Kvarnbyskolan vid Alléen i Trädgården, Mölndal, med Mölndals kyrka i bakgrunden på 1960-talet.
Bildtyp: K, s/v, Format: 84x130 mm
Fotografi ur album som tillhört Christina Rydell. Bilderna i albumen är delvis från Papyrus där Christinas far Tore Rydell arbetade, men också f ...
Bildtyp: K, s/v, Format: 84x130 mm
Fotografi ur album som tillhört Christina Rydell. Bilderna i albumen är delvis från Papyrus där Christinas far Tore Rydell arbetade, men också från Kvarnbyn, Ryet och folkliv i Mölndal. Tore tog ofta med sig kameran till Papyrus där han fotograferade sina arbetskamrater i arbete, men också fester och föreningsliv.
Centralskolan invigdes den 4 mars 1925. I början kallades denna skola Trädgårdsskolan men den hette även den gamla Träskolan och namnet ändrades därför till Centralskolan. Vid senare tillfälle döptes skolan om till Kvarnbyskolan. Namnbytet skedde på 1950-talet eftersom alla skolor med högstadium kallades för centralskolor.
Den uppfördes av byggmästare Karl Alberts efter ritningar av arkitekterna Rudolf Lange och Harald Olsson. Kostnaden var totalt 971.425:63 kronor. Huset byggdes som ett ”skolpalats” för att imponera på folk.
I byggnadens bottenvåning upptogs nästan hela flygeln mot torget av den kombinerade skol- och kommunala badinrättningen, som lades ner 1976. En höjdpunkt i skollivet var att marschera ner till Centralskolan/Kvarnbyskolan, för månadens tvagning och bad. Där fanns även en vaktmästarebostad. I huvudfasaden fanns två skolkök, tvättstuga, pannrum, förrådsrum osv.
I vindsvåningen inrymdes teckningssal med materialrum, förrådsrum, två klassrum, fyra handarbetssalar, samt Folkskolans Tandklinik och läkarmottagning.
I byggnaden fanns totalt tjugotvå klassrum samt ett tiotal salar för specialämnen, t.ex naturkunnighetssal med laboratorium, slöjd- och handarbetssalar samt två gymnastiksalar. Folkskoleexpeditionen var förlagd till första våningen.
Krigsåren skapade särskilda problem för skolorna. På grund av bränslebrist måste undervisningen inställas från 4 - 26 mars 1940 och från den 17 februari - 8 mars 1941. Vid krigets slut mottog Kvarnbyskolan befriade sjuka fångar från de nazistiska koncentrationslägren. Skolan blev då "karantänsförläggning". Flera av dessa interner fick sitt sista vilorum i Mölndals jord.
År 1949 omlades Kvarnbyskolans värmesystem. Nya sanitetsanläggningar infördes under den följande tiden i alla stadens skolor.
Under en del år var Grevedämmets skola ett livligt frekventerat vandrarhem under sommarloven. Senare flyttades denna verksamhet till Kvarnbyskolan och därefter till Bosgårdens ungdomsgård.
Skolbad anordnades i Krokslättsskolans källarvåning från och med år 1911. Riktigt löst blev dock inte badfrågan förrän 1925 med Kvarnbyskolans tillkomst.
Uppe på en hög bergskulle, i närheten av Mölndals centrum, ligger Fässbergs kyrka. Dess tegelröda fasader och kopparbelagda tak syns vida omkring, och det höga kyrktornet utgör ett karakteristiskt inslag i stadslandskapet. Genom sin placering och utformning utgör kyrkan ett viktigt inslag i stadsmiljön, samtidigt som den fungerar som ett landmärke för centrala Mölndal.
Kyrkan invigdes 1887, och ersatte då Fässbergs medeltida kyrka — som låg på byn Fässbergs mark. Den äldre kyrkan hade, på grund av 1800-talets stora befolkningsökning, blivit alltför liten för att kunna rymma den växande församlingen, och redan på 1860-talet fattades beslut om att en ny kyrka skulle uppföras. Kyrkobygget kom dock att dra ut på tiden, dels på grund av bristande ekonomiska resurser men också p.g.a. att man tvistade om var den nya kyrkan skulle placeras. Under början av 1880-talet lades tre huvudalternativ fram: ”Knarrhögsberget” — mellan nuvarande Länsmansgatan och Växthusgatan, ”Andreas Bengtssons gärde” vid Kvarnbygatan — ungefär där Frälsningsarméns byggnad ligger idag och Herr Baaz’ berg, som kom att bli den slutliga kyrkoplatsen. Baaz var dåvarande ägaren till Åby Frälsegård, och berget låg på hans marker. 1884 köptes berget in, och den nya kyrkan kom på så sätt att hamna mitt i Fässbergs socken. Ritningarna kom att utföras av Adrian Peterson, en känd kyrkoarkitekt som även gjorde ritningarna till Lindome nya kyrka.
För att få en plan yta att bygga på sprängdes bergets övre del bort. Den bortsprängda stenen användes som material både till kyrkans grund och som material till utfyllnad och terrassering runt bergets sidor. Den vackra parkmiljö, som omger kyrkan idag, är ett resultat av ett omfattande planteringsarbete. Berget var, när det inköptes, nästan helt kalt. För att kunna skapa en lummig kyrkopark forslades över 2.000 lass jord till platsen. Ansvarig trädgårdsmästare var Johan Wallin från Västra Frölunda.
Arkitektoniskt präglas kyrkan av en tidstypisk nygotisk stil. Karakteristiskt är det enskeppiga rektangulära långhuset med läktare, det mångsidiga koret, de spetsbågiga fönstren samt det höga kyrktornet. Även det röda teglet och det branta takets kopparplåt är typiskt för nygotiken. Kyrkan omges av en öppen parkmiljö med gräsbevuxna slänter som sluttar ner mot Bosgården och Stadshusparken. Parken har stora miljömässiga kvaliteter och bidrar samtidigt till att skapa en värdig inramning kring kyrkan.
I den nordvästra sluttningen ligger Fässbergs församlingshem, uppfört under 1960-talet och invigt 1970. Den långa, smala huskroppen smyger sig in i sluttningen, och fasaderna är utformade i tegel med vertikala murpelare. På så sätt skapas ett samspel med kyrkobyggnadens arkitektoniska utformning, och församlingshemmet smälter väl in i miljön.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».