Kvarnbygatan i Mölndals Kvarnby, i riktning mot öster på 1970-talet. Närmast till höger ses pappersbruket Papyrus mur. I bildens mitt ses Kvarnbygatan 4 (idag: Byggnad 213) och Kva...

About the object

• Identifier2012_0358
• Avbildad - namn
  • Götiska Förbundets friskola (1842 - 1925)
    • History

      Samuel Norberg, som var gymnasieboktryckare i Göteborg, ägde pappersbruk i Mölndals kvarnby. Han började 1822 bygga detta skolhus. Det erbjöds Götiska förbundet tillsammans med fondmedel, som hade samlats ihop i Mölndal eller skänkts av Norberg.

      Förbundet tackade ja, och 1824 anställdes en lärare.

      Undervisningen kom igång, och den 1 december 1824 invigdes skolan. Den kallades friskola, eftersom föräldrarna inte behövde betala skolavgift för barnen.

      1824-1862 var den växelundervisningsskola. En lärare undervisade själv 100-150 elever med hjälp av försigkomna elever (monitörer). Skolan var då småskola. 1863-1882 var skolan tvåårig realskola, 1882-1924 tvåårig högre folkskola, 1924-1925 kommunal mellanskola. 1925 flyttades eleverna till Trädgårdsskolan.

      Fr.o.m. 1852 uppläts skollokalen för gudstjänstfirande på söndagarna. Den gamla sockenkyrkan var trång och låg långt borta.

      I slutet av 1900 eller i början av 1901 flyttade församlingens pastorsexpedition in i byggnaden. Den var kvar till 1960. Sedan blev byggnaden Soabs personalkontor. 1977 flyttade Stensjöns församlings pastorsexpedition dit. Pastorsexpeditionen var kvar fram till november 1986, då man flyttade över till Stensjökyrkan. Mölndals bibliotek har en gång i tiden inrymts på vinden, och här i huset fick hembygdsföreningen lagra sina första museiföremål.

      1847 uppfördes i vinkel med stenhuset en tvåvånings träbyggnad som slöjdskola. Den inrymde lärarbostad och två skolsalar. 1926-1959 var Mölndals stadsbibliotek inrymt i byggnaden, som nu är riven.

      Vid skolan fanns en skylt, som talade om hur tungt lass en häst resp. två hästar fick draga uppför ”Kråkliden” (Kråkan).

      KULTURMINNE SKYDDAT ENLIGT LAG.

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndals Kvarnby Kvarnbyterrassen 4 Samuel Norbergsgatan 2 (förr: Kvarnbygatan 49) G:a biblioteket, Götiska Förbundets friskola
    • ProfessionFriskola Gudstjänstfirande Mölndals stadsbilbliotek Pastorsexpedition SOABs personalkontor Skola Stensjöns församlings pastorsexpedition
    • Alternative namesGötiska Förbundets högre folkskola Göthiska Förbundet skola (1824-1842) Götiska Förbundets skola (1824-1842)
    • Other informationVerksam från: 0
    • DigitaltMuseumSearch in «Götiska Förbundets friskola»
  • Soab (1916 - 2007)
    • History

      - Oljeslageriet etableras och byggs ut.

      1848 ägdes oljekvarnen vid kvarnfall 10 av M.E. Delblanco. 1892 köptes även de båda fallen 6 och 7 av M.E. Delblanco som redan ägde kvarnfall 9 och 10, och oljeslageriverksamheten byggdes ut. Vid sekelskiftet 1900 omfattade oljeslageriet kvarnfall 4-12 på norra sidan forsen och ägdes av Handels och Fabriks AB M.E. Delblanco.

      1879 fanns två svenska oljeslagerier som hade utvecklats till industrier. Dessa var Delblancos oljeslageri i Mölndal och oljeslageriet i Trollhättan. En brandförsäkringsakt från 1887 ger en bild av hur Delblancos fabrik var uppbyggd och organiserad. Fabriksbyggnaden var byggd på en grund av gråsten och fasadmurarna var av tegel. Taket var täckt med asfaltpapper från Munksjö. I källarvåningen fanns ett flertal fundament för de tunga maskinerna samt en lokomobil som fanns i ett rum med egen ingång skild från fabriken i övrigt. Lokomobilen var en slags ångmaskin på hjul. Kvarnen skildes åt från oljeslageriet med genomgående väggar i alla våningsplan.

