statarlängan på Skansen. Lampan blev nödvändig när eldens ljus stängdes in i vedspisen. Bild från 2007-2008. Suomalainen, Jouni CC-BY-SA

Att skaffa en vedspis var inte bara en investering i själva spisen och dess installation, särskilda kokkärl behövdes också. Ett behov av belysning uppstod när eldens lågor stängdes in bakom svarta järnluckor. Gas- och fotogenlampans utveckling går hand i hand med järnspisens. Den nya belysningstekniken ändrade våra vanor. Det blev möjligt att arbeta i lampans sken senare om kvällarna och möbleringen i små bostäder kunde centreras efter lampan i stället för det skumma ljuset från elden.

De stora fördelarna med vedspisen var framförallt att eldens sot och rök stängdes in och inte kom ut i rummet där människorna bodde. Inomhusmiljön blev betydligt mer hälsosam utan den stickande röken ständigt i luften. Tidigare hade den som lagade mat, oftast kvinnan i hushållet, tillbringat många timmar dagligen i den skadliga röken. Bränsleförbrukningen effektiviserades varför spisarna blev populära i städerna dit veden måste köras från skogsbygden.

Julbak i Välaskola på Skansen. Pepparkakor gräddas i järnspisen på en smord plåt. Fotogenlampan behövs för ljusets skull. Bild från 2007-2008. Suomalainen, Jouni CC-BY-SA

Förutom plattorna, som genom sitt avstånd till elden varierar i temperatur, erbjöd vedspisen en ugn som snabbt kunde värmas. Ugnen var liten i jämförelse med de inmurade stora bakugnarna, som behövde eldas i dagar för att få upp till rätt temperatur. Ugnsstekt mat blev en nyhet på bordet ihop med småkakor som nu kunde gräddas på plåt i hemmet.

Mönster, modeller och tillverkare

En J & C. G. Bolinders M.V.A B No 20 i Skomakarhuset på Skansen. Skansen / Andreas Lindblad CC-BY-SA

Spisarna under 1800-talet var rikligt utsmyckade med mönster gjutna i spisarnas framsidor. De fanns i flera storlekar: för det lilla hemmet, bondköket och för stora hushåll med över 15 personer. Det var möjligt att installera två stora spisar bredvid varandra i riktigt stora kök på slott och i välbärgade hem. Annars var det vanliga att spisen ställdes direkt på den gamla härden, under spiskåpan och ett rör ledde upp röken till skorstenen. Benställningar fanns till vissa modeller, men en murad härd med ett fack för järnspisen och den praktiska varmvattentanken blev standard.

Husqvarna no. 26 i Välaskolas kök från 1910 på Skansen. Till vänster syns vattentank av koppar. Skansen / Andreas Lindblad CC-BY-SA

Den fösta moderna vedspisen var Husqvarnas modell 22 som lanserades år 1885. Enbart Husqvarnas fabrik tillverkade cirka 8 000 spisar årligen under 1890-talet. Under 1910-talet var produktionen uppe i 20 000 spisar per år samtidigt som det fanns flera andra både stora och små producenter av spisar.

Järnhandlarbostaden på Skansen visar 1930-talets modernitet i form av en elspis från Eletrolux bredvid vedspisen Bolinders No 65 A. Elpriserna under 1930-talet kunde periodvis stiga kraftigt så det var ekonomiskt att ha vedspisen kvar, särskilt till tvätt och långkok. Skansen / Andreas Lindblad CC-BY-SA

Det har funnits en mängd olika gjuterier som tillverkat järnspisar. Några av de mest framgångsrika var Husqvarna, Bolinder, Näfveqvarns bruk och Norrahammar bruk. Gjuteriets namn och modellnumret är oftast ingjutet i framsidan på spisen. Låga nummer är tidiga i produktionen och tresiffriga modellnummer är mestadels tillverkade efter 1920. Spisarna tillverkades under längre tid och därför är det svårt att helt datera dem. Under 1930-talets funkis blir det helt ute med de dekorerade spisarna och luckorna blir i stället helt släta. De sista svenska modellerna som lanseras under 1940-talet är emaljerade i vitt och svart. På 1950-talet tar elspisen över och blir den vanligaste lösningen i köket. Fortfarande tillverkas och säljs nya järnspisar i Sverige och många gamla renoveras.

Förbud och återkomst

Nästan 200 år efter att vedspisen började rädda liv i hemmen, har den i stället hamnat i blåsväder för att släppa ut för mycket sotpartiklar, obrända rökgaser och vara en fara för miljö och människor. Den 1 juli år 2018 skärpte Boverket miljökraven för alla vedeldade pannor och spisar. Detta för att leva upp till EU:s skärpta utsläppskrav för att minska skadlig inverkan på hälsa och miljö. Miljökraven innebar bland annat ett förbud mot att installera begagnade vedspisar - något som upprörde många och ledde till att Vedspisupproret startade i sociala medier. En grupp på nätet samlade snabbt 18 000 medlemmar som protesterade bland annat genom att skicka vedträn med posten till Boverket och politiker.

Kurs i vedspisrenovering på Skansen 2016. En blästrad spis monteras och svärtas med spissvärta. Skansen CC-BY-SA

Regeringen gav i slutet av 2018 Boverket i uppgift att utvärdera kraven för vedeldade köksspisar och resultatet visade att hälsovinsterna var mycket små och att de administrativa kostnaderna blev långt större än vinsterna. Från och med oktober 2019 slopades därför de höjda miljökraven på begagnade järnspisar. Nya vedeldade köksspisar kommer att omfattas av EU:s utsläppskrav från och med 2022. I dag har järnspisen blivit något av en symbol för landsbygden, självhushållning och nostalgiskt torparliv. Många framhåller dess betydelse i krisberedskap när elförsörjningen hotas av stormar och oväder.

På Skansen finns ett flertal järnspisar och järnkaminer ute i våra kulturhistoriska miljöer som visar tidsperioden från 1870-talet fram till 1950-talet. Se öppettiderna för hus och gårdar på vår hemsida.