History
-
Tranlampan bestod av en låg skål fylld med tran med en kort pip pä ena sidan för en veke. Skålen kunde vara av bränd lera eller av järn. Järnlampan kunde hänga i taket eller stå på bordet.
Pehr Kalm skildrar bruket av tranlampan som belysning i sin Västgöta och Bohuslänska resa 1742 och skriver den 1 september från Orust:
”Lampor brukades här på orten i stället för ljus, hvaruti de lagt tran och en hveka antingen af lin eller hampa, eller ock den inre delen af ett slags Juncus; desse lampor gofvo et så klart sken ifrån sig, som et annat ordinairt ljus kunnat göra; man kunde näppeligen känna någon lukt af tran, då de brändes; sättet, huru desse bereddes, var: man tager och samlar lefvern af Längor, Torsk, Flundror och allehanda slags fisk, (i synnerhet får man af ingen fisk så mycket tran, som af Gråsiken (Gadus) emedan den skal hafva största lefver af all slags fisk, och är dess utan mycket fet); desse lefrar lägges tilhopa i en tunna, och ligga der at rutna så länge, tils alla lefrar blifva genomrutnade och lika öfver alt; derpå öses de uti en kettel at kokas, då det fina och klara sätter sig ofvan på, men det tjocka sjunker til botten.
Man öser det fina och klara af i besynnerliga käril at förvaras, emedan det är samma tran, som man bränner i Lamporna; men det tjocka, som satt sig vid botnen, och ser ut som bleck, kastas bårt. Til hvekar i lampan brukas väl linhvekar, eller af hampa; men än bättre är detta: man tager knapptogh eller Juncus culmo nudo stricto, capitulo laterali. Linn. Fl. Svec. 278, hvilken finnes mäst allestäds på våta ställen, af denna flås, medan den ännn är grön, den yttre barken, som sker på det sätt, at man rifver af de gröna på ena sidan långs efter den, sätter så nageln af tummen mot det öfriga gröna på inre sidan, och för så tummen upföre, då den inre hvita svampaktiga delen blifver skild från det gröna, hvilken svampaktiga hvita del sedan hänges eller lägges på något ställe at torkas; den samma sättes sedan i lampan bland tran, och tändes eld derpå. I September fullmånad skal vara bäst at samla denne Juncus til hvekar; och sades dessa hvekar skola hafva med sig den förmon, at de brinna alt för väl; äro goda och jämna som bomull; röka icke, hvilket klutar af lin och hampa pläga göra, samt tära och öda på långt när ej så mycket tran, som de af blår efter hampa eller lin.
Beskrivning av tranlampor och hur de användes i Mollösund (Erixon och Wallin1932):
"I spiskupan hänger också ofta den lilla skedbladsformiga tranlampan av järn, merendels försedd med en undre skål av järn eller en koklöve, kallad snigen, i vilken tranen från den droppande gräsveken samlas upp. I taket både i köket och stugan finnas f. ö. märlor, i vilka den flyttbara tranlampan kan hängas. För att skydda taket för sot brukade man då sätta en kupig halmhatt över lampan. Sådana gjordes av en båtsman Pettlare inne i Tegneby socken och kallades pettlarehattar. Han flätade också barnhattar, och man sjöng en liten stump om dessa:
Nu har jag fått mej en pettlarehatt,
nu är jag glad både dag å natt.”
Litt: Pehr Kalms Västgöta och Bohuslänska resa förrättad år 1742. Med anmärkningar uti Historia Naturali, Fyrik, medicin, ekonomi, antikviteter etc. jämte nödiga figurer. Wahlström & Widstrand, Stockholm 1960.
Kjellberg, Sven T.: Mollösund, från ett bohuslänskt fiskeläge vid 1800-talets mitt. Ur Svenska kulturbilder", del III och IV, Sigurd Erixon och Sigurd Wallin, 1932.
Lithberg, Nils: Tranlampor af lera i Nordiska Museet. Ur Nordiska museets årsbok Fataburen 1914-1915. Stockholm, 1915, s. 163-164.
Retzius, Anders Jahan: Försök til en flora oeconomica Sveciae eller Swenska wäxters nytta och skada i hushållningen af Anders Jahan Retzius. Lund. Tryckt hos professorn, dokt. Joh. Lundblad, på författarens bekostnad. 1-2. 1806. Lund, 1806.