      Oljeslageriet hade tre par hydrauliska pressar som användes för att pressa oljan ur uppvärmt linoljefrö. Där fanns också fyra par krosstenar, två fyrugnar av tegel samt två par krossvalsar. För uppsamling av oljan fanns cisterner tillverkade av koppar järnplåt och fyrtumsplank. Det fanns också fyra mindre järnaxlar med hjul, skivor och tillbehör för en rensmaskin samt en hiss. Byggnaden hade även försetts med en ångskorsten. I anslutning till denna fabrik fanns en ny byggnad som innehöll en dubbel turbin av järn samt ett vattenhjul med axelledning, remskivor och tillbehör till verkstaden. Den nya byggnaden hade också en lång vattenränna av tretumsplank samt en reparationsverkstad med svarvar och hyvelbänkar. Moderniseringen av produktionen påverkade organisationen av kvarn- och fabriksbyggnaderna längs forsen. Under perioden mellan 1876 och 1887 låg kvarn och oljeslageri kvar på samma plats i en och samma byggnad vid kvarnfall 9-10. Men 1897 hade oljeslageriet flyttats till fall 5-7 medan kvarnverksamheten låg kvar vid kvarnfall 9-10.

      M.E. Delblanco drev oljeslageriet fram till 1916 då företaget blev en del av ett nationellt företag, Sveriges Förenade Oljeslagerier AB. Tillverkningen bibehölls dock i Mölndal och SOAB förlade även sitt huvudkontor dit.

      - Svenska oljeslageriaktiebolaget, SOAB 1916-1996.

      Med första världskrigets början genomfördes en sammanslagning av de svenska oljeslagerierna. I och med denna sammanslagning bildades SOAB, Svenska Oljeslageri Aktiebolaget den 1 december 1916. Bolaget förvärvade detta datum Firma M E Delbanco, AB Sommelii Fabrikers oljeslagerianläggningar i Nacka samt Trollhätte Oljeslageri AB, Trollhättan. Två företag såldes däremot ej, Malmö Oljeslageri AB, Malmö och Thorburns Söners AB, Uddevalla.

      Vid sammanslagningen 1916 blev SOAB ägare till 13.283 ton linfrö i England och ett särskilt bolag bildades, Svenska Linfröimport AB. I detta bolag ingick även de övriga oljeslagerier som ej gått med i den tidigare sammanslagningen. Det var svårt att få tag i nödvändigt tonnage, och Svenska Linfröimport AB köpte för SOAB:s räkning 2.850 ton linfrö för upplagring i Buenos Aires, Argentina. Ytterligare samarbete förekom sedan, oljeslagerierna emellan i fråga om inköp, men då i andra former. Först den 29:e november 1918 kom linfrö till Göteborg igen från Calcutta, och när arbetet väl åter kommit igång svarade SOAB för ca 70 % av den svenska produktionen, vilket motsvarade 45.000 ton per år.

      De första två åren efter sammanslagningen var hårda, då de tre oljeslagerierna inte hade linfrö på lager, utan i stället var tvungna att syssla med bl.a pressning av olika metallsvarvspån och skrot till bricketter. Bearbetning av kött- och fiskavfall förekom också. Mellan åren 1917- 1918 pressades dock en viss mängd linfrö, svenskodlad sådan, men gav inte samma höga kvalitet som det importerade.

      Den största och snabbaste utvecklingen inom SOAB skedde under andra världskriget då företaget satsade stort på forskning för att leda in företaget på nya produktionsgrenar. Ett forskningslaboratorium inrättades, dels för att säkra sysselsättningen för de anställda, och dels för om möjligt täcka landets behov av sådana produkter som på grund av kriget var svåra eller omöjliga att importera. I första hand koncentrerade sig företaget på produkter inom färg- och lackindustrin. Forskningen intensifierades snabbt inom oljeområdet. I första hand skulle de gamla oljorna förbättras och förädlas, men mycket tid lades ner på att framställa helt nya oljor.

