Män i arbete vid maskin på pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970. Klipp 5, byggnad 10. Femmans rullmaskin i bakgrunden (syns knappt). Mannen längst fram är Voldemar Mei.

About the object

• Identifier2009_1448
• Avbildad - namn
  • Papyrus Mölndal AB
    • History

      Papperstillverkningen vid Mölndalsfallen har anor från 1600-talet, då det första pappersbruket etablerades. Allt papper tillverkades under denna period för hand, och råvaran utgjordes av 100 % linnelump. Ända fram till 1800-talet utgjorde textillump grunden för papperstillverkningen. Alla böcker och allt annat skrivet och tryckt material från denna period är alltså producerat på papper, som tillverkats av gamla utslitna skjortor och andra klädesplagg. Pappersbrukens produktion var helt beroende av den mängd avlagda linneplagg som de kunde samla in - en inte helt lätt uppgift i det fattiga och glesbebyggda Sverige, där folk gick klädda i vadmalskläder. Det första pappersbruket lades ned redan efter några år.

      Under 1700-talet grundades två nya bruk, och det var nu som papperstillverkningen kom igång på allvar. Efterfrågan på såväl skriv- och tryckpapper som enklare papper till omslag, påsar och strutar, låg bakom den expanderande papperstillverkningen, och denna efterfrågan växte under 1700-talet alltmer. Under slutet av 1700-talet köptes de båda bruken in av en ny ägare, och produktionen koncentrerades till det ena av pappersbruken – Korndals. Korndals pappersbruk övergick under mitten av 1800-talet från handpappersbruk till maskinpappersbruk, och företaget var dåtidens största och tekniskt mest avancerade bruk i Sverige.

      År 1856 köptes företaget in av Rosendahls Fabriker AB (1856-1879), som tidigare ägde både textilindustrier och sockerbruk vid forsen. Dominerande ägare till Rosendahl var David Otto

      Francke, och han lät utveckla nya metoder för papperstillverkning. Pappersråvaran var nu träflis, som med hjälp av kemisk kokning kunde ersätta den tidigare textillumpen. Mellan åren 1879-1893 var ägaren Korndals Fabriker AB. Så småningom kom företaget att köpas in av Marcus Wallenberg, som 1895 bildade Papyrus. Under de kommande decennierna utvecklades pappersbruket till ett stort modernt internationellt företag. Företaget producerade även senare papper, men då under namnet Stora

      Enso Mölndal AB (1998-2002). 2002-2005 ägdes företaget av Klippan AB.

      Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin har representerat, är alla de personalbostäder, som efter hand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Inom området finns såväl arbetarkaserner och tjänstemannavillor som en storslagen disponentvilla.

      Disponentvillan, som Francke lät uppföra under 1870-talet, fick en central placering invid

      Kvarnbygatan. Där kunde den ståtliga disponentbostaden beskådas av alla förbipasserande. Runt villan anlades en stor park - ytterligare ett tecken på Franckes sociala ställning. Än idag berättar villan, genom sin monumentala utformning och storslagna parkanläggning, om vilken stark ställning företagsledaren Francke hade i dåtidens Mölndal.

      Även senare utnyttjades Villa Papyrus, som byggnaden kom att kallas, som privatbostad. Man lät göra en tillbyggnad, där Papyruskoncernens huvudkontor hade sina lokaler. Den storslagna villans exklusiva interiörer gav kontoret den representativa inramning, som dåtidens företag eftersträvade.

      Sedan 2006 finns Forever Living Products Scandinavia ABs skandinaviska kontor i Villa Korndal, som den idag kallas. Interiört präglas villan av en mycket exklusiv utformning, och flera av rummen har bevarats i ursprungligt skick, inte minst den vackra representationsdelen där ståtliga möblemang, överdådiga kristallkronor och mästerliga väggmålningar finns kvar. Den omgivande parken utgör en såväl kulturhistoriskt som miljömässigt viktig miljö.

      Under de senaste decennierna har många av tjänstebostäderna rivits. Av de kvarvarande är det endast ett fåtal, som fortfarande fungerar som bostäder, resten har byggts om till kontor och konferenslokaler. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter, är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras. Kombinationen av industri- och bostadsbebyggelse speglar hur många av de tidiga industrietableringarna kom att utvecklas till egna samhällen. Genom sin utformning och placering speglar dessutom bostadsbebyggelsen dessa samhällens hierarkiska organisation.

      VIKTIGA KARAKTÄRSDRAG

      - Industrimiljön -

      Industribebyggelsen sträcker sig över en lång tidsperiod. Genom åren har en mängd till- och ombyggnader genomförts, men bebyggelsen speglar fortfarande olika epoker i områdets industrihistoriska utveckling.

      - Mölndalsån -

      Ån utgör förutsättningen för hela områdets framväxt. Tillgången till vatten har allt sedan det första handpappersbruket anlades varit nödvändig för papperstillverkningen, och längs med ån finns en mängd spår, som visar hur man tidigare utnyttjade vattnet i produktionen. Dessa spår och anläggningar utgör en viktig del av områdets kulturvärde. Även spåren av äldre byggnader, i form av grundmurar, fundament, m.m. är viktiga, då de vittnar om områdets historiska utveckling.

