Vykort "Parti från Mölndal" över Kvarnbyn och Fässbergs kyrka i bakgrunden. Utsikt över Roten L (Sörliden) mot Roten F (Störtfjället) och Trädgården (Roten G). Till vänster ses någ...

About the object

• Identifier1995_0805
• Avbildad - namn
  • Mölndals Kvarnby
    • History

      Mölndals Kvarnby

      Mölndal eller rättare sagt Kvarnbyn är ett samhälle med gamla industriella anor. Byn växte upp på båda sidor om den fors, som bildades då Mölndalsån rasade ner från berget med en fallhöjd på 45 meter.

      Redan på 1300-talet fanns det kvarnar i Mölndal. Dessa ägdes fram till 1600-talet till största delen av kronan. När Göteborgs blev stad år 1621 donerades de 17 kronoägda kvarnarna till staden, vilket medförde en snabbare utveckling mot allt fler produktionsgrenar. Bl.a startades det första pappersbruket av boktryckare Kulin redan år 1653.

      1736 fick Esbjörn Schiller tillstånd att anlägga pappersbruk, något sådant hade då inte funnits i Mölndal på 50 år. Efter Esbjörn Schillers död övertogs bruket av hans son Daniel och blev under denna tid landets största.

      1763 fick Schiller dock en konkurrent, då boktryckare Lange anlade ett pappersbruk på samma plats där Papyrus senare låg - Korndals Pappersbruk.

      1762 togs driften av de bägge bruken över av boktryckare Samuel Norberg, och tillverkningen koncentrerades allt mer till Korndals Pappersbruk. 1828 köptes det Schillerska bruket av M. E. Delbanco, som istället anlade ett oljeslageri där.

      Ända fram till 1850 var bruket ett rent handpappersbruk som sysselsatte cirka 20 personer, därefter lades driften om till maskinframställning. Ungefär samtidigt övertog, den för mölndalsborna välkände, D. O Francke bruket. Han ägde dessutom spinneri och väveri samt ett sockerbruk. Allt benämndes Rosendals Fabrikers AB.

      Vid denna tid arbetade 266 personer på pappersbruket. Råvaran var lump och sorteringen av denna utfördes av kvinnlig arbetskraft. Bruket byggdes om flera gånger och dåtidens modernaste pappersmaskiner installerades. Omkring 1880 övergick man från den svåråtkomliga lumpen till trämassa som råvara.

      En ny epok hade därmed inletts och i samband med detta byggdes två torn för syratillverkning. De två tornen kallades i folkmun för ”Sodom och Gomorra” på grund av den hemska svavelröken.

      Antalet anställda inom Korndals pappersbruk (inklusive sulfitfabriken) var som mest 700 personer. Det ökade arbetskraftsbehovet tillgodosågs genom inflyttning framförallt från landsbygden. Befolkningsökningen krävde nya bostäder och det byggdes arbetarkaserner på Rosendals fabriksområde. Men arbetarna byggde också egna bostäder. Dessa finansierades med lånade pengar från arbetsgivaren och på mark arrenderad av bolaget. Det var detta sätt som den för Mölndal så typiska bebyggelsen, med småhus klättrande uppför berget, uppstod. Arbetarna blev knutna till bolaget så länge lånet inte var betalt och bestämmelser infördes i arrendekontrakten om arbetarnas liv och leverne.

      På den tiden växte många sociala och kulturella institutioner fram. Tre skolhus byggdes på 1860-talet samt ett sockenbibliotek och sjukstuga. Under tiden fram till 1890 hade Mölndals arbetare det förmodligen bättre än de i de stora fabriksstäderna, trots att de var hårt bundna till arbetsgivaren. Men i början av 1890-talet kom den stora kraschen när Korndals pappersbruk gick i konkurs. Arbetarna i Mölndal led svår nöd och många flyttade till Göteborg, och nästan lika många emigrerade till Amerika. De som stannade kvar hjälptes genom insamlingar bland andra arbetare, och även andra fabriksägare i Mölndal bidrog vid insamlingen.

      1895 köpte Wallenberg hela anläggningen och grundade AB Papyrus. Bruket kom igång igen efter en större ombyggnad och de flesta av de gamla Korndalsarbetarna som var kvar i Mölndal, fick arbete där.

      Som kuriosa kan nämnas att Wallenberg förvärvade fastigheterna på exekutiv auktion år 1893 för 450.000 kronor.

      Källa: Pappers 63:an, 75 år, 1907-1982

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndals Kvarnby
    • Alternative namesKvarnbyn
    • DigitaltMuseumSearch in «Mölndals Kvarnby»
  • Fässbergs kyrka
    • History

      FÄSSBERGS KYRKA

      Uppe på en hög bergskulle, i närheten av Mölndals centrum, ligger Fässbergs kyrka. Dess tegelröda fasader och kopparbelagda tak syns vida omkring, och det höga kyrktornet utgör ett karakteristiskt inslag i stadslandskapet. Genom sin placering och utformning utgör kyrkan ett viktigt inslag i stadsmiljön, samtidigt som den fungerar som ett landmärke för centrala Mölndal.