      Under 1950-talet satsas det intensivt på forskning inom följande områden:

      - alkyder

      - FSA

      - melaminhartser

      - fenolhartser

      - karbamidhartser

      - epoxihartser

      - omättade polyesterhartser

      - mjukningsmedel

      - disk- och tvättmedel

      - petrokemi

      - råvaror till PAS

      - fraktionering

      - textilhjälpmedel

      1954 hade SOAB tagit fram den omättade esterplasten som hade fantastiska egenskaper. Hållbarheten var lika stark, eller starkare än järn, men med endast en fjärdedel av järnets vikt. Detta var utan tvekan framtidens material. Produktionen gick mycket bra i takt med att efterfrågan ökade, och som bevis på framgångarna ökade antalet anställda kemister enormt. 1939 utgjordes den tekniska personalen av tre kemister, jämfört med år 1959 då personalen bestod av ca 120 ingenjörer och laboratoriebiträden.

      FSA är förkortning för: Ftalsyraanhydrid (FSA) som är en viktig mellanprodukt vid tillverkningen av mjukgörare till plaster.

      På 40-talet satsade SOAB på tillverkning av alkydharster. Dessa används för tillverkning av färg och bindemedel och hade tidigare köpts in som halvfabrikat.

      Alkydhartserna består av ftalseyreandryhid (FSA), glycerin och olja. Linolja hade man och även en anläggning för glycerinframställning. Man beslutade nu att starta egen FSA-tillverkning.

      År 1943 invigdes F-fabriken (där F stod för FSA). En stor nackdel med denna tillverkning var att man använde kvicksilver som köldmedel. En del av detta rann ut i samband med att anläggningen togs ned och flyttades till Nol år 1965.

      Framställningen av olika alkydhartser samt ftalsyreanhydrid ledde till flera ut- samt nybyggnationer av lokaler för SOAB. Nedan följer några årtal under vilka SOAB:s byggnader förändrats eller nya tillkommit.

      • 1940 revs de gamla byggnaderna där stampkvarnen ursprungligen legat och ett konsthartslaboratorium byggs.

      • 1941 färdigställdes en ny lagerlokal för linfrökakor

      • 1943 byggdes en gammal kvarnbyggnad om genom förstärkningar till FSA-fabrik. (FSA= ftalsyreanhydrid, därav namnet F-fabriken)

      • 1944 gjordes en före detta lagerlokal för linfrö om till konsthartsfabrik, kallad K-fabriken.

      • 1946 utvidgades K-fabriken i norr med en flygelbyggnad samt i söder med en byggnad.

      • 1947 utökade K-fabriken med två byggnader och ett sidoskepp.

      • 1948 byggdes F-fabriken ut för andra gången. Två nya sidoskepp till K-fabriken byggdes och en metaaminofenolanläggning uppförs.

      • 1949 byggdes tankstationen ut för första gången. En byggnad innehållande omklädningsrum, matsal och bibliotek uppfördes.

      • 1950 tredje utbyggnaden av F-fabriken avslutades.

      • 1951 tankstationens andra utbyggnad fullbordades.

      • 1952 avslutas F-fabrikens fjärde utbyggnad.

      • 1954 byggdes västra delen av magasinet om till en modern fattvätt.

      • 1956 påbörjades en utbyggnad av K-fabriken i form av ett sidoskepp, man uppförde en provisorisk verkstad.

      • 1958 uppfördes en rörverkstad bredvid snickarverkstaden.

      • 1959 ändrades och utvidgades dr. H. Grolls laboratorium.

      Det fanns F, K och O-fabriken.

      F är för FSA är en förkortning för ftalsyreanhydrid som man tillverkade i F.fabriken 1943-1959. K är förkortning för konstharts som är en äldre beteckning för plast och O är Oljefabriken där man tillverkade linolja fram till 1966. K-fabriken var den stora fabriken med alla utbyggnaderna.

      Den 18:e september 1951 inträffade en explosion i FSA-fabriken med ett dödsoffer. F-fabriken byggdes snabbt upp igen och produktionen fortsatte till 1965 när den flyttades till Nol.