      - Personalbostäderna -

      Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin representerar, är alla de personalbostäder, som efterhand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Under de senaste decennierna har många av dessa tjänstebostäder rivits. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter, är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras.

      - Områdesmuren mot Kvarnbygatan -

      Fabriksområdet avskärmas mot Kvarnbygatan genom en röd tegelstensmur. Muren illustrerar hur viktigt det var för sekelskiftets fabriksanläggningar att uppvisa ett ordnat och estetiskt yttre. Samtidigt har den stora stadsmiljömässiga kvaliteter, och det är därför viktigt, att den underhålls och bevaras. Mellan parken och gamla Kvarnbygatan finns ett äldre staket i smidesjärn bevarat.

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Forsåker Forsåker 1:101 (Forsåker 1:25) Kvarnbygatan 2A Papyrus industriområde
    • ProfessionHandpappersbruk Maskinpappersbruk Pappersbruk Pappersindustri Papperstillverkning
    • Alternative namesStora Papyrys Mölndal AB (1987-1998) Stora Enso Mölndal AB (1998-2002) Rosendahls Fabriker AB (1856-1879) Korndals pappersbruk (1763-1893) Klippan AB Mölndals Bruk (2002-2005)
    • DigitaltMuseumSearch in «Papyrus Mölndal AB»
  • Byggnad 10, 4 och 2
    • History

      Byggnad 10, 4, 2

      HISTORIK

      Byggnad 10 uppfördes 1896 som pappersmaskinhall och var en av de första byggnader som uppkom i samband med Aktiebolaget Papyrus grundande. Byggnaden uppfördes av byggmästaren F. O. Petersson som byggde flera av de nya fabrikslokalerna 1896-97 (källa: Torsten Althin, 1945, s. 149, 156, 200). Byggnaden hade då en annan funktionsindelning än idag. Dagens byggnadsindelning med byggnad 2, 4, och 10 inte är förankrad i dess ursprungliga utseende, utan har tillkommit senare.

      Fabriken utformades 1896 som en långsmal tegelbyggnad i ett plan på en låg sockel av natursten med sadeltak. På dess mitt fanns en mindre tvärgående byggnadskropp Tegelfasaden utformades med utanpåliggande strävpelare och välvda spröjsade fönster som placerades i par. Mellan varje fönsterpar delade strävpelarna in fasaderna i regelbundna sektioner. Den södra gaveln hade en port med pardörrar och överljus, vid nocken fanns tre mindre välvda fönster. Längs taket löpte en murad takgesims. Byggnadens övriga utsmyckning bestod av gult tegel i murband samt som dekorativa inslag vid fönsteromfattningarna. Byggnaden har en bärande betongkonstruktion med ytterväggar murade i tegel. Längs flera av inneväggarna finns en äldre bröstning av kakel satta i halvförband, vilket har blivit en populär inredningsdetalj på senare år.

      Byggnaden har under 1900-talet genomgått flera förändringar och ombyggnationer. Den blev tidigt tillbyggd med ett par våningsplan, nuvarande byggnad 4, som då försågs med ett tvärställt sadeltak. Under 1910-talet blev hela nuvarande byggnad 10 påbyggd med ytterligare en våning. Den användes då som pappersmaskinhall och fick genom ombyggnaden en enhetlig fasad med likadana fönsterpar och strävpelare på bägge våningsplanen. Nuvarande byggnad 4 användes då som holländeri*.

      Till följd av en kraftig brand den 23 mars 1914 byggdes holländeriet om och moderniserades. Genom på- och ombyggnaden fick byggnaden tre hela våningsplan med platt tak. Fasaden utfördes i stil med den gamla byggnaden med välvda fönster men utan strävpelare. Den hade emellertid fortfarande samma murade takgesims, murband och tegeldekorationer och utformades som en helhet.

      Byggnadsdelen norr om holländeriet, nuvarande byggnad 2, användes också som pappersmaskinhall men behöll sin tidigare utformning längre. Senare kom även denna del att höjas och bli en tvåvåningsbyggnad i likhet med nuvarande byggnad 10.

      1929 förlängdes byggnad 10. I och med denna tillbyggnad tillkom dagens gavelfasad mot sydväster. Den tillbyggda delen fick ett avfasat hörn för att anpassas till de närliggande järnvägsspåren. Även denna tillbyggnad utfördes i samma stil som den ursprungliga byggnaden men med stora välvda fönster i gavelfasaden (källa: Föreningsarkivet).

      BESKRIVNING

      - Exteriör

      Byggnaden, så som den beskrivs i historiken ovan, har idag tre beteckningar – 10, 4 och 2. I beskrivningen används de nuvarande sifferbeteckningarna för att klargöra vilken del av byggnaden som avses.