Accession
KöpFotografering: January, 1924
- FotografSamuelsson, Dan (1893 - 1980)
- History
Dan Samuelsson (1893 – 1980)
Daniel (Dan) Samuelsson, ingenjör och dokumentärfotograf, föddes 24 april 1893 i Kungshamn, Bohuslän. Han växte upp med sex syskon i ett frikyrkligt hem på Smögen i Bohuslän. Fadern hette Johan Samuelsson (1854 – 1908) och modern Christina Carlsson (1856 – 1930). Fadern var fiskare som ung men följde sin religiösa kallelse och övergick till att bli predikant på heltid. Han kallades ”Bohusläns apostel” och seglade längs hela Bohuskusten i en liten garnbåt, mycket efterfrågad och uppskattad vart han än kom. Ingen av familjens barn, fem söner och en dotter, döptes i Svenska kyrkan. Maken dog tidigt och för att klara familjens försörjning öppnade Christina Carlsson en diverseaffär och blev handlande på Smögen. Dan Samuelsson fick börja försörja sig som 15-åring men skaffade tidigt sin första kamera, en Kodak lådkamera med landskapslins. Även flera av bröderna fotograferade och sålde bilder till olika tidningar, delvis för att kunna finanserna högre studier efter folkskolan.
Efter ingenjörsstudier på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg flyttade Dan Samuelsson till Nyköping 1922 och anställdes som schaktmästare men hade svårt att försörja sig som ingenjör och blev arbetslös 1923. Då flyttade han hem till Smögen igen där han fotograferade och sålde bilder. Han deltog samtidigt framgångsrikt i olika fototävlingar. 1924 fick han i uppdrag av Svenska Turistföreningen att åka runt i Bohuslän och fotografera sevärdheter. Under vår och sommar fotograferar han arbetliv och miljöer i fiskelägen och landskap.
Hösten 1924 anställdes han vid lantbruksingenjörsnämnden i Södermanland och bosatte sig i Nyköping där han sedan blev kvar resten av livet. Här träffade han sin hustru och paret gifte sig 1928.
Dan Samuelsson blev en duktig fotograf och hade nog också kunnat försörja sig som sådan. Genom sitt arbete med många resor i länet - då kameran alltid var med - passade på att dokumentera människor, miljöer, arbetsliv och fritid i Södermanland. Han var en noggrann fotograf, med teknisk skicklighet och sinne för bildkomposition Trots sina kunskaper framkallade han inte sina bilder själv utan lämnade alltid in sitt material för bearbetning. Många av hans bilder är publicerade i flera tidskrifter och tidningar. Han medverkar med ett hundratal fotografier i bokverket Bilder från Sverige, tryckt 1928.
Dan Samuelssons negativarkiv om 5 000 bilder finns på Sörmlands museum i Nyköping och på Nyköpings kommun. Bildsamlingar finns också på Bohusläns museum, Nordiska museet och Hallands konstmuseum i Halmstad. Ett mindre antal bilder finns även på Vitlycke museum i Tanum, Bohuslän.
Litteratur:
Bilder från Sverige. Femhundratjugotre originalfotografier, belysande natur och kultur i gången tid och nutid. Svenska Journalen under redaktion avAnders Billow.Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1928.
Hammar, Stefan: Det förgångnas spegel. Nyköpings ateljé- och porträttfotografer, 1840-1960. Sörmlands museum. Nyköping 1998.
Quirin, Bertil: Bohuslän i svartvitt. Fotografier och berättelser från det gångna seklet, s. 324 Dan Samuelsson. Bertil Quirin Förlag 2001.
Elektronisk källa:
http://nykoping.se/Kultur--Fritid/Kultur/Nykopings-historia-i-bilder/Dan-Samuelsson/
- Adress,Södermanland Nyköping Nyköping
- ProfessionLantbruksingenjör, fotograf
- Alternative namesD. Samuelson Samuelsson, Daniel
- GenderMan
- DigitaltMuseumSearch in «Samuelsson, Dan»
- History
Classification
-
- Metallhantverk (Outline)OU 326
- Ljus (Outline)OU 373
License information
- License Public domain mark (CC pdm)
Metadata
- Copies1 Glasnegativ
- IdentifierUMFA54451:0128
- Alternative name0128 - Litt/Subnr.
- Part of collectionS14UM Fotosamlingen
- Owner of collectionBohusläns museum
- InstitutionBohusläns museum
- Date publishedAugust 13, 2014
- Date updatedJanuary 16, 2024
- DIMU-CODE011014458407
- UUID9aae398a-3a28-488d-a8fb-c0c474d16864
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».