      Under 1960-talet förvärvades SOAB av Matts Carlgren i Mo Domsjö AB och kom så småningom med Berol i Statsföretags ägo. 1979 köps Svenska Oljeslageri AB av AB Wilh. Becker och antar nytt namn, Soab AB och bindemedelstillverkningen koncentrerades till Mölndal. Under 1980-talet upphörde tillverkningen av aminohartser medan tillverkning av latex startade. Oljeslagerifabriken revs och ett nytt kontor samt utvecklingslaboratorium byggdes. Soab AB köptes 1996 av Mc Worther Technologies vilka i sin tur sedan köptes upp av Eastman Chemical Company år 2000. 2004 köptes företaget av Apollo Management och det nya namnet på industrin blev Resolution Specialty Materials Sweden AB. Inom Apollogruppen bildades 2005 ett nytt bolag och namnet på Mölndalsanläggningen blev då Hexion Specialty Chemicals Sweden AB.

      O-fabriken (Oljeslageriet 1) på Kvarnbygatan 8A tillhörde tidigare SOAB och beteckningen står för Oljeslagerifabriken. Byggnaden har inrymt många olika funktioner som varierat allt eftersom fabrikens tillverkning förändrats bl a panncentral (därav skorstenen).

      SOABs anläggningar såg stora ut från Kråkan men i själva verket var fabriksområdet kringskuret av Boråsbanan, Mölndalsfallen och bebyggelsen vid Gamla torget. Företaget kunde inte expandera och lades därför ner i Kvarnbyn våren 2007 av det amerikanska företaget Hexion. Silotornen byggdes 1935 och troddes då bli en stor sevärdhet, som så småningom fick fasadbelysning. Tornen revs efter företagets nedläggning. Idag finns det nya bostadsområdet Kvarnbyterassen här som stod klart 2017.

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndals Kvarnby Kvarnbyterrassen 2 Kvarnbygatan 49 Soab, Svenska oljeslageriaktiebolaget
    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndals Kvarnby Oljeslageriet 1 Kvarnbygatan 8B F-fabriken, Kvarnfallet 10
    • ProfessionFärgbindemedel Kemikaliefabrik Oljeslageri
    • Alternative namesSvenska oljeslageriaktiebolaget (1916 - 1997) McWhorter Technologies AB (1997 - 2000) Hexion Speciality Chemicals Inc (2005 - 2007) Eastman Chemical Sweden AB (2000 - 2004) Resolution Specialty Materials Sweden AB (2004 - 2005)
    • DigitaltMuseumSearch in «Soab»
  • Byggnad 213 (1856)
    • History

      Byggnad 213

      HISTORIK

      Byggnad 213 uppfördes 1856 som holländeri och gick under benämningen Pappersbruk nr 3. Tidigare hade det funnits en kvarn på platsen som gick under benämningen Hans Skrivares eller Håkan Flints kvarn. Det nya holländeriet skulle fungera som hjälpanläggning till Korndals pappersbruk samt till Pappersbruk nr 1. År 1900 byggdes bottenvåningen om till bank-, post- och butikslokal och huset kallades därefter Bankhuset. I samband med detta kan även övervåningen ha byggts till och inretts med bostäder för Aktiebolaget Papyrus räkning.

      Byggnaden uppfördes ursprungligen som en rektangulär byggnad med sadeltak. På en avbildning från 1870-talet hade byggnaden en attikavåning och en takkupa för inlastning. Om avbildningen stämmer kan byggnaden ursprungligen ha haft ett våningsplan med en attikavåning som sedan byggts om till ett helt våningsplan. Fasaden var troligen slätputsad och fönstren av korsposttyp, möjligen med spröjs.

      Byggnad 213 byggdes sedan om i mindre omfattning mellan 1920 och 1949 då huset fick sin nuvarande utformning med sammanhängande takkupor mot forsen.

      BESKRIVNING

      - Exteriör

      Byggnad 213 är en rektangulär byggnad i två våningar med ett utanpåliggande trapphus på den sydvästra gaveln. Sockeln är klädd med natursten och fasaden är putsad och avfärgad i en ljust gul kulör. Fasaden inramas av släta hörnpilastrar och en profilerad takfot. I bottenvåningen finns butiksentréer med dörrsmygar klädda med stenskivor. Entrédörrarna är släta och utformade i lackad ek och glas med överljus. Butiksentréernas utformning är sannolikt från 1940-talet. På övervåningen finns grönmålade äldre korsportfönster. I takfallet mot torget finns en mindre takkupa och mot forsen finns sammanhängande takkupor med romber mellan fönstren.

