Katalogkort:
”Studentmössa
Af hvit sammet
1847
Tillh. Edvard Flygare f. (ej ifyllt) d. 1852
H. 0,11 m
Kullens diam. 0,30 m.
Skärmens br. 0,055 m
Av hvit silkessammet (numera gulnad), med skärm af svart vaxduk. Kokard och band saknas. Foder af hvitt bomullstyg med oval tryckt stämpel: ”J.P.AHLQVIST Galanterihandl… UPSALA”. Svettrem af röd saffian, märkt E. Flygare.
[svartvitt foto på katalogkort]
Gåva af fru Emelie Flygare-Carléns dödsbo gm hofbokhandlaren P.B. Eklund, Sthlm 28/2 1893.”
Utställningstext "Publikens val" 2014:
"Sveriges äldsta bevarade studentmössa
Den här studentmössan bars av Edvard Flygare då han avlade studentexamen i Uppsala 1847. Fyra år senare blev han filosofie magister. Edvard, född 1829, var son till författarinnan Emilie Flygare-Carlén. Den ljusnande framtid väntade, men efter en årslång Europatripp 1852, dog han i lungsot på julnatten. Edvards studentmössa är tillverkad av vit silkessammet (numera gulnad) med skärm av svart vaxduk.
Studentmössan som symbolisk huvudbonad skapades 1845 i samband med att uppsalastudenterna kände behov av ett gemensamt kännetecken inför ett nordiskt studentmöte i Köpenhamn.
Från början avlades studentexamen som ett inträdesprov vid universitetet och studentmössan blev ett tecken på att man var universitetsstuderande. Mössan bars dagligen från valborgsmässoafton till första oktober. År 1862 flyttades studentexamen till gymnasier och läroverk.
När kvinnor fick rätt att ta studenten och studera vid universitetet, på 1870-talet, var det inte accepterat att de bar studentmössan offentligt. Men med olika strategier lyckades de till slut erövra rätten att bära tecknet på att de var studenter. Några tog bort skärmen för att göra mössan mer kvinnlig.
I mitten av 1900-talet började studentmössan främst användas under de dagar man tog studenten. I efterdyningarna efter studentrevolten 1968 blev många gamla traditioner omoderna och samtidigt avskaffades studenten som en examen med tentamensprover, vilket gjorde att studentmössan i stort sett försvann. När tidsandan sedan svängde på 1980-talet blev den populär igen, och i dagens individualistiska tid förses studentmössan med innehavarens namn, klass och skola i guldbroderier.
/Lena Kättström-Höök"
