Kort: "Gott nytt år". Husmor och tomte dricker kaffe vid köksbordet.

Accession

• History

  Mats Wångblad (1918 – 1998)

  Mats Wångblads bild- och vykortsamling skänktes till Bohusläns museum 1992. De äldre fotografierna och vykorten ärvde han efter sin mormor och moster. På fotografierna är familjens medlemmar avbildade i olika vardagliga miljöer i hemmet på Skaftö, vid jordbrukssysslor, ombord i olika båtar och fartyg. Tyvärr är fotografen okänd till de flesta av dessa motiv.

  Vykorten har i många fall sänts till Mats Wångblads mormor hemma på Skaftö, Sofia Martina Henriksson född Åller (1852-1934) av maken Bernhard Henriksson (1851-1905) som var sjöman och därmed borta från sjubarnsfamiljen under långa tider. Barnen som blev vuxna runt sekelskiftet 1900 sände också många vykort till hemmet. Samlingen ärvdes av Sofia Martinas syster Sigrid som också sparade allt. När Mats Wångblad ärvde samlingen utökade han den med fler motiv som han tyckte anknöt till tid och plats.

  I boken ”Mormor, moster Sigrid och jag. Barndomsminnen från Mölndal och Skaftö” som utgavs av Bohusläns museum 1988 skildrar Mats Wångblad sin uppväxt i Mölndal och på Skaftö i livfulla och detaljerade minnesbilder. Flera av samlingens svartvita fotografier är publicerade i boken.

  I gåvobrevet till Bohusläns museum beskriver Mats Wångblad samlingen på följande sätt:

  ”Donation av gamla vykort Härmed har jag äran att till museet donera min samling av cirka 2000 vykort från senare delen av 1800-talet fram till dags dato. Kortsamlingen omfattar inte bara vykort från "alla världens hörn" utan jämväl påsk-, jul-, nyårs- och gratulationskort med mera. Uttrycket "med mera" inkluderar gamla ransoneringskort från de två senaste världskrigen, motbok med Systembolaget i Göteborg, kontrabok med handlare från sekelskiftet, spårvagnsbiljett från Göteborg, bjudningsbiljett till vigsel och dylikt.

  Större delen av dessa kort har tillhört min mormor. Sofia Martina Henriksson f Åller (1852-1934). Hon var gift med min morfar, Bernhard Henriksson (1851-1905) och dessa hade "sammanavlat" sju barn födda under åren 1880-1894 (Sigrid, Hedvig, Benjamin, Henrik, Dora, Berta och Jenny). Morfar var sjöman och den enda kommunikation med hustru och barnen då han var till sjöss var ju att sända kort. Många gånger var det ganska kort, men ändock talande, meddelanden t ex "Vi har lastat här i Canada och skall gå till Arkhangelsk. Jag önska Dig och barnen en god jul och ett gott nytt år"

  När barnen konfirmerats fick de arbete på annan ort. Flickorna fick kondition i hushåll och pojkarna "gick till sjöss".

  Barnen blev ju vuxna i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Alla skickade kort till mormor och det blev med tiden en ansenlig mängd. Det ungdomar ägnar sig åt, gör de ju med en otrolig intensitet och mormors barn skickade ju kort inte bara till mormor, utan även till vänner, bekanta, kusiner och många flera.

  Det blev mängder av kort och år 1904 expedierade Postverket i Sverige över 48 milj kort. Med tanke på att Sverige då hade en befolkning på något över fem miljoner, så är det lätt att förstå hur nära nog alla och envar engagerade sig i kortskrivandet. Mormor kastade ingenting.

  År 1934 avled mormor och det gjordes bouppteckning och arvskifte enligt lag. Mormors äldsta dotter, Sigrid, övertog hus, hem och lösöre och i detta lösöre ingick kortsamlingen. Moster Sigrid kastade heller ingenting.

  När moster Sigrid år 1958 dog, gjordes bouppteckning och arvskifte på enahanda sätt som efter mormor. Då övertog jag huset och lösöret och även kortsamlingen. Liksom mina föregångare kastade jag ingenting, utan fastmer utökade jag samlingen genom inköp på antikvariat. Ibland har jag erhållit gamla kort i ersättning för utfört arbete.

  Korten är samlade i nio pärmar eller album. Överlämnar även tre gamla slitna album samt tre s k porträttalbum.

  Vänliga hälsningar Mats Wångblad”

  Artikel i Bohusläningen den 28 november 1992 med anledning av gåvan. Se bilagepärm.

