868,026 results in DigitaltMuseum:

LS 0078-84: Albert Larson (f. 1895, Gräsmark), utvandrare. Intervju.

Sammandrag: Intervju med Albert Larson i Moline, Illinois. Hans fru Hazel medverkar. Rubriker: Anledning till emigration, arbete, Axel Janson, berättelser från Värmland, depressionsåren, fackföreningar, föräldrar, kontakten med Sverige, religion, skolgång, språkkunskaper, tillbaka till Sverige, överresan, övrigt om intervjun. Anledning till emigration: Han utvandrade 1923. Han ville bara resa över för att se hur det var i Amerika. Trivdes han inte så skulle han resa tillbaka efter något år. Redan 1915 så hade han tagit ut sitt flyttningsbetyg med avsikt att emigrera, men han ångrade sig när USA kom med i första världskriget. Arbete: Redan i sexårsåldern fick han börja hjälpa sin far. Hans far var mycket krävande. Albert var ganska vek och han fick ofta utföra arbetsuppgifter som var alltför betungande för hans ringa ålder. När han blev gammal nog så lämnade han faderns gård och började arbeta i skogen. Han arbetade bland annat i Dalarna, där han lärde sig köra timmer. Han redogör ganska ingående för skillnaderna mellan värmlänningarnas och dalmasarnas sätt att köra timmer. När han kom till Moline så fick han arbete på John Deer Harvester. Han fick bara utomhusarbete eftersom han inte kunde någon engelska. Efter en kort tid slutade han på John Deer och började arbeta för ett gasbolag. Efter ungefär ett halvår i Moline så flyttade han till Rockford, där han fick arbete på National Lock. Han stannade i Rockford i två år. 1926 återvände han till Moline, där han hade flera kortvariga arbeten. 1934 började han på en fabrik som tillverkade jordbruksmaskiner. Där stannade han fram till sin pensionering. Axel Janson: Han berättar om sin morbror, Axel Janson. Han utvandrade från värmland år 1900. Han begav sig till Alaska för att gräva guld. Han hördes inte av och hans släktingar i Sverige trodde att han var död. Först 1928 fick hans syster i Moline kontakt med honom igen. Han började då även skriva hem till Sverige. Han blev aldrig rik på sitt guldgrävande och han dog i Fairbanks, utan att kunna betala sin egen begravning. Berättelser från Värmland: Han läser upp en berättelse som han skrivit om hur en auktion gick till i Värmland, när han växte upp. Han läser även ett par historier om värmländska original. Depressionsåren: Han berättar en del om depressionsåren. Han förlorade pengar när bankerna stängde. Han försörjde sig hjälpligt genom att köra lastbil för en stenläggningsfirma. Fackföreningar: I början av 40-talet så började fackföreningarna komma in på fabrikerna i Moline. Albert gick med i fackföreningen, men han har aldrig varit fackligt aktiv. Han redogör för de förmåner som fackföreningen lyckades driva igenom för arbetarna på Farmal. Föräldrar: Hans föräldrar hade ett litet torp som tillhörde farfaderns gård i Gräsmark. Hans far utvandrade till Amerika 1902. Han trivdes inte där och återvände till Gräsmark efter två år. Efter återkomsten till Sverige så köpte han en större gård i Kils socken av sin svärfar. Familjen hade det ganska dåligt ställt, eftersom fadern inte var särskilt arbetsvillig. Kontakten med Sverige: Han berättar en lång historia om en emigrant vid namn August Carlson, som förgäves försökte få kontakt med sin bror i Sverige. Hur många brev August än skrev så gick han aldrig något svar. Albert försökte hjälpa honom att få kontakt med brodern, men det lyckades inte. Han berättar också om emigranter som helt tog avstånd från Sverige och det svenska språket efter emigrationen. Religion: Han tillhör svenska frikyrkan. Skolgång: Han berättar en del om sin skoltid. Han gick i skolan fyra månader om året. Lärarinnan var ung och outbildad, men hennes far var god vän med prästen och de andra i skolstyrelsen. Hon såg skolan som en straffanstalt. Albert kunde läsa innan han började skolan. Språkkunskaper: Han talar fortfarande bra svenska. Han har skrivit många berättelser på svenska som han skickat in till Svensk-amerikanaren-Tribunen. Berättelserna handlar framför allt om hans uppväxtår i Värmland. Han har även försökt lära sina sönder lite svenska. Hans fru, som är född och uppvuxen i Moline, talar fortfarande lite svenska. I hennes föräldrahem var det bara modern som talade svenska. Han talar en del om svenskans ställning i dagens Moline. Tillbaka till Sverige: Han har besökt Sverige vid ett flertal tillfällen efter emigrationen. Överresan: Han redogör utförligt för överresan. 