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Gamla torget Forsåker 1:101 (Forsåker 1:25) Kvarnbygatan 4 Byggnad 213
    • ProfessionBank-, post- och butikslokal Holländeri (malverk) Lägenheter
    • Alternative namesHus 213 Pappersbruk nr 3 Bankhuset vid forsebron Axel Nyströms speceri- och delikatessaffär
    • DigitaltMuseumSearch in «Byggnad 213»
  • Papyrus Mölndal AB (1893 - 2005)
    • History

      Papperstillverkningen vid Mölndalsfallen har anor från 1600-talet, då det första pappersbruket etablerades. Allt papper tillverkades under denna period för hand, och råvaran utgjordes av 100 % linnelump. Ända fram till 1800-talet utgjorde textillump grunden för papperstillverkningen. Alla böcker och allt annat skrivet och tryckt material från denna period är alltså producerat på papper, som tillverkats av gamla utslitna skjortor och andra klädesplagg. Pappersbrukens produktion var helt beroende av den mängd avlagda linneplagg som de kunde samla in - en inte helt lätt uppgift i det fattiga och glesbebyggda Sverige, där folk gick klädda i vadmalskläder. Det första pappersbruket lades ned redan efter några år.

      Under 1700-talet grundades två nya bruk, och det var nu som papperstillverkningen kom igång på allvar. Efterfrågan på såväl skriv- och tryckpapper som enklare papper till omslag, påsar och strutar, låg bakom den expanderande papperstillverkningen, och denna efterfrågan växte under 1700-talet alltmer. Under slutet av 1700-talet köptes de båda bruken in av en ny ägare, och produktionen koncentrerades till det ena av pappersbruken – Korndals. Korndals pappersbruk övergick under mitten av 1800-talet från handpappersbruk till maskinpappersbruk, och företaget var dåtidens största och tekniskt mest avancerade bruk i Sverige.

      År 1856 köptes företaget in av Rosendahls Fabriker AB (1856-1879), som tidigare ägde både textilindustrier och sockerbruk vid forsen. Dominerande ägare till Rosendahl var David Otto

      Francke, och han lät utveckla nya metoder för papperstillverkning. Pappersråvaran var nu träflis, som med hjälp av kemisk kokning kunde ersätta den tidigare textillumpen. Mellan åren 1879-1893 var ägaren Korndals Fabriker AB. Så småningom kom företaget att köpas in av Marcus Wallenberg, som 1895 bildade Papyrus. Under de kommande decennierna utvecklades pappersbruket till ett stort modernt internationellt företag. Företaget producerade även senare papper, men då under namnet Stora

      Enso Mölndal AB (1998-2002). 2002-2005 ägdes företaget av Klippan AB.

      Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin har representerat, är alla de personalbostäder, som efter hand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Inom området finns såväl arbetarkaserner och tjänstemannavillor som en storslagen disponentvilla.

      Disponentvillan, som Francke lät uppföra under 1870-talet, fick en central placering invid

      Kvarnbygatan. Där kunde den ståtliga disponentbostaden beskådas av alla förbipasserande. Runt villan anlades en stor park - ytterligare ett tecken på Franckes sociala ställning. Än idag berättar villan, genom sin monumentala utformning och storslagna parkanläggning, om vilken stark ställning företagsledaren Francke hade i dåtidens Mölndal.

      Även senare utnyttjades Villa Papyrus, som byggnaden kom att kallas, som privatbostad. Man lät göra en tillbyggnad, där Papyruskoncernens huvudkontor hade sina lokaler. Den storslagna villans exklusiva interiörer gav kontoret den representativa inramning, som dåtidens företag eftersträvade.

      Sedan 2006 finns Forever Living Products Scandinavia ABs skandinaviska kontor i Villa Korndal, som den idag kallas. Interiört präglas villan av en mycket exklusiv utformning, och flera av rummen har bevarats i ursprungligt skick, inte minst den vackra representationsdelen där ståtliga möblemang, överdådiga kristallkronor och mästerliga väggmålningar finns kvar. Den omgivande parken utgör en såväl kulturhistoriskt som miljömässigt viktig miljö.

