En konfirmationsgrupp utanför Fässbergs kyrka år 1898. Svante Höglund, står överst till vänster (född 16 feb. 1884 i Mölndal som nr 5 i en syskonskara av 6). Han började förvärvsar...

About the object

• Identifier2003_0711
• Avbildad - namn
  • Fässbergs kyrka
    • History

      FÄSSBERGS KYRKA

      Uppe på en hög bergskulle, i närheten av Mölndals centrum, ligger Fässbergs kyrka. Dess tegelröda fasader och kopparbelagda tak syns vida omkring, och det höga kyrktornet utgör ett karakteristiskt inslag i stadslandskapet. Genom sin placering och utformning utgör kyrkan ett viktigt inslag i stadsmiljön, samtidigt som den fungerar som ett landmärke för centrala Mölndal.

      Kyrkan invigdes 1887, och ersatte då Fässbergs medeltida kyrka — som låg på byn Fässbergs mark. Den äldre kyrkan hade, på grund av 1800-talets stora befolkningsökning, blivit alltför liten för att kunna rymma den växande församlingen, och redan på 1860-talet fattades beslut om att en ny kyrka skulle uppföras. Kyrkobygget kom dock att dra ut på tiden, dels på grund av bristande ekonomiska resurser men också p.g.a. att man tvistade om var den nya kyrkan skulle placeras. Under början av 1880-talet lades tre huvudalternativ fram: ”Knarrhögsberget” — mellan nuvarande Länsmansgatan och Växthusgatan, ”Andreas Bengtssons gärde” vid Kvarnbygatan — ungefär där Frälsningsarméns byggnad ligger idag och Herr Baaz’ berg, som kom att bli den slutliga kyrkoplatsen. Baaz var dåvarande ägaren till Åby Frälsegård, och berget låg på hans marker. 1884 köptes berget in, och den nya kyrkan kom på så sätt att hamna mitt i Fässbergs socken. Ritningarna kom att utföras av Adrian Peterson, en känd kyrkoarkitekt som även gjorde ritningarna till Lindome nya kyrka.

      För att få en plan yta att bygga på sprängdes bergets övre del bort. Den bortsprängda stenen användes som material både till kyrkans grund och som material till utfyllnad och terrassering runt bergets sidor. Den vackra parkmiljö, som omger kyrkan idag, är ett resultat av ett omfattande planteringsarbete. Berget var, när det inköptes, nästan helt kalt. För att kunna skapa en lummig kyrkopark forslades över 2.000 lass jord till platsen. Ansvarig trädgårdsmästare var Johan Wallin från Västra Frölunda.

      Arkitektoniskt präglas kyrkan av en tidstypisk nygotisk stil. Karakteristiskt är det enskeppiga rektangulära långhuset med läktare, det mångsidiga koret, de spetsbågiga fönstren samt det höga kyrktornet. Även det röda teglet och det branta takets kopparplåt är typiskt för nygotiken. Kyrkan omges av en öppen parkmiljö med gräsbevuxna slänter som sluttar ner mot Bosgården och Stadshusparken. Parken har stora miljömässiga kvaliteter och bidrar samtidigt till att skapa en värdig inramning kring kyrkan.

      I den nordvästra sluttningen ligger Fässbergs församlingshem, uppfört under 1960-talet och invigt 1970. Den långa, smala huskroppen smyger sig in i sluttningen, och fasaderna är utformade i tegel med vertikala murpelare. På så sätt skapas ett samspel med kyrkobyggnadens arkitektoniska utformning, och församlingshemmet smälter väl in i miljön.

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndalsbro Kyrkan 4 Terrakottagatan 3B Fässbergs församling, Fässbergs kyrka, Fässbergskyrkan
    • ProfessionSvenska kyrkan
    • Alternative namesHerr Baaz' berg Mölndals kyrka
    • DigitaltMuseumSearch in «Fässbergs kyrka»
  • Höglund, Svante
• Avbildad, ortSverige Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndalsbro Kyrkan 4 Terrakottagatan 3B Fässbergs församling, Fässbergs kyrka, Fässbergskyrkan
• General subject termGrupporträtt
• Specific subject termsGrupporträtt Kyrka Konfirmation
• Subject

  En konfirmationsgrupp utanför Fässbergs kyrka år 1898. Svante Höglund, står överst till vänster (född 16 feb. 1884 i Mölndal som nr 5 i en syskonskara av 6). Han började förvärvsarbeta som 13-åring på Hasselgrens bomullsspinneri. Efter konfirmationen började han vid Delbancos valskvarn ("Judens") som smörjare.

  Den 15 maj började han vid AB Papyrus där han alltsedan dess hade sin verksamhet med avbrott för militärtjänst.

  Efter 4 år vid företaget blev han biträdande salsmästare. 1911 blev han

  verkmästare på den avdelning han arbetade på.

  Han var med och bildade Sv. Förmansförbundet på platsen. Han gick med i SAF avd. 45 år 1927.

  1945 mottog han Patriotiska Sällskapets guldmedalj för lång och trogen tjänst. Svante Höglund avled den 17 jan 1957.

  Enligt antikvarie Lars Gahrn kan det ha varit Svante som har gett namn till Verkmästargatan, granngatan till hans egen hemgata Klevgatan, p g a. arbetet som verkmästare på Papyrus.

  Fullständig redogörelse finns i museets arkiv.

• Type Photograph