1
2
100
Kvinnotröja av brunsvart strävt tuskaftat ylletyg av kamgarn s.k. kamlott. Sydd i ett snitt som nära följer modet från 1700-talets andra hälft. 2 framstycken/sidstycken med skörtsprund fram, 2 ryggstycken som avsmalnar nedåt i 3 skörtveck lagda som motveck och delvis fastnästa på insidan. I framkanterna insydda träspröt, troligen av rotting och innanför dem 6 par kantsydda snörhål dolda av en bröstlapp styvad med 8 träspröt satta i grupper. Bröstlappen fäst endast uppe till höger för övrigt löst sittande med stygnspår visar att den suttit fast längs med hela sidan. . Den har uppenbarligen hållits på plats med 3 par knytband av svart siden varav det nedersta på vänstersidan finns kvar samt trådrester av de 2 övre, däremot inga bandspår på motsatta sidan. Men troligen har banden suttit på bröstlappen jfr. tröjan 1014. Isydd svängd, snäv ärm med 10 cm påsytt blindslag. tröjan fodrad med oblekt fintrådig linnelärft. Hank av smalt blå/vitt linneband vid halsringningens ena sida. Anm. Något urblekt Bars midsommardagen 1795 till bruddräkt av Annika Andersdotter i Tunge sn. Se även övriga delar av bruddräkten 1012- 1018. även brudgummens dräkt bevarad. Se A-M. Nylén; Folkdräkter, 1971. Kamlott var ett modetyg under 1700-talet och vävdes både utomlands och i Sveriges manufakturer. Under 1700-talets senare del kom det in i det folkliga dräktskicket som ett fint köpetyg som användes till högtidsdräkten, och speciellt till bruddräkt som nu började sys med kjol och tröja i samma tyg. Eftersom det finns en annan röd tröja har den troligen använts själva bröllopsdagen medan den svarta kamlottröjan med kjol sannolkt varit ungmorsdräkten som bars dagen efter. /Berit Eldvik 2011-01-17
Photo: Djerf, Mona-Lisa / Nordiska museet
Kvinnotröja av brunsvart strävt tuskaftat ylletyg av kamgarn s.k. kamlott. Sydd i ett snitt som nära följer modet från 1700-talets andra hälft. 2 framstycken/sidstycken med skörtsprund fram, 2 ryggstycken som avsmalnar nedåt i 3 skörtveck lagda som motveck och delvis fastnästa på insidan. I framkanterna insydda träspröt, troligen av rotting och innanför dem 6 par kantsydda snörhål dolda av en bröstlapp styvad med 8 träspröt satta i grupper. Bröstlappen fäst endast uppe till höger för övrigt löst sittande med stygnspår visar att den suttit fast längs med hela sidan. . Den har uppenbarligen hållits på plats med 3 par knytband av svart siden varav det nedersta på vänstersidan finns kvar samt trådrester av de 2 övre, däremot inga bandspår på motsatta sidan. Men troligen har banden suttit på bröstlappen jfr. tröjan 1014. Isydd svängd, snäv ärm med 10 cm påsytt blindslag. tröjan fodrad med oblekt fintrådig linnelärft. Hank av smalt blå/vitt linneband vid halsringningens ena sida. Anm. Något urblekt Bars midsommardagen 1795 till bruddräkt av Annika Andersdotter i Tunge sn. Se även övriga delar av bruddräkten 1012- 1018. även brudgummens dräkt bevarad. Se A-M. Nylén; Folkdräkter, 1971. Kamlott var ett modetyg under 1700-talet och vävdes både utomlands och i Sveriges manufakturer. Under 1700-talets senare del kom det in i det folkliga dräktskicket som ett fint köpetyg som användes till högtidsdräkten, och speciellt till bruddräkt som nu började sys med kjol och tröja i samma tyg. Eftersom det finns en annan röd tröja har den troligen använts själva bröllopsdagen medan den svarta kamlottröjan med kjol sannolkt varit ungmorsdräkten som bars dagen efter. /Berit Eldvik 2011-01-17
Photo: Djerf, Mona-Lisa / Nordiska museet
Accept license and download photo