Tre estländska textilarbeterskor, systrarna Asta, Saida och Wilma står framför August Werners fabrik i slutet av 1950-talet. I bakgrunden till höger skymtas Wilmas lille son. Höst...

About the object

• Identifier2002_0951
• Avbildad - namn
  • August Werners fabriker
    • History

      Fabriksområdet har anor från 1830-talet, då ett engelskt handelshus köpte upp mark från bönderna i

      Anderstorps by och uppförde den första spinnerifabriken 1829 - 1933 (revs 1917). En alltmer växande efterfråga på bomullsgarner låg bakom industrietableringen; bl a vävnadsindustrin i Borås med omnejd expanderade nu kraftigt. Engelsmännen var de som först utvecklade en mekaniserad textilproduktion, och genom handelshus och firmor spreds den nya tekniken till Sverige. Anderstorps Bomullsspinneri, som fabriken ursprungligen hette, var en av Hallands första fabriksanläggningar.

      Anledningen till att fabriken kom att förläggas till Anderstorp var flera: billig mark, tillgång till vattenkraft, tillgång till arbetskraft och närhet till befintliga transportvägar. Den viktigaste råvaran, den importerade bomullen, hämtades från Göteborg, medan de producerade garnerna huvudsakligen såldes till Älvsborgs län. Att Anderstorp låg i direkt anslutning till de befintliga vägarna mot Göteborg och Borås var därför en viktig lokaliseringsfaktor.

      Det äldre spinneriet användes fram till 1907, då verksamheten flyttades till nybyggda fabrikslokaler längre upp på kullen, och det är den lokal som finns bevarad idag. Fabriken hade köpts in av Bolaget August Werner & Co redan under senare delen av 1800-talet, och bolaget drev fabriken fram till dess att den lades ned under 1990-talet. Industrin hade då utgjort Lindomes största arbetsplats under ca 150 år. Fabriken var dock mer än en arbetsplats. Redan på 1840-talet fanns arbetarbostäderna "Byggningen"/"Byggninga" på området, och med åren byggdes alltfler bostäder - såväl finare villor för disponenten och arbetsledare som bostadslängor för arbetarna. Under 1940-talet köpte bolaget in ytterligare mark, där arbetarna kunde uppföra egna villor genom fördelaktiga lån - villkoret var dock att man arbetade kvar på fabriken. Dessa villor finns fortfarande kvar och vittnar om fabrikens betydelse på området.

      Ända in på 1900-talet transporterades varorna med hästkärror, en verksamhet som krävde sina särskilda byggnader: stall, spannmålsmagasin, vagnbod och personalbostäder. Dessutom behövde man betes- och åkermark för hästarnas utfodring, och bolaget ägde även jordbruksmarken intill fabriksområdet. Under vissa perioder fungerade fabriksområdet därför som ett samhälle i sig, och fabriken utgjorde länge den självklara arbetsplatsen för många Lindomebor. 1937 kompletterades spinneriproduktionen med ett nytt färgeri- och beredningsverk, vilket innebar ytterligare arbetstillfällen för Lindome. Under 1950-talet utgjorde Anderstorp ett industrisamhälle med 543 invånare - en sjättedel av Lindomes dåvarande befolkning. Delar av efterkrigstidens arbetskraft kom från andra länder, och personalstyrkan förstärktes med invandrare från Baltikum, Finland, Grekland och Italien.

      Idag har den textila industriproduktionen helt upphört i området; delar av spinnerifabriken hyrs ut till olika småföretag, och färgeriet har övergått till modern färgproduktion.

      Området representerar både ett industrihistoriskt och ett lokalhistoriskt värde. Spinneriet var en av

      Hallands första fabriksanläggningar, och kring den industriella verksamheten växte ett helt samhälle fram. De befintliga byggnaderna utgör endast en bråkdel av den bebyggelse, som tidigare hörde till fabriksområdet, men vittnar ändå om en industrianläggning med lång kontinuitet. Den tidiga fabriksetableringen kom att sätta sin prägel på Lindomes senare utveckling. Genom etablerandet av fabriken skapades en alternativ försörjningsmöjlighet till jordbruket och snickeriet. Lokalhistoriskt utgör därför fabriksområdet en viktig del av Lindomes historia - här har många Lindomebors

      släktingar arbetat i flera generationer, och det var hit man sökte sig efter skolan.

      Textutdrag från boken Kulturmiljöer i Mölndal, Kållered och Lindome

    • Adress,Sverige (SE) Halland Västra Götaland Mölndal Lindome Anderstorp/Annestorp Annestorp 3:30 Spinnmästarevägen 2 August Werners fabriker/Anderstorps fabrik
    • ProfessionBomullsspinneri Textilfabrik
    • Alternative namesAug. Werner & C:o AB Anderstorps Bomullsspinneri (1829 - 1907) Werners fabriker Anderstorps fabriker (1829 - 1907) Annestorps nya spinneri (1907 - 1990) Annestorps fabriker Anderstorps spinneri Aug. Werner & Co Fabriks och Handelsbolag August Werner och Co AB
    • NationalitySvensk
    • DigitaltMuseumSearch in «August Werners fabriker»
  • Rosin, Saida
    • Födelseort,Estland (EE)
    • Levnadsort,Sverige (SE) Halland Västra Götaland Mölndal Lindome
    • ProfessionTextilarbeterska
    • GenderKvinna
    • DigitaltMuseumSearch in «Rosin, Saida»
  • Rosin, Asta
    • Födelseort,Estland (EE)
    • Levnadsort,Sverige (SE) Halland Västra Götaland Mölndal Lindome
    • ProfessionTextilarbeterska
    • GenderKvinna
    • DigitaltMuseumSearch in «Rosin, Asta»
  • Rosin, Wilma
    • Födelseort,Estland (EE)
    • Levnadsort,Sverige (SE) Halland Västra Götaland Mölndal Lindome
    • ProfessionTextilarbeterska
    • GenderKvinna
    • DigitaltMuseumSearch in «Rosin, Wilma»
• Avbildad, ortSverige Halland Västra Götaland Mölndal Lindome
• General subject termGrupporträtt
• Specific subject termsTomt och trädgård Textilindustri Grupporträtt Krigets efterdyningar
• Subject

  Tre estländska textilarbeterskor, systrarna Asta, Saida och Wilma står framför August Werners fabrik i slutet av 1950-talet. I bakgrunden till höger skymtas Wilmas lille son.

  Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.

• Type Photograph