1923 reste han tillsammans med sin bror. De hade inga biljetter när de kom till Göteborg. Det var svårt för dem att få tag på biljetter eftersom många ville emigrera och månadens kvot var fylld. Till slut lyckades de få biljetter på Vita Stjärnlinjen. De reste till New York via Southampton. Från New York reste de vidare till Moline. Övrigt om intervjun: Ljudkvalitén är bra. Intervjun är lång och något osammanhängande. Något fel har uppstått på den tredje kassetten, varför man helt kan bortse från denna kassett. Innehållet på tredje kassetten återfinns även på intervjuns femte kassett. Hans hustru Hazel är med vid intervjutillfället. Hon bidrar med en del information. Intervjun är mestadels på svenska men vid några tillfällen övöergår både Lennart Setterdahl och de intervjuade till att tala engelska. LS 0078 - LS 0079 - LS 0080 - LS 0081 - LS 0082 - LS 0083 - LS 0084 ---------- Ytterligare kommentar, översatt till svenska: Hans far reste till Amerika 1902 men återvände i mars 1904. Han behövde arbeta hårt som pojke ute i skogarna. Han åkte upp till Dalarna. Han fick gå tio svenska mil till Idre för ett jobb. Han lärde sig hur man lastar och kör timmer som dalmasarna gör. "När jag återvände hem så berättade jag för min far hur det gjordes, och efter det så gjorde han likadant. Jag såg också att de behandlade sina hästar mycket bättre än vad vi gjorde i Värmland." Han gjorde lumpen i Stockholm på Positionsartilleriregementet till häst. 1923 så reste Albert och hans bror Arvid till Amerika. De köpte två biljetter i Göteborg för 600 kronor inklusive tågbiljetter till Moline. "Far körde oss till järnvägsstationen i Kil. Det var den sista gången vi såg honom.". Albert hade mycket att berätta om sitt liv i både Amerika och det Sverige han lämnade. "Allting kommer tillbaka till mig nu i mina äldre dagar, så det är lätt för mig att minnas." Albert har i många år bidragit med artiklar och dikter till Svenska Amerikanaren Tribunen. Han gillar att läsa och skriva. Han berättar detaljerat om svenskar han mött genom åren. Original comment in english: His dad went to America in 1902 but returned in March 1904. Had to work hard as a boy out in the woods. Went up to Dalarna. Had to walk ten Swedish miles to Idre for one job. Learned how to load timber according to the people up there. "When I returned home I told dad about it how it was done, and after that he did the same way. I also noticed that they treated their horses much better than we did in Värmland.". Military servide in Stockholm at Positionsartilleriregementet till häst. In 1923 Albert and his brother Arvid left for America. Two tickets were bougt in Gothenburg for a sum of 600 :- kronor incl. train tickets to Moline. "Dad drove us to the railroad station in Kil. That was the last time we saw him.". Albert has a lot to tell about his life in both America and the Sweden he left. "It all comes back now in my older days, so it's easy for me to recall." Albert has been contributing articles and poems to Svenska Amerikanaren Tribunen for many years. He likes to read and write. Gives a good observation about Swedes he met over the years.

7 audio

Kulturparken Småland / Smålands museum

Rian

171,850 results in Kulturförvaltningen:

152,070 results in Vänersborgs museum:

105,046 results in Västergötlands museum:

Share to