Photo: Mölndals stadsmuseum

Accept license and download photo

Vy från Mölndalsbro mot Gamla Mölndal, cirka 1984. Papyrus grindstuga till höger är numera riven.

Bildtyp: Op, S/V, Format: 8x12 cm cm

About the object

Identifier1992_0172
Avbildad - namnPapyrus Mölndal AB
- History
  Papperstillverkningen vid Mölndalsfallen har anor från 1600-talet, då det första pappersbruket etablerades. Allt papper tillverkades under denna period för hand, och råvaran utgjordes av 100 % linnelump. Ända fram till 1800-talet utgjorde textillump grunden för papperstillverkningen. Alla böcker och allt annat skrivet och tryckt material från denna period är alltså producerat på papper, som tillverkats av gamla utslitna skjortor och andra klädesplagg. Pappersbrukens produktion var helt beroende av den mängd avlagda linneplagg som de kunde samla in - en inte helt lätt uppgift i det fattiga och glesbebyggda Sverige, där folk gick klädda i vadmalskläder. Det första pappersbruket lades ned redan efter några år.
  
  Under 1700-talet grundades två nya bruk, och det var nu som papperstillverkningen kom igång på allvar. Efterfrågan på såväl skriv- och tryckpapper som enklare papper till omslag, påsar och strutar, låg bakom den expanderande papperstillverkningen, och denna efterfrågan växte under 1700-talet alltmer. Under slutet av 1700-talet köptes de båda bruken in av en ny ägare, och produktionen koncentrerades till det ena av pappersbruken – Korndals. Korndals pappersbruk övergick under mitten av 1800-talet från handpappersbruk till maskinpappersbruk, och företaget var dåtidens största och tekniskt mest avancerade bruk i Sverige.
  
  År 1856 köptes företaget in av Rosendahls Fabriker AB (1856-1879), som tidigare ägde både textilindustrier och sockerbruk vid forsen. Dominerande ägare till Rosendahl var David Otto
  
  Francke, och han lät utveckla nya metoder för papperstillverkning. Pappersråvaran var nu träflis, som med hjälp av kemisk kokning kunde ersätta den tidigare textillumpen. Mellan åren 1879-1893 var ägaren Korndals Fabriker AB. Så småningom kom företaget att köpas in av Marcus Wallenberg, som 1895 bildade Papyrus. Under de kommande decennierna utvecklades pappersbruket till ett stort modernt internationellt företag. Företaget producerade även senare papper, men då under namnet Stora
  
  Enso Mölndal AB (1998-2002). 2002-2005 ägdes företaget av Klippan AB.
  
  Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin har representerat, är alla de personalbostäder, som efter hand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Inom området finns såväl arbetarkaserner och tjänstemannavillor som en storslagen disponentvilla.
  
  Disponentvillan, som Francke lät uppföra under 1870-talet, fick en central placering invid
  
  Kvarnbygatan. Där kunde den ståtliga disponentbostaden beskådas av alla förbipasserande. Runt villan anlades en stor park - ytterligare ett tecken på Franckes sociala ställning. Än idag berättar villan, genom sin monumentala utformning och storslagna parkanläggning, om vilken stark ställning företagsledaren Francke hade i dåtidens Mölndal.
  
  Även senare utnyttjades Villa Papyrus, som byggnaden kom att kallas, som privatbostad. Man lät göra en tillbyggnad, där Papyruskoncernens huvudkontor hade sina lokaler. Den storslagna villans exklusiva interiörer gav kontoret den representativa inramning, som dåtidens företag eftersträvade.
  
  Sedan 2006 finns Forever Living Products Scandinavia ABs skandinaviska kontor i Villa Korndal, som den idag kallas. Interiört präglas villan av en mycket exklusiv utformning, och flera av rummen har bevarats i ursprungligt skick, inte minst den vackra representationsdelen där ståtliga möblemang, överdådiga kristallkronor och mästerliga väggmålningar finns kvar. Den omgivande parken utgör en såväl kulturhistoriskt som miljömässigt viktig miljö.
  
