Äppelträd, äpplen och Julita Cider, Julita gårds fruktträdgård - Pomarium, Nordiska Genbanken (NGB) 2009. Äpple.

Äpplena och Nordiska Genbanken på Julita Gård

Redan något år innan Nordiska Genbanken (NGB) grundades år 1979 började Nordiska museets dåvarande styresman Sune Zachrisson att inse vilket kulturellt värde som fanns i museets fruktträdgårdar, speciellt på Julita. Men han insåg med oro att ekonomiska neddragningar på museet i första hand skulle drabba det som ännu inte var accepterat som kulturgods och inte heller beskrivet, d.v.s. fruktträden. Inte bara själva träden var hotade utan också sortkunskapen. Det fanns endast några få äldre pomologer kvar i livet, en var Anton Nilsson. Han fick i uppdrag att sortbestämma äpple- och päronsorterna på Julita samt att inventera Mälardalen på äldre fruktträd. Det visade sig att Mälardalens trädgårdar var fruktrika och innehöll flera sällsynta och utrotningshotade lokalsorter av äpple och päron. Han fick senare av Nordiska museet i uppdrag att utvidga inventeringen till att omfatta hela landet. Resultatet redovisades i den klassiska Pomologin "Våra äpplesorter". Några år senare utgav han en liknande bok lokalsorter av päron, plommon och körsbär. En lokalsort är en sort utan kommersiell spridning och som ofta är framtagen t ex av godsets trädgårdsmästare eller någon bondhustru, vilket återspeglas i sortnamnet.

Sörmland är rikt på gods och flera lokalsorter bär godsets namn såsom Åkerö, Säfstaholm, Ökna lök, Gimmerstaäpplet, men vi finner också sorter uppkallade efter kvinnor som Stäringe Karin och Josefiner. Sammanlagt fann man 51 äpple- och 7 päronsorter värda att bevara. Fruktträdgården på Julita gjordes till ett levande arkiv för dessa äldre fruktsorter och museet blev odlingsvärt åt NGB. Att vara odlingsvärd betyder att man förpliktar sig att hålla vissa sorter och rapportera till NGB över skörd och hälsotillstånd. Då Julita under medeltid var ett Cistercienser-kloster kan man förmoda att det var vid denna tid som fruktgården - Pomarium- hade skapats.
Julita har som museum sedan 1980-talet arbetat med att bevara och informera om värdet av genetisk mångfald, men även fortsatt att inventera och samla in okända gamla lokalsorter. Speciellt värdefullt är de återkommande Äppeldagarna, en arena för möten med den äppelintresserade allmänheten. Möten som ibland resulterar i ett nytt intressant fynd och ett tillskott i genbanken! Idag växer 340 äppelträd från 123 olika äldre mellansvenska lokalsorter och 8 päronsorter samt lite andra frukter. Av alla fruktträd är 47 äppel-, 2 plommon och 2 körsbär sk. mandatsorter, där vi har åtagit oss att garantera sortens fortlevnad.
Källa: www.nordiskamuseet.se/julita
2010-09-21/ULHO
Läs mer på museets hemsida.

Collapse text