HistoryInnehavare av Ingeborg Enander & Co. etablerad september 1904. (Co tillkom 1909) Filial: Lyckorna
Fotografen Ingeborg Enander föddes i Ytterby, Kungälvs kommun i Bohuslän 1880. Efter att ha lärt sig fotografering i Trollhättan, Skövde och Borås, kom hon 1904 till Stenungsund.
De första åren hade hon filial i Lyckorna, en ateljé hon övertog efter fotograf Robert Lindahl. Efter 1907 koncentrerades verksamheten till Stenungsund sedan Enanders villa på Styrmansvägen 6 blivit byggd. Villan var en av det dåtida Stenungsunds pampigaste och var mycket funktionell med ateljén inrymd i en glasad veranda.
Ingeborg Maria Enander var en av fotografikonstens pionjärer i Bohuslän. Spännviden i hennes bilder är stor; från badliv kring sekelskiftet, byggande av Bohusbanan och fram till industrialiseringen i slutet av 1950-talet. Hon försörjde sig främst på porträttfotografering och var verksam mellan 1904 och 1967.
När Ingeborg Enander slutat sitt yrkesverksamma liv, donerade hon 1971 sin fotosamling inklusive kameror och övrig utrustning, till Uddevalla museum, se UM71.22.001 - UM71.22.022.
Fotografier av Ingeborg Enander i Bohusläns museums samlingar:
UMFA53690:00000 - 25649, UMFA53203: (12 spridda nummer), UMFA53254:0000 - 0004, UMFA53263 (16 spridda nummer), UMFA53681:0000 - 0152 överförd till UMFA53690, UMFA54979:3404 - 3407, UMFA54458:0001.
Se fotografi på Ingeborg Enander, UMFA53690:22215
Litteratur:
Hammar, Lars-Erik: Ingeborg Enanders fotosamling. Artikel i BOHUSLÄN årsbok 1982, s. 73 - 78.
Bohlin, Lars: Ingeborg Enander. Artikel i BOHUSLÄN årsbok 2009, Kvinnor bakom kameran, s. 45 - 55.
1 comment
Att mannen bär GKSS tröja med båtens namn och är rätt ung tyder på att han var anställd besättningsman på båten med namnet Neta. Att besättningen hade ersättningen var rätt vanligt en bra bit in på 1920-talet.
Ursprunget låg däremot långt tillbaka, när detta inleddes har jag ingen dokumentation på men var i alla fall vanligt på 1870-80-talet. Bakgrunden var att båtarna krävde folk som hade kunskap i båtens underhåll, knopning splitsning och dylikt. Samtidigt krävdes stor besättning för att hantera de tunga och många seglen.
Det var således inte bara på större seglande skepp man höll sig med yrkesgastar utan även på större eller medelstora lustjakter och kappseglingsjakter. Vid förra sekelskiftet var det en hel del förmöget folk som köpte flotta segeljakter trots att de inte kunde segla själva. Man hade folk som skötte båten och seglade den, medan man själv bara intog passagerarens roll. Ett segeljakt var hög status och ett mått på välstånd och ett sunt och hölsosamt levnadssätt, efter att badortstraditionen skapat den bilden.
Tom, September 4, 2015
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».