Enligt text på originalet: "Munkedals pappersbruk. Sulfitfabriken till höger. Efter sulfitfabrikens återuppbyggnad efter branden mars 1911. Ivar Lindeberg var ingenjör vid sulfitfa...

Munkedals pappersbruk.

1871 bildades Munkedals aktiebolag. Järnbruket lades ner och istället började man tillverka papper av trämassa. I början tillverkades endast gult och brunt omslagspapper med produktionen differentierades snabbt. År 1888 beslöt bolagsstämman att också en sulfitfabrik skulle byggas som kunde förse bruket med sulfitmassa. Denna stod klar 1890.

1894-95 anlades av bruket en smalspårig järnväg mellan bruket och Munkedals hamn. Härigenom underlättades transporterna avsevärt. För att kompensera den ibland mycket ojämna vattentillgången inköptes vid sekelskiftet en mottrycksångmaskin. Några år senare inköptes en pappersmaskin driven av elektriska motorer som fick sin ström genom en 400 hkr vattenturbin med generator. Produktionen ändrades också till att omfatta finpapper av olika slag. På 1880-talet räknades de anställda till ca 200 personer. Vid mitten av 1920-talet hade det stigit till det dubbla. Bruket är fortfarande den viktigaste industrin i kommunen.

Källa: "Kulturminnesvårdsprogram för Munkedals kommun del 1".

Accession

Fotografering: 1912

• History

  Fotograf Selma Sahlberg (1883 – 1972).

  Bygdefotograf med huvudsakligen landskapsbilder från Munkedalstrakten och porträtt.

  Selma föddes 12 februari 1883 i Torsby i södra Bohuslän men flyttade med familjen till Munkedal 1895. Man bodde på Lerberg Rusthållsgård i Håby där fadern var arrendator som f.d. fanjunkare. 1901 bosatte familjen sig i Lycke Nedergård i Håby.

  Selma flyttade 1910 till Granliden i Foss och kallade sig då fotograf.

  Från 1926 till sin död 1972 står hon som ägare till Lyckebo under Möe i Munkedal. Hit flyttade även hennes mor Elemina samt syskonen Elin Charlotta (bageriidkerska, Julius Harald (diversearbetare) och Johan Charles (bageriarbetare).

  I källarvåningen fanns affär och bageri som drevs av systern Elin. Mellanplanet i huset bestod av kök, matsal och salong samt Elins rum. I nästa våning residerade Selma. Dels hade hon sitt rum där, men så var det den stora fotoateljén med fönster längs hela väggen och del av taket. En möblerad hall fanns utanför där kunderna kunde få vänta. Intill var ett litet kök som fungerade som laboratorium där det mättes upp olika kemikalier för fotolabbet.

  Förutom arbetet i ateljén med porträttfotografering, arbetade hon mycket ute i landskapet och fotograferade människor och hus. Hon hade också många uppdrag åt Munkedals bruk genom sin ´bekantskap med brukets direktör Olof Bildt.

  Stora delar av Selmas livsverk har under åren försvunnit men cirka 2 000 av hennes bilder finns bevarade på Bohusläns museum.

  Selma var mycket noga med att de foton hon lämnade ifrån sig skulle vara perfekta. Hon rättade till alla skavanker som syntes på plåten och sedan bättrade hon på de färdiga bilderna. Det kunde till och med hända att brudbuketten på bilden hade fler blommor än den bukett som bruden bar.

  Litteratur: Malm, Gunnar, Josefsson, Brita: Selma Sahlberg. Ur BOHUSLÄN ÅRSBOK 2009. Kvinnor bakom kameran, s. 57 – 61. Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum.

  Samlingen består av 2 009 bilder tagna mellan åren 1910–1935 och publicerade under licens CC-BY-NC-ND.

  Selma Andrietta Beata Sahlberg född den 12/2 1883 i Torsby i södra Bohuslän och död den 22/5 1972 i Munkedal.

  Fadern, fanjunkare Johan Henrik Sahlberg född 1844-07-09, död 1924-02-24. Modern, Elemina Andreasdotter född 1855-07-18, död 1936-01-04.

  Uppgifter ur Sveriges befolkning 1900:

  Sahlberg, Johan Henrik 1844 Far

  Andreasdotter, Elemina 1855 Mor

  (Barn), Selma Andrietta Beata1883 Barn

  (Barn), Elin Charlotta 1885 Barn

  (Barn), Julius Harald 1885 Barn

  (Barn), Carl Nimus 1892 Barn

• Adress,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Munkedal Foss Munkedal Göteborgs och Bohus län
• ProfessionFotograf
• GenderKvinna
• DigitaltMuseumSearch in «Sahlberg, Selma»