Part of exhibition
History
-
-
Sortiment av tunnor i Uddevalla Tunnfabrik i juli 1900.
Tunnfabriken sysselsatte mellan 40-50 personer och var vid starten ensamma om i landet att fabriksmässigt tillverka tunnor. Kraften till maskinerna erhölls från en ångpanna av säkerhetstyp, den ansågs ej kunna explodera. 250 tunnor om dagen kunde tillverkas vid fabriken. Minskad efterfrågan, ökad konkurrens, ägarbyten etc. gjorde att fabriken i mars 1935 blev försatt i konkurs. Efter en rekonstruktion 1936 blev den slutligen flyttad till Källviken 1957 där den dock snart upphörde.
Källa: "Uddevalla förr - en bildbok", Hugo Olsson, sidan 135.
Konsul Fredrik Cöster med firma Cöster & Co var en av förgrundsfigurerna i Uddevallas industriella liv på 1880-talet. Han hade anlagt en snickerifabrik med produktion av dörrar, fönster etc. som utvecklats till en stor anläggning. Vaken för tidens händelser och sannolikt inspirerad av en av sina meddelägare, ingenjör David Thorburn, fattade han på våren 1882 beslutet att starta en tunnbinderifabrik. Beslutet var grundat på erfarenheter från det stora sillfiskets behov och motiverat av den efterfrågan på tunnor som förelåg från saltare och andra intressenter. Tunnor, tillverkade av trästav, var det enda förekommande emballaget för transport på längre avstånd och framför allt ifråga om export. Bohusläningen omtalar i maj nyheten och uppger, att produktionen planerats till 1.000 tunnor per vecka.
För tillverkningen avsåg man att använda en patenterad amerikansk uppfinning, men genom licensförfarande kunde man köpa maskiner från London. Tunnstaven skulle utgöras av björk, som ansågs lämpligast för ändamålet. Detta mekaniska tunnbinderi är sannolikt det första i Sverige, skriver Bohusläningen. I slutet av 1882 var tunnfabriken i gång, och den 30 augusti tillverkades den första fabriksmässigt gjorda silltunnan i Uddevalla.
Delägare i Cöster & Co var som tidigare nämnts ingenjör David Thorburn. Han utträdde under decenniet ur firman och enligt den uppgörelse som då träffades tog han med sig tunnbinderidelen samt uppförde en ny fabrik vid Skansbergets östra fot. Maskinerna från det äldre företaget förde han med sig men anskaffade också en del nyheter och utnyttjade framför allt tekniska landvinningar på området.
Det berättas, att produktionen per dag uppgick till 200 till 250 tunnor, och dessa var helt lufttäta. Två modeller av silltunnor tillverkades, dels den s.k. skotska, som rymde 121 liter, och dels den norska modellen på 116 liter. Variationen var betingad av köparnas krav. De förra användes vid Källvikens salteri och var efterfrågade på den tyska marknaden. Ryssarna däremot ville ha den norska typen. Den stav som användes för tunntillverkningen importerades i stor utsträckning från Norge, där man tydligen var skickligare när det gällde framställningen av detta material än man var i Sverige. Visserligen sägs det att man även använde sig av svensk stav, men den ansågs vara av sämre kvalitet.
Ingenjör David Thorburns nya tunnfabrik började sin verksamhet i slutet av år 1889 och kom under många år att bli en av de stora industrierna i Uddevalla. Vid fabriken sysselsattes vid starten 40-50 arbetare. Maskinerna drevs med ånga och för belysningen svarade en dynamo, som försåg 130 glödlampor med elektrisk ström.
Källa: "100 år med Bohusläningen 1878-1978" sidan 62.
-
Accession - November 6, 1972
Gåva -
Fotografering - 1900
- Fotograf Okänd
-
Classification
-
- Träbearbetning OU 322
- Vuxenålder OU 885
License information
- License Public domain mark (CC pdm)
Metadata
- Copies 1 Negativ, polyester
- Identifier UMFA53086:0908
- Alternative name 0908 - Litt/Subnr.
- Part of collection S14UM Fotosamlingen
- Owner of collection Bohusläns museum
- Institution Bohusläns museum
- Date published August 11, 2014
- Date updated October 9, 2019
- DIMU-CODE 011014290625
- UUID 33ae9215-6c39-4d79-a79c-2250fa26946a
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».