Papyrusområdet, september-oktober 1998. Vy från väster på stenbelagt fall nära Forsebron (ses i bakgrunden).

About the object

• Identifier2004_0075
• Avbildad - namn
  • Papyrus Mölndal AB
    • History

      Papperstillverkningen vid Mölndalsfallen har anor från 1600-talet, då det första pappersbruket etablerades. Allt papper tillverkades under denna period för hand, och råvaran utgjordes av 100 % linnelump. Ända fram till 1800-talet utgjorde textillump grunden för papperstillverkningen. Alla böcker och allt annat skrivet och tryckt material från denna period är alltså producerat på papper, som tillverkats av gamla utslitna skjortor och andra klädesplagg. Pappersbrukens produktion var helt beroende av den mängd avlagda linneplagg som de kunde samla in - en inte helt lätt uppgift i det fattiga och glesbebyggda Sverige, där folk gick klädda i vadmalskläder. Det första pappersbruket lades ned redan efter några år.

      Under 1700-talet grundades två nya bruk, och det var nu som papperstillverkningen kom igång på allvar. Efterfrågan på såväl skriv- och tryckpapper som enklare papper till omslag, påsar och strutar, låg bakom den expanderande papperstillverkningen, och denna efterfrågan växte under 1700-talet alltmer. Under slutet av 1700-talet köptes de båda bruken in av en ny ägare, och produktionen koncentrerades till det ena av pappersbruken – Korndals. Korndals pappersbruk övergick under mitten av 1800-talet från handpappersbruk till maskinpappersbruk, och företaget var dåtidens största och tekniskt mest avancerade bruk i Sverige.

      År 1856 köptes företaget in av Rosendahls Fabriker AB (1856-1879), som tidigare ägde både textilindustrier och sockerbruk vid forsen. Dominerande ägare till Rosendahl var David Otto

      Francke, och han lät utveckla nya metoder för papperstillverkning. Pappersråvaran var nu träflis, som med hjälp av kemisk kokning kunde ersätta den tidigare textillumpen. Mellan åren 1879-1893 var ägaren Korndals Fabriker AB. Så småningom kom företaget att köpas in av Marcus Wallenberg, som 1895 bildade Papyrus. Under de kommande decennierna utvecklades pappersbruket till ett stort modernt internationellt företag. Företaget producerade även senare papper, men då under namnet Stora

      Enso Mölndal AB (1998-2002). 2002-2005 ägdes företaget av Klippan AB.

      Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin har representerat, är alla de personalbostäder, som efter hand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Inom området finns såväl arbetarkaserner och tjänstemannavillor som en storslagen disponentvilla.

      Disponentvillan, som Francke lät uppföra under 1870-talet, fick en central placering invid

      Kvarnbygatan. Där kunde den ståtliga disponentbostaden beskådas av alla förbipasserande. Runt villan anlades en stor park - ytterligare ett tecken på Franckes sociala ställning. Än idag berättar villan, genom sin monumentala utformning och storslagna parkanläggning, om vilken stark ställning företagsledaren Francke hade i dåtidens Mölndal.

      Även senare utnyttjades Villa Papyrus, som byggnaden kom att kallas, som privatbostad. Man lät göra en tillbyggnad, där Papyruskoncernens huvudkontor hade sina lokaler. Den storslagna villans exklusiva interiörer gav kontoret den representativa inramning, som dåtidens företag eftersträvade.

      Sedan 2006 finns Forever Living Products Scandinavia ABs skandinaviska kontor i Villa Korndal, som den idag kallas. Interiört präglas villan av en mycket exklusiv utformning, och flera av rummen har bevarats i ursprungligt skick, inte minst den vackra representationsdelen där ståtliga möblemang, överdådiga kristallkronor och mästerliga väggmålningar finns kvar. Den omgivande parken utgör en såväl kulturhistoriskt som miljömässigt viktig miljö.

      Under de senaste decennierna har många av tjänstebostäderna rivits. Av de kvarvarande är det endast ett fåtal, som fortfarande fungerar som bostäder, resten har byggts om till kontor och konferenslokaler. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter, är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras. Kombinationen av industri- och bostadsbebyggelse speglar hur många av de tidiga industrietableringarna kom att utvecklas till egna samhällen. Genom sin utformning och placering speglar dessutom bostadsbebyggelsen dessa samhällens hierarkiska organisation.

      VIKTIGA KARAKTÄRSDRAG

      - Industrimiljön -

      Industribebyggelsen sträcker sig över en lång tidsperiod. Genom åren har en mängd till- och ombyggnader genomförts, men bebyggelsen speglar fortfarande olika epoker i områdets industrihistoriska utveckling.

