HistoryFotograf Arne Andersson (1916–1993)
Arne Andersson fotograferade under hela sitt liv. Sina första lärospån fick han i faderns ateljé i Hunnebostrand. Han arbetade under några år i Göteborg, bl. a som kryssningsfotograf på Svenska Amerika Liniens fartyg M/S Gripsholm och M/S Kungsholm.
Arne Andersson flyttade till Uddevalla på 1930-talet. 1938 övertog han Södergrens fotomagasin i Bohusläningens hus på Södra Drottninggatan i Uddevalla och Polyfoto i Grand hotells fastighet längre ner på samma gata. Redan då utförde han många uppdrag för Bohusläningen och året därpå knöts han som fast medarbetare, senare chefsfotograf till företaget.
Omkring 1948 övertog han fotograf David Almqvists ateljé på Kungsgatan 17 i Uddevalla, den ateljé som Almqvist i sin tur hade övertagit av fotograf Maria Lundbäck 1927. Arne Andersson fortsatte samtidigt att vara engagerad i Bohusläningen och kom att arbeta på tidningen från 1938 fram till sin pensionering 1980.
Arne Andersson var genom åren också Uddevallavarvets fotograf och filmare. Han var alltid på plats vid sjösättningar och andra celebra evenemang. Mellan åren 1947-1986 gjorde han också filmer på beställning av Uddevallavarvet och i något fall av Uddevalla kommun.
Arne Andersson var en av stiftarna av Bohusläns fotograf- och fotohandlareförening och var dess ordförande och sekreterare under flera år, liksom ordförande i Fotohandlarföreningens västra krets och en tid tillhörde han riksförbundets styrelse.
Arne lärde upp många fotografer i Uddevalla under sin verksamma tid; Jens Karlheden, Knut Andersson, Gösta Axelsson, Lasse Edwards, Peo Nilsson, Håkan Berg, Bo Almroth m fl.
Arnes son, Lennart Forsberg, född 1951, utbildade sig också till fotograf och gick ut i en av de första kullarna på Fotoskolan i Göteborg.
Arne Anderssons far, Karl-Gustav Andersson (1879 – 1931) - känd som KG Andersson - var också fotograf och ägde fotoateljé i Skara med filial i Lidköping. Han flyttade till Skara 1909. Många av hans bilder finns på Västergötlands museum i Skara. Familjen med mamma Anna-Lisa och sönerna Rolf och Arne flyttade till Hunnebostrand 1928 och KG Andersson hade fotoverksamhet där. Efter KG Anderssons död 1931 flyttade Arne till Falkenberg och öppnade där ateljé. Modern Anna-Lisa flyttade till med sonen Rolf till Borås.
Källa: Bohusläningens reportage 1980-12-31 inför Arne Anderssons pensionering och 1991-01-30 inför Arne Anderssons 75-årdag samt 1993-11-22 i samband med hans bortgång. Kompletterande uppgifter från Lennart Forsberg, son till Arne Andersson.
I Bohusläns museums samlingar ingår närmare 15 300 fotografier, främst reportagebilder, tagna i Uddevalla med omnejd mellan åren 1947–1990 samt drygt femtio filmer. Bildsamling är en gåva av Tidningen Bohusläningen 1989.
Bilderna är digitaliserade och publicerade på DigitaltMuseum under UMFA53240.
Fotografierna är licensierade under CC-BY-NC-ND.
En motsvarande bearbetning av Arne Anderssons filmer påbörjades 2015.
1 comment
nordisk Folkbåt, tydligen utlottningsbåt. Båtar började lottas ut första gången i Sverige 1867. Det var Göteborgs Segelsällskap (fr. 1897 GKSS) som var först i Skandinavien. Anledningarna var flera: 1. Ett sätt att värva fler medlemmar till sällskapen. 2. Tillgången på båtar för kappsegling ökade. 3. Stimulerade båtutvecklingen 4. ökade kontakter mellan båtbyggare, sällskap och allmänhet. GSS lade efter några år in en premie om den beställda utlottningsbåten överträffade de tidigare i snabbhet fick båtbyggaren som på den tiden var det samma som konstruktören 500 eller 1000 kronor, utöver sin betalning för båten, en stor summa på den tiden. Allt detta sporrade till krafftag för att skapa snabbare båtar, en utveckling som blev särskilt tydlig under 1890-talet.
Varje segelsällskap av betydelse i de nordiska länderna såg som första målsättning att skaffa utlottningsbåtar. Ibland kallades dessa också mönsterbåtar då de representerade sällskapets uppfattning om en god båt: snabb, rymlig, lättmanövrerad och säker. Utlottningsbåtarna höll ställningarna in på 1960-talet då ändringar i lotteribeskattningen gjorde det ointressant att fortsätta.
Den person som kom på idén var G. R. Malmros i GSS styrelse, f.ö. den person som vann första kappseglingen på västkusten 1861, givetvis ordnad av GSS bildat året före. Malmros motionerade om att höja medlemsavg. från 3 riksdaler till 10. I gengäld skulle man få chansen att vinna en båt genom lottdragning.
Förslaget gick igenom. Först tappade sällskapet medlemmar, men snart strömmade nya medlemmar till som vida översteg avgången och på den vägen gick det.
Tomas, January 3, 2016
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».