Johanna Krumlinde / Skansen CC-BY-SA

Toalettpapprets historia

By Skansen / Johanna Krumlinde

Våra grundbehov har sett likadana ut sedan tidernas begynnelse, men människans sätt att förhålla sig till sin kropp och dess funktioner har varierat vida genom tid och rum. Att torka sig där bak med toalettpapper, det har inte alltid varit självklart i vår del av världen. Hur gjorde vi innan den vita rullen slog igenom? Och när kom den oss in på livet i våra hem?

Vi börjar med platsen för historien: avträdet eller dasset, som inte heller har en särskilt lång historia i vårt land. Att bygga ett speciellt hus att använda vid naturbehovens uträttande ansågs långt in på 1800-talet vara något som bara herrskapsfolk med fina vanor gjorde. Hos enkelt folk på landet kunde det finnas en stång mellan två väggar att sätta sig på eller någon form av avträdessits ovanför dyngstacken.

Det berättades fortfarande för hundra år sedan om byar där folk gick upp i skogen, satte sig utanför husknuten eller var helst de befann sig utomhus. Under vintern samlades en stor hög avfall och avföring bredvid förstukvisten. Den kördes bort till våren när den började stinka för mycket. Då var det inte tal om att använda toalettpapper. Löv, mossa, trästickor eller vad som fanns till hands användes. Det var vanligt använda pekfingret eller torka av sig på skjort- eller kjolkanten. Om det fanns ett avträde kunde det finnas engångstickor av trä att använda eller en gemensam att låna.

Utedass på en innergård i Skara, 1969-1970. Beerståhl, Nils Fredrik, Västergötlands museum. CC-BY-NC-ND

Att gå på dass var inte ett privat ärende. När dassen börjar bli vanliga så byggs de oftast med tre eller fler sittplatser. Stora gods kunde ha 12-15 platser. Precis som på det antika Roms offentliga toaletter användes dasset för samtal och förtroligheter. I städerna togs dass i bruk tidigare än på landsbygden. Det hade såklart sina praktiska orsaker. Ända fram till rivningsvågen under 1960-1970-talet fanns utedass i bruk i många av våra största städer.

Dass vid ett skjutsstall. 1940-tal. Okänd, Kalmarlänsmuseum, PDM

Utan att gå för djupt in i vår ändrade inställning till smuts och renlighet så kan slutsatsen dras att dåtidens människor hade ett helt annat förhållande till kroppens avfall än vi har i dag. Synen på hur kroppen ska regleras och tämjas har förändrats väldigt bara under de senaste 100 åren, på gott och ont. Jag återkommer till en av de tydligaste tidpunkterna för denna nya syn på smutsen.

Tillbaka till toalettpappret. Papper är en kinesisk uppfinning och den första skriftliga källan för användandet av toalettpapper skrevs ner av författaren och politikern Yan Zhitui i 500-talets Kina. Han skriver att han inte vill återanvända skrivpapper som toalettpapper, om de har text från konfucianismens fem klassiska texter. En arabisk resenär i Kina skriver år 851 att kineserna inte tvättar sig med vatten utan bara använder papper för att torka sig rena efter att ha uträttat sina nödvändigheter. Arkivmaterial från det kejserliga hovet anger att under år 1393 tillverkades 15 000 ark av särskilt mjukt toalettpapper exklusivt för kejsarfamiljen i Nanjing. Varje ark av det kejserliga toalettpapperet var parfymerat. I västvärlden dröjer det ytterligare 500 år innan toalettpappret dyker upp.

Det moderna toalettpapprets fader sägs vara den amerikanske uppfinnaren Joseph Gayetty. Pappret såldes i buntar med släta ark där uppfinnarens namn stod att läsa i vattenstämpel. I början salufördes toalettpapper som hälsosamt och sades bland annat lindra hemorrojder genom att det behandlats med aloe eller välgörande oljor. Toalettpapper på rulle kom på 1880-talet, men förekom under lång tid jämsides med de släta arken och också en variant med kräppad kvalité. Så sent som på 1930-talet marknadsförde en amerikansk tillverkare sitt dasspapper med att det var fritt från flis och stickor.

Fick Bok med 100 ark från Munksjö Pappers Bruk. Kostade 10 öre. Peter Häll, Tekniska museet, CC-BY

Att torka sig med återanvänt papper i olika former blir i Sverige allt vanligare i takt med att tidningar, postorderkataloger och telefonkataloger börjar förekomma på 1880-talet. Då börjar också svenska Munksjö pappersbruk tillverkningen av klosettpapper i bruna buntar om 300 blad trädda på en ståltråd. Idén kom från USA och det såldes också “fickböcker” med 100 ark på hotell och av tidningspojkar. På 1800-talets slut berättade en man som tömde dasstunnor på Skeppsta bruk i Södermanland om följande iakttagelse av klassperspektivet i latrintunnornas innehåll: “Ja si folkskit kan dä ju va nå mä, men herrskapskit då ä dä mest bara papper.”