  Under de senaste decennierna har många av tjänstebostäderna rivits. Av de kvarvarande är det endast ett fåtal, som fortfarande fungerar som bostäder, resten har byggts om till kontor och konferenslokaler. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter, är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras. Kombinationen av industri- och bostadsbebyggelse speglar hur många av de tidiga industrietableringarna kom att utvecklas till egna samhällen. Genom sin utformning och placering speglar dessutom bostadsbebyggelsen dessa samhällens hierarkiska organisation.
  
  VIKTIGA KARAKTÄRSDRAG
  
  - Industrimiljön -
  
  Industribebyggelsen sträcker sig över en lång tidsperiod. Genom åren har en mängd till- och ombyggnader genomförts, men bebyggelsen speglar fortfarande olika epoker i områdets industrihistoriska utveckling.
  
  - Mölndalsån -
  
  Ån utgör förutsättningen för hela områdets framväxt. Tillgången till vatten har allt sedan det första handpappersbruket anlades varit nödvändig för papperstillverkningen, och längs med ån finns en mängd spår, som visar hur man tidigare utnyttjade vattnet i produktionen. Dessa spår och anläggningar utgör en viktig del av områdets kulturvärde. Även spåren av äldre byggnader, i form av grundmurar, fundament, m.m. är viktiga, då de vittnar om områdets historiska utveckling.
  
  - Personalbostäderna -
  
  Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin representerar, är alla de personalbostäder, som efterhand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Under de senaste decennierna har många av dessa tjänstebostäder rivits. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter, är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras.
  
  - Områdesmuren mot Kvarnbygatan -
  
  Fabriksområdet avskärmas mot Kvarnbygatan genom en röd tegelstensmur. Muren illustrerar hur viktigt det var för sekelskiftets fabriksanläggningar att uppvisa ett ordnat och estetiskt yttre. Samtidigt har den stora stadsmiljömässiga kvaliteter, och det är därför viktigt, att den underhålls och bevaras. Mellan parken och gamla Kvarnbygatan finns ett äldre staket i smidesjärn bevarat.
- Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Forsåker Forsåker 1:101 (Forsåker 1:25) Kvarnbygatan 2A Papyrus industriområde
- ProfessionHandpappersbruk Maskinpappersbruk Pappersbruk Pappersindustri Papperstillverkning
- Alternative namesStora Papyrys Mölndal AB (1987-1998) Stora Enso Mölndal AB (1998-2002) Rosendahls Fabriker AB (1856-1879) Korndals pappersbruk (1763-1893) Klippan AB Mölndals Bruk (2002-2005)
- DigitaltMuseumSearch in «Papyrus Mölndal AB»
Avbildad, ortSverige Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndalsbro Mölndals centrum
General subject termStadsvy
Specific subject termsGata Vägväsen Fordon Byggnadsdokumentation
SubjectVy från Mölndalsbro mot Gamla Mölndal, cirka 1984. Papyrus grindstuga till höger är numera riven.
Type Photograph

Add a comment or suggest edits

History

Fotografering: 1984 (Cirka)
FotografBerndtzon, Helge "Bezäta"
- History
  Helge "Bezäta" berättar barndomsminnen från 1920-talet
  
  Min egen mor födde tre barn, men jag förblev ändå ensam. Före mig kom en dödfödd pojke till världen och efter mig föddes en liten flicka som dog strax efter födelsen.
  
  - Justus hus - Forsåkersgatan 27
  
  Mina föräldrars första boning var ett rum och kök i Justus hus. Elströmmen fick man betala genom ett så kallat ackordsavtal som innebar att man fick använda så mycket ström man ville mot en viss summa varje månad. Man fick dock inte ha mer än en lampa i varje rum. Väggkontakter förekom ej och ingen hade heller användning för dylika. Elapparater och lösa lampor förekom inte. Det var oerhört mycket ohyra. I den kökssoffa där jag låg fanns det springor där vägglössen frodades utmärkt. Jag låg och dödade lössen. Det var en säregen doft av mosade svarta vinbär.
  
  Vid dödsfall användes tvättstugan som likbod. Man klädde väggarna med vita lakan och strödde granris på golvet. På de krokar som fanns hängdes kransar.
  
  Alla kärringar i huset bakade i den gemensamma bakstugan. I regel slog man sig ihop två och två, dels för vedens skull och dels för att hjälpa varandra. Bakdagen var en högtid för oss barn. Mor bakade alltid en extra liten kaka till mig som jag åt varm med bonnesmör på.
  
