Fo182048AF-10

Fartyg: GÖTHEBORG

Varv: Eriksbergsområdet, Gbg
Övrigt: Ej inskannad dubblett finns: Fo182048AF-11

Efter portugisernas dominans i handeln med Ostindien under 1500-talet grundades det engelska ostindiska kompaniet år 1600 och det holländska 1602. Det svenska ostindiska compagniet är mycket yngre och grundades inte förrän 1731 och var verksamt till 1813.
Totalt gjorde kompaniet ca 100 resor, och varje resa tog ca.1,5 år. Repliken av Ostindiefararen Götheborg gjorde häromåret om samma resa, om än delvis med maskin.
I detta svenska kompani hade främst engelska handelsmän en stor roll och det sågs från både engelsk och holländsk sida som oönskad konkurrent. Att huvuddelen av fartygens laster också såldes utomlands gjorde inte den svenska uppstickaren mer populär.
Men med kompaniet gick väl, speciellt i början. Och man tjänade stora pengar. Ja man tjänade så mycket att man ville hålla det hemligt så alla kassaböcker mm brändes noggrant.
Hur påverkade då Ostindiska kompaniet samhällsutvecklingen?
Vissa handelsmän tjänade så mycket pengar att de kunde donera en del till välgörande ändamål. Ett exempel är Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg som kom till efter en donation av direktören i Ostindiska kompaniet Nicklas Sahlgren. En annan påverkan var den influens som hela Västeuropa och inte minst Sverige fick med det s.k. kineseriet. Detta gjorde sig påmint på alla möjliga områden, ja man kan utan vidare tala om bred kulturströmning. Här påverkades allt från filosofer som Rousseau, till författare. Mest märkbar blev den inom konsten och arkitektur. Och kinesiska möbler, lackvaror och porslin började också tillverkas först i Europa och senare i Sverige.
Kineseriet blev ett kulturmode, en statussymbol för överklassen och ett eftersträvansvärt mål för den bildade medelklassen. Så fylldes slottsköken med ostindiskt imponerat porslin som Sturefors i Östergötland och Tureholm i Sörmland. Men mest anslående är lustslottet China vid Drottningholm som är ett världsarv.

Shipping & shopping

Collapse text