Snörliv

About the object

• about
  Huvudliggaren: "Snörlif. Af hvitt siden, från 1770-talet." Liv till hovdräkt s.k. "robe á la cour" av ursprungligen vit sidendroguet. Tyget förmodligen svensk tillverkning (Myrman?) se 1700-tals textil, A. Berchs samling, sid 171. Yttertyget är skuret i nio delar med mittstycke fram som löper ned i snibb samt fyra delar å varje...

  Huvudliggaren:
  "Snörlif. Af hvitt siden, från 1770-talet."

  Liv till hovdräkt s.k. "robe á la cour" av ursprungligen vit sidendroguet. Tyget förmodligen svensk tillverkning (Myrman?) se 1700-tals textil, A. Berchs samling, sid 171. Yttertyget är skuret i nio delar med mittstycke fram som löper ned i snibb samt fyra delar å varje sida med snörning mitt bak. Grundlivet tillverkat av oblekt linnelärft är helt styvat med spröt av valben trädda i sydda vertikala kanaler samt med en skena av järn som löper runt urringningen och planschett mitt fram. Grundlivet troligen klistrat med papper för att hålla en viss form innan yttertyget monterats på. Ärmholkar bestående av å varje sida tio hopsydda delar som lagts i veck. Tillskärningen följer helt den gängse för robe de cour. Se Waugh, Nora, The Cut of Womens Clothes, s. Längs sidorna i midjehöjd en tunn snodd avsedd att haka fast släpet i. Livet ursprungligen buret med kjol och släp i samma tyg.
  /Ingrid Roos 2007-03-06

  Expand text Collapse text
• Designation Snörliv
• Precise designation Hovdräkt
• Identifier NM.0020602
• Indexing term Dräkt : Snörliv
• Type Thing

• Dimensions value
  • LengthMitt fram37.5 cm
  • ViddMidja50.0 cm
  • ViddBröstvidd77.0 cm
  • HeightÄrm7.0 cm

• Materials Textil, siden - Yttertyg Textil, linne - Fodertyg Stål - Hakar för släp Valbard

• Techniques Handsömnad

• Other information

  Grupptext från utställningen -"Arktis – Medan isen smälter" 2019:

  "Varför jagas valarna

  I några av de mest exklusiva parfymerna tillsätts den dyrbara substansen ambra, vaxliknande klumpar som kommer ur kaskelottvalens tarmar. Klumparna kan samlas upp då de flyter i havet eller spolas upp på land. Under 1600-talet ökade efterfrågan på valolja, vilket lockade valfångare allt längre norrut. Valolja utvanns ur valarnas späck och användes främst som bränsle i lampor, men också till garvning av skinn. Valarnas barder, som är hårda men samtidigt flexibla, användes i lyxprodukter som korsetter, parasoller och hattar. Barderna var efterfrågade under 1600-, 1700- och en del av 1800-talet innan stålet kunde ersätta dem.

  Valjakten fortsatte långt in på 1900-talet. Valoljan kunde också användas för att tillverka nitroglycerin som var viktig för tillverkningen av ammunition. Det ledde till att runt 58 000 valar dödades under första

  världskriget."

  Expand text Collapse text