Engelsktillverkad stol till vattenklosett. Anna Gerdén, Tekniska museet CC-BY

Toalettpapprets utbredning i Sverige går hand i hand med vattenklosettens införande. Först under början av 1900-talet blir det tillåtet att koppla in vattenklosetter på det allmänna avloppet, 1906 i Göteborg och 1909 i Stockholm. Vattenklosett var höjden av modernitet och bland de allra första i landet att sitta på porslinstronen var de boende i Dickinsonska Palatset i Göteborg, byggt år 1862 och i Engelska villan i Ryfors, byggd 1886. Dessa första vattenklosetter var rikligt bemålade och mycket vackert utformade. August Strindberg skrev efter sin första vattentoalett-sittning:

”Den mest glänsande uppfinningen träffade jag i Hamburg. Där träckade man i något som liknade en soppskål och när man tittade sig om så var där ingenting att se, oaktat att man kunnat svära på att man nedlagt ett par meter; skålen var så fin efter förrättningen att man kunnat äta äkta sköldpaddssoppa ur den.”

Vid flera tillfällen i modern tid har skräcken för att toalettpappret ska ta slut skapat panik i samhället och fått människor att hamstra denna omistliga lilla sak. 1973 ska ett skämt i amerikansk TV om att toapappret kunde ta slut ha utlöst panik hos USA:s befolkning. Människor hamstrade toalettpapper i så enorma mängder att pappret tog slut och det uppstod ett par månaders brist. Liknande beteenden märktes internationellt under inledningen av Covid-19 pandemin vintern 2019-2020. Bilder spreds över världen på butikshyllor som gapade tomma. Psykologer förklarar beteendet med att vi i osäkra tider försöker få kontroll på den del av tillvaron vi kan påverka. Ett förråd med toalettpapper får oss att känna en viss säkerhet inför en osäker framtid. Människor har också ett flockbeteende och vi påverkas av vad vi ser att andra gör.

Vattenklosetten i Järnhandlarbostaden på Skansen. Träsitts och vattenmagasinet placerat högt upp på väggen. Toalettpappershållare i porslin för toalettpappersark. Johanna Krumlinde, Skansen. CC-BY-SA

Sanigén, förpackning med släta glatta toalettpappersark. Johanna Krumlinde, Skansen. CC-BY-SA

Spolknopp av porslin och kedja till vattenklosettens spolcistern. Med ett mullrande ljud sköljde vattnet ner från hög höjd. Järnhandlarbostaden, Skansen. Johanna Krumlinde, Skansen. CC-BY-SA

Fast hur är det möjligt att vi inom loppet av en livstid blivit så förfinade att vi räds en tillvaro utan dasspapper, när vår farmorsmor kunnat nöja sig med pekfingret, rövskrapa eller kjolfållen? Under 1930-talet drabbas Sverige som många andra delar av världen av hygienismens framfart. Stora sociala projekt sjösattes för att förbättra levnadsstandarden. Journalisten Ludwig “Lubbe” Nordström rapporterade under år 1938 med fasa om det Lort-Sverige som fortfarande fanns kvar. Illadoftande osunda hem hängdes ut i ett av Sveriges radios första socialreportage. Debatten om de bostadssociala bristerna gick het. Synen på att leva i smuts spreds till allmänheten som omoralisk och degenererande. Tidigare hade distanseringen mellan kroppen och smutsen främst utövats av borgerligheten under 1800-talet. Nu uppmärksammades med full kraft den misär som rådde hos de sämre bemedlade i samhället. Trånga omoderna bostäder som inte kunde hållas rena eller varma. Sjukdomar som spreds genom bristande möjlighet till hygien och stora familjer som bodde tillsammans i ett rum. Det fanns många argument för att utrota smutsen och misären. Det ledde fram till den omvandling av samhället som vi i dag ser tillbaka på som byggandet av folkhemmet. Stora politiska insatser gjordes för att ge de fattiga medborgarna socialt stöd, bostäder med rinnande vatten, badrum, toalett med toalettpapper och en modern välfärd.

I städskåpet i Järnhandlarbostaden på Skansen. Johanna Krumlinde, Skansen CC-BY-SA

Under denna resa lärde vi oss att vara hela och rena, hur bakterier och virus smittar, att kroppens utsöndringar är pinsamma och att vi ska torka oss med toalettpapper där bak innan vi lämnar våra blanka kaklade badrum. Blotta tanken på att med handen beröra det onämnbara smutsiga eller att begagna en gemensam rövsticka - ger de flesta av oss rysningar av obehag och äckel. Toalettpappret har tagit plats i vårt vardagsliv som helt oumbärligt.