      Kyrkan invigdes 1887, och ersatte då Fässbergs medeltida kyrka — som låg på byn Fässbergs mark. Den äldre kyrkan hade, på grund av 1800-talets stora befolkningsökning, blivit alltför liten för att kunna rymma den växande församlingen, och redan på 1860-talet fattades beslut om att en ny kyrka skulle uppföras. Kyrkobygget kom dock att dra ut på tiden, dels på grund av bristande ekonomiska resurser men också p.g.a. att man tvistade om var den nya kyrkan skulle placeras. Under början av 1880-talet lades tre huvudalternativ fram: ”Knarrhögsberget” — mellan nuvarande Länsmansgatan och Växthusgatan, ”Andreas Bengtssons gärde” vid Kvarnbygatan — ungefär där Frälsningsarméns byggnad ligger idag och Herr Baaz’ berg, som kom att bli den slutliga kyrkoplatsen. Baaz var dåvarande ägaren till Åby Frälsegård, och berget låg på hans marker. 1884 köptes berget in, och den nya kyrkan kom på så sätt att hamna mitt i Fässbergs socken. Ritningarna kom att utföras av Adrian Peterson, en känd kyrkoarkitekt som även gjorde ritningarna till Lindome nya kyrka.

      För att få en plan yta att bygga på sprängdes bergets övre del bort. Den bortsprängda stenen användes som material både till kyrkans grund och som material till utfyllnad och terrassering runt bergets sidor. Den vackra parkmiljö, som omger kyrkan idag, är ett resultat av ett omfattande planteringsarbete. Berget var, när det inköptes, nästan helt kalt. För att kunna skapa en lummig kyrkopark forslades över 2.000 lass jord till platsen. Ansvarig trädgårdsmästare var Johan Wallin från Västra Frölunda.

      Arkitektoniskt präglas kyrkan av en tidstypisk nygotisk stil. Karakteristiskt är det enskeppiga rektangulära långhuset med läktare, det mångsidiga koret, de spetsbågiga fönstren samt det höga kyrktornet. Även det röda teglet och det branta takets kopparplåt är typiskt för nygotiken. Kyrkan omges av en öppen parkmiljö med gräsbevuxna slänter som sluttar ner mot Bosgården och Stadshusparken. Parken har stora miljömässiga kvaliteter och bidrar samtidigt till att skapa en värdig inramning kring kyrkan.

      I den nordvästra sluttningen ligger Fässbergs församlingshem, uppfört under 1960-talet och invigt 1970. Den långa, smala huskroppen smyger sig in i sluttningen, och fasaderna är utformade i tegel med vertikala murpelare. På så sätt skapas ett samspel med kyrkobyggnadens arkitektoniska utformning, och församlingshemmet smälter väl in i miljön.

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndalsbro Kyrkan 4 Terrakottagatan 3B Fässbergs församling, Fässbergs kyrka, Fässbergskyrkan
    • ProfessionSvenska kyrkan
    • Alternative namesHerr Baaz' berg Mölndals kyrka
    • DigitaltMuseumSearch in «Fässbergs kyrka»
  • Papyrus Mölndal AB
    • History

      Papperstillverkningen vid Mölndalsfallen har anor från 1600-talet, då det första pappersbruket etablerades. Allt papper tillverkades under denna period för hand, och råvaran utgjordes av 100 % linnelump. Ända fram till 1800-talet utgjorde textillump grunden för papperstillverkningen. Alla böcker och allt annat skrivet och tryckt material från denna period är alltså producerat på papper, som tillverkats av gamla utslitna skjortor och andra klädesplagg. Pappersbrukens produktion var helt beroende av den mängd avlagda linneplagg som de kunde samla in - en inte helt lätt uppgift i det fattiga och glesbebyggda Sverige, där folk gick klädda i vadmalskläder. Det första pappersbruket lades ned redan efter några år.

      Under 1700-talet grundades två nya bruk, och det var nu som papperstillverkningen kom igång på allvar. Efterfrågan på såväl skriv- och tryckpapper som enklare papper till omslag, påsar och strutar, låg bakom den expanderande papperstillverkningen, och denna efterfrågan växte under 1700-talet alltmer. Under slutet av 1700-talet köptes de båda bruken in av en ny ägare, och produktionen koncentrerades till det ena av pappersbruken – Korndals. Korndals pappersbruk övergick under mitten av 1800-talet från handpappersbruk till maskinpappersbruk, och företaget var dåtidens största och tekniskt mest avancerade bruk i Sverige.