      Byggnad 10 utgör den största byggnadsdelen. Den består av en långsmal tvåvåningsbyggnad med plant tak på låg naturstensgrund. Den har betongstomme och en fasad i tegel murad i kryssförband. Fasaderna har återhållsam dekoration med regelbunden indelning av strävpelare och fönsterpar. Inslag av gult tegel har använts vid fönster och murband. Längs taket löper en murad takgesims. På dess västra gavel är två av de tidigare fyra fönstren igensatta. De övriga två har gjorts om till infartsport respektive lastintag. Delar av den norra fasaden är idag tillbyggd med byggnad 9 och har blivit kraftigt förändrad. Den södra långsidan är till största del övertäckt med ett tak som sammanfogar byggnad 10 med byggnad 17. Fasaderna på denna sida är delvis bevarade trots flera nyupptagna öppningar, igensatta fönster och borttagna strävpelare.

      Byggnad 4 är en fortsättning på byggnad 10. Den är en trevåningsbyggnad med betongstomme och har en fasad av tegel murad i kryssförband. Den är uppförd på en låg naturstenssockel och har plant tak. Byggnaden är åtta fönsteraxlar bred och byggnadens mittersta fönster är satta i par. Fasadytan är slät bortsett från en murad takgesims av samma slag som i byggnad 10. Ornamentiken utgörs i övrigt av gult tegel som har använts vid fönstren och som murband. Byggnadens välvda fönster är höga och har gjutjärnsspröjs. Flera av fönstren har efterhand blivit igensatta och på framsidan finns en tillbyggnad i plåt.

      Byggnad 2 utgör den östligaste delen av byggnadskomplexet. Det är en tvåvåningsbyggnad av tegel murad i kryssförband. Den är uppförd på en låg naturstenssockel och har plant tak. Likt byggnad 10 har den en återhållsam fasadornamentik med regelbunden indelning av strävpelare och fönsterpar. Den är i övrigt dekorerad med en murad takgesims och inslag av gult tegel vid fönstren och som murband. Samtliga av byggnadens välvda fönster har blivit igenmurade. Fasaden visar även spår efter flera upptagningar och igensättningar i murverket. Byggnaden blev 1934 tillbyggd med en låg tegelbyggnad. Den har samma tegeldekorationer i form av murband, strävpelare och takgesims som resten av byggnaden. På den östra gaveln finns ytterligare en äldre mindre tillbyggnad i ett plan. Både byggnad 2 och 4 har blivit kraftigt vandaliserade genom klotter och krossade fönsterrutor.

      Exteriören har kompletterats med synliga installationer såsom kabelstegar och ventilationsrör.

      - Interiör

      Byggnad 10 har genomgått flera förändringar för att tillgodose fabrikens behov vilket avspeglar sig i interiören. Byggnaden har en bärande betongkonstruktion med ytterväggar murade i tegel. Bjälklagen bärs upp av betongpelare och bjälklaget i den äldsta delen består av håltegel. Den tidigare nordvästra fasaden utgör numera en innervägg och är sammanbyggd med byggnad 9. Håltagningar har gjorts i murverket och fasaden är slammad eller putsad men det ursprungliga murverket finns fortfarande kvar inunder. På den äldsta delen av ytterväggen mot söder har strävpelarna avfasade hörn som bildar ett enkelt kapitäl på de murade pelarna. Dessa upphör vid den tillbyggda gaveln där murytan är helt slät. Längsmed väggen finns även en äldre bröstning av kakel satta i halvförband. Vid tillbyggnaden har kaklet fått en enklare utformning.

      I byggnad 4 och 2 återkommer en liknande öppen interiör som i byggnad 10. På andra våningen finns fler rester av byggnadens senare inredning i form av omklädningsrum, kök och toalett.

      Genom hela byggnaden finns flera spår efter den tidigare verksamheten som gjutna betongfundament, järnvägsspår, kabelstegar ventilationsrör m.m.

      *Holländeri: hittas på ett pappersbruk som tillverkar linnepapper eller annat papper som innehåller textilfibrer. I holländeriet finns en (eller flera) valskvarn/ar som mal lump till pappersmassa. Själva valskvarnen kallas för holländare, därav namnet holländeri.

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Forsåker Forsåker 1:101 (Forsåker 1:25) Kvarnbygatan 2A Papyrus industriområde
    • ProfessionByggnad 2 och 10 Byggnad 4
    • Alternative namesTrekanten (Byggnad 10) Hus 4 Hus 10 (PM 5) Hus 2 Byggnad 4 Byggnad 2
    • DigitaltMuseumSearch in «Byggnad 10, 4 och 2»
• Avbildad, ortSverige Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Forsåker Forsåker 1:101 (Forsåker 1:25) Kvarnbygatan 2A Papyrus industriområde
• General subject termVerksamhet
• Specific subject termsIndustrianläggning Pappersbruk Man Fabriksarbetare Maskin
• SubjectMän i arbete vid maskin på pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970. Klipp 5, byggnad 10. Femmans rullmaskin i bakgrunden (syns knappt). Mannen längst fram är Voldemar Mei.
• Type Photograph