1
2
100
Livstycke av fin ylledamast, ljusgrön med stort blommönster i rött, 2 framstycken och 2 bakstycken, framstyckena har tillsydda små nedhängande flikar i framkanterna. I ryggen 2 ljusgröna band påsydda i rät vinkel. Samma band av kyprat grönt silke 18 mm breda kantar ärmhål, halsringning och framstycken. Snörs med 4 par runda kupade maljor av mässing med ett litet hjärta i mitten. Snörbandet är av tunt brunsvart flätat lingarn. Foder av oblekt linnelärft. Fastsydd mycket kraftig stoppad valk, "pöls" av grövre linne i nederkanten, delad mitt bak. På en fastsydd linnelapp står med handskrift: Fig 3 No 4 Wallis Dybeck. Samtliga material i livet är 1700-talstyger. Ylledamast var modernt i högtidsplagg i folkligt dräktskick under 1700-talets senare del. De allra finaste vävdes i England. Detta är inte fullt så tättvävt och glättat som de engelska. När det står "till gumdräkt" kan det betyda att det var ålderdomligt och bara bars av gamla kvinnor när uppgiften lämnades på 1870-talet. Lösa livstycken är en innovation som började på tidigt 1700-tal i sydvästra Skåne och avlöste den äldre livkjolen med fastsittande kort liv. Framstyckenas nedskjutande flikar syns inte när kjolen vilar på valken. /S. Svensson: Skånes folkdräkter Nord.mus förlag, Sthlm 1935/ /Berit Eldvik 2007-11-07
Photo: Eriksson, Elisabeth / Nordiska museet
Livstycke av fin ylledamast, ljusgrön med stort blommönster i rött, 2 framstycken och 2 bakstycken, framstyckena har tillsydda små nedhängande flikar i framkanterna. I ryggen 2 ljusgröna band påsydda i rät vinkel. Samma band av kyprat grönt silke 18 mm breda kantar ärmhål, halsringning och framstycken. Snörs med 4 par runda kupade maljor av mässing med ett litet hjärta i mitten. Snörbandet är av tunt brunsvart flätat lingarn. Foder av oblekt linnelärft. Fastsydd mycket kraftig stoppad valk, "pöls" av grövre linne i nederkanten, delad mitt bak. På en fastsydd linnelapp står med handskrift: Fig 3 No 4 Wallis Dybeck. Samtliga material i livet är 1700-talstyger. Ylledamast var modernt i högtidsplagg i folkligt dräktskick under 1700-talets senare del. De allra finaste vävdes i England. Detta är inte fullt så tättvävt och glättat som de engelska. När det står "till gumdräkt" kan det betyda att det var ålderdomligt och bara bars av gamla kvinnor när uppgiften lämnades på 1870-talet. Lösa livstycken är en innovation som började på tidigt 1700-tal i sydvästra Skåne och avlöste den äldre livkjolen med fastsittande kort liv. Framstyckenas nedskjutande flikar syns inte när kjolen vilar på valken. /S. Svensson: Skånes folkdräkter Nord.mus förlag, Sthlm 1935/ /Berit Eldvik 2007-11-07
Photo: Eriksson, Elisabeth / Nordiska museet
Accept license and download photo