      År 1856 köptes företaget in av Rosendahls Fabriker AB (1856-1879), som tidigare ägde både textilindustrier och sockerbruk vid forsen. Dominerande ägare till Rosendahl var David Otto

      Francke, och han lät utveckla nya metoder för papperstillverkning. Pappersråvaran var nu träflis, som med hjälp av kemisk kokning kunde ersätta den tidigare textillumpen. Mellan åren 1879-1893 var ägaren Korndals Fabriker AB. Så småningom kom företaget att köpas in av Marcus Wallenberg, som 1895 bildade Papyrus. Under de kommande decennierna utvecklades pappersbruket till ett stort modernt internationellt företag. Företaget producerade även senare papper, men då under namnet Stora

      Enso Mölndal AB (1998-2002). 2002-2005 ägdes företaget av Klippan AB.

      Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin har representerat, är alla de personalbostäder, som efter hand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Inom området finns såväl arbetarkaserner och tjänstemannavillor som en storslagen disponentvilla.

      Disponentvillan, som Francke lät uppföra under 1870-talet, fick en central placering invid

      Kvarnbygatan. Där kunde den ståtliga disponentbostaden beskådas av alla förbipasserande. Runt villan anlades en stor park - ytterligare ett tecken på Franckes sociala ställning. Än idag berättar villan, genom sin monumentala utformning och storslagna parkanläggning, om vilken stark ställning företagsledaren Francke hade i dåtidens Mölndal.

      Även senare utnyttjades Villa Papyrus, som byggnaden kom att kallas, som privatbostad. Man lät göra en tillbyggnad, där Papyruskoncernens huvudkontor hade sina lokaler. Den storslagna villans exklusiva interiörer gav kontoret den representativa inramning, som dåtidens företag eftersträvade.

      Sedan 2006 finns Forever Living Products Scandinavia ABs skandinaviska kontor i Villa Korndal, som den idag kallas. Interiört präglas villan av en mycket exklusiv utformning, och flera av rummen har bevarats i ursprungligt skick, inte minst den vackra representationsdelen där ståtliga möblemang, överdådiga kristallkronor och mästerliga väggmålningar finns kvar. Den omgivande parken utgör en såväl kulturhistoriskt som miljömässigt viktig miljö.

      Under de senaste decennierna har många av tjänstebostäderna rivits. Av de kvarvarande är det endast ett fåtal, som fortfarande fungerar som bostäder, resten har byggts om till kontor och konferenslokaler. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter, är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras. Kombinationen av industri- och bostadsbebyggelse speglar hur många av de tidiga industrietableringarna kom att utvecklas till egna samhällen. Genom sin utformning och placering speglar dessutom bostadsbebyggelsen dessa samhällens hierarkiska organisation.

      VIKTIGA KARAKTÄRSDRAG

      - Industrimiljön -

      Industribebyggelsen sträcker sig över en lång tidsperiod. Genom åren har en mängd till- och ombyggnader genomförts, men bebyggelsen speglar fortfarande olika epoker i områdets industrihistoriska utveckling.

      - Mölndalsån -

      Ån utgör förutsättningen för hela områdets framväxt. Tillgången till vatten har allt sedan det första handpappersbruket anlades varit nödvändig för papperstillverkningen, och längs med ån finns en mängd spår, som visar hur man tidigare utnyttjade vattnet i produktionen. Dessa spår och anläggningar utgör en viktig del av områdets kulturvärde. Även spåren av äldre byggnader, i form av grundmurar, fundament, m.m. är viktiga, då de vittnar om områdets historiska utveckling.

      - Personalbostäderna -

      Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin representerar, är alla de personalbostäder, som efterhand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Under de senaste decennierna har många av dessa tjänstebostäder rivits. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter, är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras.

      - Områdesmuren mot Kvarnbygatan -

      Fabriksområdet avskärmas mot Kvarnbygatan genom en röd tegelstensmur. Muren illustrerar hur viktigt det var för sekelskiftets fabriksanläggningar att uppvisa ett ordnat och estetiskt yttre. Samtidigt har den stora stadsmiljömässiga kvaliteter, och det är därför viktigt, att den underhålls och bevaras. Mellan parken och gamla Kvarnbygatan finns ett äldre staket i smidesjärn bevarat.

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Forsåker Forsåker 1:101 (Forsåker 1:25) Kvarnbygatan 2A Papyrus industriområde
    • ProfessionHandpappersbruk Maskinpappersbruk Pappersbruk Pappersindustri Papperstillverkning
    • Alternative namesStora Papyrys Mölndal AB (1987-1998) Stora Enso Mölndal AB (1998-2002) Rosendahls Fabriker AB (1856-1879) Korndals pappersbruk (1763-1893) Klippan AB Mölndals Bruk (2002-2005)
    • DigitaltMuseumSearch in «Papyrus Mölndal AB»
• Avbildad, ortSverige Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndals Kvarnby
• General subject termStadsvy
• Specific subject termsFabriksarbete Stadsbebyggelse Utsikt
• SubjectVykort "Parti från Mölndal" över Kvarnbyn och Fässbergs kyrka i bakgrunden. Utsikt över Roten L (Sörliden) mot Roten F (Störtfjället) och Trädgården (Roten G). Till vänster ses några av Papyrus byggnader.
• Type Photograph