  - Politik och religion
  
  Mor var med i metodistkyrkan och far var syndikalist och det fanns också många andra i huset som var socialister. En var socialdemokraten Gustav Svensson som i flera år var stadsfullmäktiges ordförande. Han fick gå från sitt arbete på grund av sin övertygelse, men blev sedermera agent för olika firmor. Hans gamla arbetskamrater köpte av honom, på avbetalning, kläder och skor till sina familjer. Min mor sa alltid att hon röstade på sossarna för att Gustav av en snäll man.
  
  I nedre botten fanns en del kommunister som agiterade för Lenin. En av dem var den välkände Ernst Carlsson som var föreståndare på Kooperativa. Han var också en drivande kraft inom nykterhetsrörelsen Verdandi 466 Mölndals Framtid. Vid partisprängningen 1929 var jag med i den kommunistiska ungdomsrörelsen. Denna kom jag dock att lämna på grund av min religiösa uppfostran. Min radikala linje och hatet till storkapitalet har dock stått kvar i alla år.
  
  - Lump-August
  
  Vi ungar var alltid på alerten på att skaffa pengar. Vi samlade skrot, tomflaskor och ben som vi sålde till Lump-August. Av benen kokades lim. En gång anordnade jag och några ungar en radiolyssningsstation.
  
  Allt det nya med flygmaskiner, kristallmottagare och telefoner som fanns hos besuttna borgare inspirerade oss barn. Vi tog ett par konservburkar förbundna med ståltråd, en trälåda med knappar av korkar och kapsyler samt en tio meter lång antenn. Vi tog ett öre i inträde. När någon skulle lyssna fick en av oss stå vid antennen och skrapa med en sten. Då hördes ett skrapande läte i burkarna. Jag smet hem med 27 öre. Jag tog vagnen till Göteborg. Hemma fick jag stryk av far. För att mina kompisar inte skulle göra likadant samlade jag skrot och ben. Hos Lump-August blev betalningen 55 öre som jag gav till de två kamraterna som var starkare än jag.
  
  - Det var vanligt med aga
  
  Det var inte så noga heller vems ungar man agade bara det fanns orsak till det. Ibland fanns det ingen anledning. När jag var som mest utsatt sprang jag in till Emma Leijon som tog mig i försvar.
  
  - Skolan
  
  Vår lärarinna gav oss läxor i vår ABC-bok. En morgon ramlade det ut en femöring ur boken. Jag visade upp ett frågande ansikte och mor sa "Sånt händer om man läser läxan ordentligt, då värper tuppen på bokstaven T en slant till den flitige". När skolan led mor sitt slut kom skolstyrelsen hem och ville att jag skulle läsa vidare. Far sa nej, han behöver mig att tjäna pengar. Många gånger ångrade jag att jag inte fortsatte efter folkskolan.
  
  - "Tjega" på landet.
  
  Det blev många och långa vandringar neråt Kållered och Lindome för att tigga bröd och ägg. Vi kallade detta att "tjega". För oss var det ingen skam utan en nödvändighet. Det finns givetvis mycket annat att berätta om t ex om när vi slaktade julgrisen eller om min första kristallmottagare och om när jag köpte min första cykel på avbetalning.
  
  Helge "Bezäta" Berndtsson
  
  Hela Bezätas berättelse kan läsas i Det Röda Mölndal.
- Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndal
- Alternative namesBerntzon, Helge
- GenderMan
- Other informationVerksam från: 0
- DigitaltMuseumSearch in «Berndtzon, Helge "Bezäta"»
Förvärv: January 24, 1990
Förvärvat frånBerndtzon, Helge "Bezäta"
- History
  Helge "Bezäta" berättar barndomsminnen från 1920-talet
  
  Min egen mor födde tre barn, men jag förblev ändå ensam. Före mig kom en dödfödd pojke till världen och efter mig föddes en liten flicka som dog strax efter födelsen.
  
  - Justus hus - Forsåkersgatan 27
  
  Mina föräldrars första boning var ett rum och kök i Justus hus. Elströmmen fick man betala genom ett så kallat ackordsavtal som innebar att man fick använda så mycket ström man ville mot en viss summa varje månad. Man fick dock inte ha mer än en lampa i varje rum. Väggkontakter förekom ej och ingen hade heller användning för dylika. Elapparater och lösa lampor förekom inte. Det var oerhört mycket ohyra. I den kökssoffa där jag låg fanns det springor där vägglössen frodades utmärkt. Jag låg och dödade lössen. Det var en säregen doft av mosade svarta vinbär.
  