      Under de senaste decennierna har många av tjänstebostäderna rivits. Av de kvarvarande är det endast ett fåtal, som fortfarande fungerar som bostäder, resten har byggts om till kontor och konferenslokaler. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter, är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras. Kombinationen av industri- och bostadsbebyggelse speglar hur många av de tidiga industrietableringarna kom att utvecklas till egna samhällen. Genom sin utformning och placering speglar dessutom bostadsbebyggelsen dessa samhällens hierarkiska organisation.

      VIKTIGA KARAKTÄRSDRAG

      - Industrimiljön -

      Industribebyggelsen sträcker sig över en lång tidsperiod. Genom åren har en mängd till- och ombyggnader genomförts, men bebyggelsen speglar fortfarande olika epoker i områdets industrihistoriska utveckling.

      - Mölndalsån -

      Ån utgör förutsättningen för hela områdets framväxt. Tillgången till vatten har allt sedan det första handpappersbruket anlades varit nödvändig för papperstillverkningen, och längs med ån finns en mängd spår, som visar hur man tidigare utnyttjade vattnet i produktionen. Dessa spår och anläggningar utgör en viktig del av områdets kulturvärde. Även spåren av äldre byggnader, i form av grundmurar, fundament, m.m. är viktiga, då de vittnar om områdets historiska utveckling.

      - Personalbostäderna -

      Det som är speciellt med Papyrusområdet, förutom den långa kontinuitet av papperstillverkning vid Mölndalsfallen som industrin representerar, är alla de personalbostäder, som efterhand kom att uppföras i anslutning till fabrikerna. Under de senaste decennierna har många av dessa tjänstebostäder rivits. För att området skall kunna bibehålla sina kulturhistoriska kvaliteter, är det viktigt att de byggnader som finns kvar bevaras.

      - Områdesmuren mot Kvarnbygatan -

      Fabriksområdet avskärmas mot Kvarnbygatan genom en röd tegelstensmur. Muren illustrerar hur viktigt det var för sekelskiftets fabriksanläggningar att uppvisa ett ordnat och estetiskt yttre. Samtidigt har den stora stadsmiljömässiga kvaliteter, och det är därför viktigt, att den underhålls och bevaras. Mellan parken och gamla Kvarnbygatan finns ett äldre staket i smidesjärn bevarat.

    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Forsåker Forsåker 1:101 (Forsåker 1:25) Kvarnbygatan 2A Papyrus industriområde
    • ProfessionHandpappersbruk Maskinpappersbruk Pappersbruk Pappersindustri Papperstillverkning
    • Alternative namesStora Papyrys Mölndal AB (1987-1998) Stora Enso Mölndal AB (1998-2002) Rosendahls Fabriker AB (1856-1879) Korndals pappersbruk (1763-1893) Klippan AB Mölndals Bruk (2002-2005)
    • DigitaltMuseumSearch in «Papyrus Mölndal AB»
  • Delbancos oljeslageri
    • Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Mölndals Kvarnby Gamla torget Kvarnbygatan 6
    • ProfessionLinoljetillverkning Oljeslageri
    • Alternative namesKvarnfallet 3 Kvarnbygatan 6
    • DigitaltMuseumSearch in «Delbancos oljeslageri»
• Avbildad, ortSverige Västergötland Västra Götaland Mölndal Fässberg Gamla torget Forsåker 1:101 (Forsåker 1:25) Kvarnbygatan 4 Byggnad 213
• General subject termStadsvy
• Specific subject termsGata Bebyggelse Industrianläggning
• SubjectKvarnbygatan i Mölndals Kvarnby, i riktning mot öster på 1970-talet. Närmast till höger ses pappersbruket Papyrus mur. I bildens mitt ses Kvarnbygatan 4 (idag: Byggnad 213) och Kvarnbygatan 6 (Delbancos oljeslageri) som nu är riven. Lite längre bort på vänster sida ses Kvarnbygatan 49 (Götiska förbundets friskola) och i fonden skymtas Soabs industriområde.
• Type Photograph