History
-
Egendomen Saltkällan benämndes en tid för Ulricedal, möjligen en ersättning för Ulricestad, som på sin tid var i ropet sedan Uddevalla härjats av en förödande brand 1806. Det var närmast drottning Ulrika Eleonora som lär ha umgåtts med planen, att här anlägga en stad. Platsen ansågs utmärkt för ändamålet, bland annat med tanke på en relativt lätt inseglingsled från Gullmaren och även med tanke på den dåtida omfattande bebyggelsen kring samhällena Sanden och Saltkällan.
Saltkällans herrgård, hade en stor, på 1700-talet uppförd huvudbyggnad i trä om två våningar, med tvenne flyglar och omgiven av stor park och trädgård. Ägare under 1700-talet var assessor Arvid Bernhard Virgin 1768 till 1790. Har haft många ägare under årens lopp, under en tid var Munkedals Aktiebolag ägare av Saltkällan. År 1879 var godsägare Wilfrid Ullman ägare till Saltkällan och 1917, William Schiller, även han såsom godsägare. Det är sagt om Saltkällan, att den hade stränga, i klassiskt enkla linjer, formad arkitektur och hade ett dominerande läge vid saltkällefjorden och med den stora gårdsplanen som bakgrund. En ståtlig lindallé leder ut mot stora landsvägen.
Vid en restauration omkring 1907, moderniserades herrgården helt, men behöll det gamla säteriets traditioner och anda. Det fanns 13 rum i nedre våningen och 9 i den övre. Från fönstren i den stora byggnaden hade man en utsökt vacker utsikt över Gullmarens vatten, tillika med den fägring som endast en bohuslänsk natur kan erbjuda.
Åkerjorden torde uppgå till inemot 500 tunnland och skogsmark till 900 tunnland. För fanns många torp under gården, exempelvis Udden, Brobacken, Lusthuset, Nytorp, Kleva, Änghagen, Åbacken, Holmen övre, Bäcken, Vällhagen, Sanden, Lerhålan, Höjdhagen, Utsikten, Myren, Påsketorpet, Dammhagen, Hasselhagen, Backen, Kasen (Annas kas), Grinden, Bräckelid och Rosensberg. Statarstugor fanns ävenledes under denna betydande gård, såsom Gamla Saltkällan, Sanden, Ängen, Röket, Portarna, Smedstugan, Mejeriet och Allén.
På Saltkällans ägor, lär även ha funnits ett brännvinsbränneri, någon gång under 1800-talet.
På vardera sidan av saltkällefjorden, fanns för länge sedan två byar mitt emot varandra. Det ena av dessa kallades för Sanden, medan det andra för Saltkällan, eller "Saltkielen" som har angivits på karta 1696.
Det omtalas, att folket i dessa fiskelägen ej alltid var goda vänner, de råkade då och då i luven på varandra.
Det som är av största intresse för denna bygd kring Saltkällan, är att på Sanden funnits en kyrkogård och att den första begravningen ägt rum 1690. Detta är i för sig märkligt då Foss kyrka och kyrkogård funnits redan då. Källa: "Fem socknar i Munkedal sid. 419".
Fotografering: 1910 (1910-tal)
- FotografOkänd
Classification
-
- BebyggelsemönsterOU 361
- JärnvägsnätOU 496
License information
- License Public domain mark (CC pdm)
Metadata
- Copies1 Negativ, polyester
- IdentifierUMFA53086:0987
- Alternative name0987 - Litt/Subnr.
- Part of collectionS14UM Fotosamlingen
- Owner of collectionBohusläns museum
- InstitutionBohusläns museum
- Date publishedAugust 11, 2014
- Date updatedOctober 9, 2019
- DIMU-CODE011014290708
- UUIDc43af346-f7d5-45ea-9de6-833c2c5642ff
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».