  Vid dödsfall användes tvättstugan som likbod. Man klädde väggarna med vita lakan och strödde granris på golvet. På de krokar som fanns hängdes kransar.
  
  Alla kärringar i huset bakade i den gemensamma bakstugan. I regel slog man sig ihop två och två, dels för vedens skull och dels för att hjälpa varandra. Bakdagen var en högtid för oss barn. Mor bakade alltid en extra liten kaka till mig som jag åt varm med bonnesmör på.
  
  - Politik och religion
  
  Mor var med i metodistkyrkan och far var syndikalist och det fanns också många andra i huset som var socialister. En var socialdemokraten Gustav Svensson som i flera år var stadsfullmäktiges ordförande. Han fick gå från sitt arbete på grund av sin övertygelse, men blev sedermera agent för olika firmor. Hans gamla arbetskamrater köpte av honom, på avbetalning, kläder och skor till sina familjer. Min mor sa alltid att hon röstade på sossarna för att Gustav av en snäll man.
  
  I nedre botten fanns en del kommunister som agiterade för Lenin. En av dem var den välkände Ernst Carlsson som var föreståndare på Kooperativa. Han var också en drivande kraft inom nykterhetsrörelsen Verdandi 466 Mölndals Framtid. Vid partisprängningen 1929 var jag med i den kommunistiska ungdomsrörelsen. Denna kom jag dock att lämna på grund av min religiösa uppfostran. Min radikala linje och hatet till storkapitalet har dock stått kvar i alla år.
  
  - Lump-August
  
  Vi ungar var alltid på alerten på att skaffa pengar. Vi samlade skrot, tomflaskor och ben som vi sålde till Lump-August. Av benen kokades lim. En gång anordnade jag och några ungar en radiolyssningsstation.
  
  Allt det nya med flygmaskiner, kristallmottagare och telefoner som fanns hos besuttna borgare inspirerade oss barn. Vi tog ett par konservburkar förbundna med ståltråd, en trälåda med knappar av korkar och kapsyler samt en tio meter lång antenn. Vi tog ett öre i inträde. När någon skulle lyssna fick en av oss stå vid antennen och skrapa med en sten. Då hördes ett skrapande läte i burkarna. Jag smet hem med 27 öre. Jag tog vagnen till Göteborg. Hemma fick jag stryk av far. För att mina kompisar inte skulle göra likadant samlade jag skrot och ben. Hos Lump-August blev betalningen 55 öre som jag gav till de två kamraterna som var starkare än jag.
  
  - Det var vanligt med aga
  
  Det var inte så noga heller vems ungar man agade bara det fanns orsak till det. Ibland fanns det ingen anledning. När jag var som mest utsatt sprang jag in till Emma Leijon som tog mig i försvar.
  
  - Skolan
  
  Vår lärarinna gav oss läxor i vår ABC-bok. En morgon ramlade det ut en femöring ur boken. Jag visade upp ett frågande ansikte och mor sa "Sånt händer om man läser läxan ordentligt, då värper tuppen på bokstaven T en slant till den flitige". När skolan led mor sitt slut kom skolstyrelsen hem och ville att jag skulle läsa vidare. Far sa nej, han behöver mig att tjäna pengar. Många gånger ångrade jag att jag inte fortsatte efter folkskolan.
  
  - "Tjega" på landet.
  
  Det blev många och långa vandringar neråt Kållered och Lindome för att tigga bröd och ägg. Vi kallade detta att "tjega". För oss var det ingen skam utan en nödvändighet. Det finns givetvis mycket annat att berätta om t ex om när vi slaktade julgrisen eller om min första kristallmottagare och om när jag köpte min första cykel på avbetalning.
  
  Helge "Bezäta" Berndtsson
  
  Hela Bezätas berättelse kan läsas i Det Röda Mölndal.
- Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndal
- Alternative namesBerntzon, Helge
- GenderMan
- Other informationVerksam från: 0
- DigitaltMuseumSearch in «Berndtzon, Helge "Bezäta"»