  Litteratur:

  Wångblad, Mats: Mormor, moster Sigrid och jag. Barndomsminnen från Mölndal och Skaftö. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr. 28. Uddevalla 1988.

• Adress,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Lysekil Skaftö Fiskebäckskil Slävik, St. Grönskhult
• GenderMan
• DigitaltMuseumSearch in «Wångblad, Mats»

Fotografering: 1916 - 1950 (efter 1916, före 1950)

• History

  Fotografen och bonden Johan August Johansson föddes den 17 juli 1884 på Skistad Västergård i Kville socken, Bohuslän. Gården som i folkmun kallades "Kyrkehee" var en gammal släktgård. Fadern var Johannes Andersson född 26 juli 1846, modern hette Christina Johansdotter, född den 5 november 1844, död den 1 maj 1912. Föräldrarna gifte sig den 20 april 1883.

  Fadern Johannes, som är med på många fotografier, var hästkarl och en riktig kraftkarl. Han hade i sin ungdom gått i smedslära i Norge. Han var aktiv med alla de förekommande sysslorna på gården ända till sin död som åttioåring, den 4 december 1926. Föräldrarna hade ytterligare ett barn, Clara, född 1885, som levde större delen av sitt liv på gården. Hon var ogift och dog i början på 1970-talet.

  Johan som var begåvad - han hade "läshuvud" ansågs det - hade i sin ungdom en nervsjukdom och den tänkta banan som advokat blev aldrig av. Men hans begåvning kom ändå bygdens folk tillgodo i det att han hjälpte folk med skrivelser till myndigheter, bouppteckningar, arvsskiften, taxeringsproblem m.m.

  Om Johan kan också nämnas att han var nykterist, någon enstaka gång kunde han intaga en konjak "för magen". Han var liksom systern troende, talade långsamt men lade orden väl. Han låg efter grannarna i jordbruksarbetet men det hanns med ty grannsämjan var god och hjälpsamheten stor. Om han inte själv tog en sup, unnade han grannarna en vilket uppskattades och kanske underlättade sysslorna på gården.

  Varken Johan eller Clara fick egna barn men tog två fosterbarn från Göteborg. I en tid då kontanta penningar var en bristvara gav detta en intäkt på 500 kronor om året och gav barnen en tryggad barndom.

  Om nu inte jordbruket låg Johans hjärta närmast så var intresset för fotografering desto större. På sina resor runt om i Västsverige med cykel, bil eller tåg, ja också egen motorcykel, knäppte han tusentals bilder. Tyvärr har många av dessa glasplåtar gått förlorade, men Kville Hembygdsarkiv har i sin ägo 1 760 med framtagna bilder i 16 pärmar.

  Tillsammans med Karl Johansson "skomakarar ´n i svängen" företogs många resor. Problem med övernattning var det aldrig när Johan på sitt försynta sätt bad om nattlogi medan "skomakarns" mera burdusa förfrågan ofta resulterade i nekande svar på samma fråga.

  Värdfolket förevigades förmodligen ofta på foto, därav de många okända personerna på bilderna då resorna sträckte sig in i Dalsland, Värmland och Västergötland.

  På äldre dar, nämligen den 18 april 1945, gifte sig Johan med en ungdomskärlek, Rut Larsson från Rönningen vid Bodeland i Kville socken. Brudparet bodde dock aldrig ihop utan var "särbo". Hon bodde i Svanesund på Orust där hon tillsammans med en syster hade ett bageri. Det sägs att hon gett sig dän på att gifta sig före 50-års ålder. Detta lyckades, hon var född den 19 maj 1896.

  Johan var aktiv som "skrivkarl" ända in på 1960-talet. Han avled den 4 november 1966.

  Kville Hembygdsarkiv har förutom fotografier flera av Johans egna fotoalbum, kameran bilderna är tagna med och en bandinspelning där Johan tyvärr inte talar om sig själv, utan om två originella personer som levde i slutet på 1800-talet, nog så intressant.

  Källa: Kville Hembygdsarkiv i Fjällbacka, Hans Ahlsén.

  Litteratur: Karlsson, Kerstin: Johan i Skistad. Ur BOHUSLÄN Människor att minnas ÅRSBOK 2008. Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum, s. 69 - 74.

  Fotografierna i förvärvet är förtecknade och sökbara under accessionsnummer UMFA53464:0001 - UMFA53464:1761.

• Levnadsort,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Tanum Kville Skistad Skistad Västergård 3:42 Göteborgs och Bohus län
• ProfessionLantbrukare, Fotograf
• GenderMan
• DigitaltMuseumSearch in «Johansson, Johan»