      - Mölndalsån -

      Ån utgör förutsättningen för hela områdets framväxt. Tillgången till vatten har allt sedan det första handpappersbruket anlades varit nödvändig för papperstillverkningen, och längs med ån finns en mängd spår, som visar hur man tidigare utnyttjade vattnet i produktionen. Dessa spår och anläggningar utgör en viktig del av områdets kulturvärde. Även spåren av äldre byggnader, i form av grundmurar, fundament, m.m. är viktiga, då de vittnar om områdets historiska utveckling.

      - Personalbostäderna -

      Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin representerar, är alla de personalbostäder, som efterhand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Under de senaste decennierna har många av dessa tjänstebostäder rivits. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter, är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras.

      - Områdesmuren mot Kvarnbygatan -

      Fabriksområdet avskärmas mot Kvarnbygatan genom en röd tegelstensmur. Muren illustrerar hur viktigt det var för sekelskiftets fabriksanläggningar att uppvisa ett ordnat och estetiskt yttre. Samtidigt har den stora stadsmiljömässiga kvaliteter, och det är därför viktigt, att den underhålls och bevaras. Mellan parken och gamla Kvarnbygatan finns ett äldre staket i smidesjärn bevarat.

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Forsåker Forsåker 1:101 (Forsåker 1:25) Kvarnbygatan 2A Papyrus industriområde
    • ProfessionHandpappersbruk Maskinpappersbruk Pappersbruk Pappersindustri Papperstillverkning
    • Alternative namesStora Papyrys Mölndal AB (1987-1998) Stora Enso Mölndal AB (1998-2002) Rosendahls Fabriker AB (1856-1879) Korndals pappersbruk (1763-1893) Klippan AB Mölndals Bruk (2002-2005)
    • DigitaltMuseumSearch in «Papyrus Mölndal AB»
  • Forsebron
    • History

      Forsebron

      Namnet är gammalt och folkligt men stadsfästes inte förrän den 10 januari 1995. År 1991 hade dock gatukontoret satt upp en namnskylt på bron. Den bro, som leder över Mölndals ström söder om Gamla torget, kallas sedan gammalt Forsebron; äldsta belägget hittills är från 1705 (OGB 3). Ett annat tidigt belägg är från 1819 (Faesb. XI s 7). Den riktiga formen är givetvis Forsebron, och skalden ”Balltorp” (Sigfrid Eyton) använder 1935 den i allo mölndälska formen: ”Den gamla Forsebroa har breddats utan prut” (Faesb. V s 27). Ibland kan man visserligen se en riksspråklig och uppsvensk form: Forsbron utan götiskt binde-e, men det är ju så att varje ortnamn skall skrivas i enlighet med dess inhemska och hävdvunna lydelse.

      Namnet är allmänt och har alltid varit flitigt brukat (se t ex De nya gatunamnen 1927, Forsåkersgatan och Götaforsliden).

      Enligt ortnamnsboken skall bron ha fått sitt namn av att den leder ”över en fors” (OGB 3). Det är tänkbart, men det måste påpekas, att bron ofta kallas ”Forsåkersbron” (flera uppteckningar, Faesb VII s 26, Arthur Wieland, Solgata, 1960, s 102). På södra sidan av bron började byn Forsåkers ägor. Man kan tänka sig, att Forsebron är en förkortning av Forsåkersbron.

      Här har det mycket tidigt funnits en bro. Forsebron finns med redan på kopparsticken i Herbinius’ avhandling 1678 (Årsskriften 1974 s 2), och Harry Wennerberg menar att bron troligen kom till ”när de första kvarnarna anlades” (Årsskriften 1974 s 13). Forsebron har varit en pulsåder i den gamla kvarnbyn, och Maximilian Axelson kallar den rentav för ”Mölndals Norrbro” (Årsskriften 1973 s 35). Ville man se på folklivet och följa vad som hände, skulle man uppehålla sig vid Forsebron. Folk brukade sitta på Forsebrons räcke, och bron kunde få tjäna även som torgplats. Här stod Ladden Johansson och sålde fisk.

      Vid Forsebron fanns Mölndals politiska hörn. Vid södra sidan av Gamla torget intill bron ”samlades under arbetarrörelsens genombrottsår anarkister, syndikalister, socialdemokrater, vänstersocialister, kommunister, kilbommare och andra och diskussionens vågor gick höga i politiska hörnet. En annan namnform är ”Mölndals politiska hörna”.

      Källa: Mölndals gatunamn av Lars Gahrn, s 87-88

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndals Kvarnby Forsåker 1:249 Forsebron
    • Alternative namesForsåkersbron Mölndals Norrbro
    • NationalitySvensk
    • DigitaltMuseumSearch in «Forsebron»
• Avbildad, ortSverige Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndals Kvarnby Forsåker 1:249 Forsebron
• General subject termByggnad
• Specific subject termsPapperstillverkning Bro Bergsbruk med stenbrytning
• SubjectPapyrusområdet, september-oktober 1998. Vy från väster på stenbelagt fall nära Forsebron (ses i bakgrunden).
• Type Photograph