1
2
100
Kjol av rosa glättad ylle i tuskaft, s.k. rask. Rasken är av gles och ojämn kvalitet. Sydd av 4 hela våder. Upptill med 1 cm breda lagda veck runtom som möts mitt bak, utom på ett 10 cm slätt parti mitt fram, Sprund i båda framsömmarna. 0,8 cm bred linning av tyget knäppt vid båda sprunden med en hake och hyska av mässing. I nederkant skodd med 6 cm ljusgrön kamlott, ett annat tuskaftat tunt ylletyg av kamgarn, mitt fram iskarvat med något mörkare linnelärft.. Enligt uppgift buren som brudkjol i början av 1800-talet av hustru Pernilla när hon gifte sig med fiskaren Anders Danielsson. Det stämmer mycket bra med färg, material och modell på kjolen. Rask och kamlott var modetyger på 1700-talet som togs upp i den folkliga dräkten och bars en bit in på 1800-talet. Den glansiga rasken kunde ersätta siden som var förbjudet för bondbefolkningen. Dessa köpetyger vävdes både utomlands och i Sverige och användes av bondkvinnorna främst till bruddräkten och högtidsdräktens kjolar, förkläden och livstycken. Kamlott bars ofta i s.k. ungmorsklänningar från omkr. 1800 som hade samma tyg i kjol och och separat kofta, ett modedrag lånat från högre stånden. /Berit Eldvik 2011-09-09
Photo: Wreting, Bertil / Nordiska museet
Kjol av rosa glättad ylle i tuskaft, s.k. rask. Rasken är av gles och ojämn kvalitet. Sydd av 4 hela våder. Upptill med 1 cm breda lagda veck runtom som möts mitt bak, utom på ett 10 cm slätt parti mitt fram, Sprund i båda framsömmarna. 0,8 cm bred linning av tyget knäppt vid båda sprunden med en hake och hyska av mässing. I nederkant skodd med 6 cm ljusgrön kamlott, ett annat tuskaftat tunt ylletyg av kamgarn, mitt fram iskarvat med något mörkare linnelärft.. Enligt uppgift buren som brudkjol i början av 1800-talet av hustru Pernilla när hon gifte sig med fiskaren Anders Danielsson. Det stämmer mycket bra med färg, material och modell på kjolen. Rask och kamlott var modetyger på 1700-talet som togs upp i den folkliga dräkten och bars en bit in på 1800-talet. Den glansiga rasken kunde ersätta siden som var förbjudet för bondbefolkningen. Dessa köpetyger vävdes både utomlands och i Sverige och användes av bondkvinnorna främst till bruddräkten och högtidsdräktens kjolar, förkläden och livstycken. Kamlott bars ofta i s.k. ungmorsklänningar från omkr. 1800 som hade samma tyg i kjol och och separat kofta, ett modedrag lånat från högre stånden. /Berit Eldvik 2011-09-09
Photo: Wreting, Bertil / Nordiska museet
Accept license and download photo