Tomtehus

About the object

• about
  Tomtehus. Stolpbod, trä, knuttimrad, svale, sylltimmer, vedtak, trappstock, utkragat loft, brunlaserad. Ingår i tomtelandskap inv.nr 329001-329034. /2006-09-01 Heidi Henriksson och Lena Kättström Höök Tomtelandskap har funnits i borgerliga familjer åtminstone från 1920-talet och framåt. Förutom benämningen "tomtelandskap" k...

  Tomtehus. Stolpbod, trä, knuttimrad, svale, sylltimmer, vedtak, trappstock, utkragat loft, brunlaserad.

  Ingår i tomtelandskap inv.nr 329001-329034.
  /2006-09-01 Heidi Henriksson och Lena Kättström Höök

  Tomtelandskap har funnits i borgerliga familjer åtminstone från 1920-talet och framåt. Förutom benämningen "tomtelandskap" kan det t ex också kallas "julbord" eller "vinterlandskap". Kyrkan intog en central plats i landskapet och olika scenerier och aktiviteter utspelade sig alltefter den skapande familjens fantasi och smak. Detta tomtelandskap skapades av givarinnans mormor Frida Pettersson (1878-1963) på 1920-talet i Norrköping. När givarinnans mor Dagmar, (1910-2001) gifte sig 1937 med P W Ennerfelt ( f. 1905) flyttade hon till en lägenhet i området Kneipen i Norrköping och fick med sig tomtelandskapet. I familjen föddes barnen Göran 1940, Claes 1942 och Ingrid 1951. Familjen flyttade småningom till villa med trädgård i samma stadsdel Kneipen på Lokegatan 18.
  Här finns kyrka i skånsk stil belyst inifrån med batterilampa. Vid kyrkporten en präst. Runt en julgran dansar ett antal garntomtar, andra tomtar rider på julbock, åker skidor, någon hugger ved mm. Vid ett härbre dras en vedkälke av ett rådjur, vid brunnen vevar en tomte upp vatten och tomtemor kokar gröt i en kopparkittel medan katten tittar på. Typiskt för dessa landskap är att man förändrar och lägger till alltefter tidens gång och att man tillverkar prydnader själv och köper in nya figurer. Under 1970-talet lekte givarens brorssöner med bilar och då var en del av dem utplacerade i jullandskapet . En av pojkarna spelade tennis varför en av tomtarna hade en tennisracket i handen(bilar och racket ingår ej i den erbjudna gåvan). Tidigare fanns också en spegelbit invid en vedstock (finns fortfarande) föreställande en isbelagd sjö och på den en skridskoåkande tomte och vid stranden en båt. Tomtelandskapets brunn tillkom på 1950-talet. mamman sydde ett förklä till tomten. besökare kmmenterade ofta dekorationen. När brodern Claes gifte sig med en danska gjorde de ett eget mindre tomtelandskap.

  Förutom landskap fanns i en del hem julkrubbor som börjar bli allt vanligare under 1940-talet. Krubban hade ofta en "finare" placering t ex i vardagsrummet eller matsalen i anslutning till julgranen. Tomtelandskapet kunde vara anslutet till denna men hade ofta en lite enklare placering t ex i en hall eller i en barnkammare. I detta fall stod den i köksfönstret som julprydnad inför släktens jullunch kl 13 då ett långbord dukats upp i köket. Man åt prinskorv, revbensspjäll, rödkål, sillsallad, köttbullar, legymsallad.

  Tomtelandskapet användes i villan i Kneipen fram till moderns Dagmar Ennerfelts död. Det ansågs väldigt speciellt och var påtagligt i julfirandet och stämningsskapande.

  2005-03-10
  Elisabeth Brundin och Lena Kättström Höök

  Expand text Collapse text
• DesignationTomtehus
• Precise designation
  • Tomtelandskapshus
  • Stolpbod
• IdentifierNM.0329004
• Indexing termÅrets högtider : Jul : Julprydnader
• Type Thing

• Dimensions value
  • Height10.5 cm
  • Length8.5 cm
  • Width8.0 cm

• MaterialsFuru

• TechniquesLimning