1
7
100
Kvadratiskt huvudkläde av vit fintrådig bomullslärft, med invävda rutor i tätare kypertväv. Rutorna ca 15 x 15 cm, i varje ruta ett broderat motiv i tambursöm med vitt bomullsgarn, 4 olika motiv. Runtom kort upprispad frans. Det vanligaste är att dessa tambursömskläden har burits som huvuddukar. De blev vanliga i det folkliga dräktskicket omkr. 1825-30 och finns bevarade från stora delar av landet. Har sålts färdigbroderade, möjligen är de importerade. I museet i Paisley , Skottland finns bevarade provböcker från firmor som tillverkade tambursömsbroderier för avsalu i stor mängd. Broderierna utfördes som hemarbete av kvinnor i trakten på uppdrag av en entreprenör. Detta kläde har enligt säljaren tillhört undantagsänkan Anna Lena Månsdotter f. 1813 d. 1897 i Borgehage, som fått det av sin mor som lär ha burit det på 1820-30-talet. /Berit Eldvik 2012-01-26
Photo: Kristensson, Karolina / Nordiska museet
Kvadratiskt huvudkläde av vit fintrådig bomullslärft, med invävda rutor i tätare kypertväv. Rutorna ca 15 x 15 cm, i varje ruta ett broderat motiv i tambursöm med vitt bomullsgarn, 4 olika motiv. Runtom kort upprispad frans. Det vanligaste är att dessa tambursömskläden har burits som huvuddukar. De blev vanliga i det folkliga dräktskicket omkr. 1825-30 och finns bevarade från stora delar av landet. Har sålts färdigbroderade, möjligen är de importerade. I museet i Paisley , Skottland finns bevarade provböcker från firmor som tillverkade tambursömsbroderier för avsalu i stor mängd. Broderierna utfördes som hemarbete av kvinnor i trakten på uppdrag av en entreprenör. Detta kläde har enligt säljaren tillhört undantagsänkan Anna Lena Månsdotter f. 1813 d. 1897 i Borgehage, som fått det av sin mor som lär ha burit det på 1820-30-talet. /Berit Eldvik 2012-01-26
Photo: Eriksson, Elisabeth / Nordiska museet
Kvadratiskt huvudkläde av vit fintrådig bomullslärft, med invävda rutor i tätare kypertväv. Rutorna ca 15 x 15 cm, i varje ruta ett broderat motiv i tambursöm med vitt bomullsgarn, 4 olika motiv. Runtom kort upprispad frans. Det vanligaste är att dessa tambursömskläden har burits som huvuddukar. De blev vanliga i det folkliga dräktskicket omkr. 1825-30 och finns bevarade från stora delar av landet. Har sålts färdigbroderade, möjligen är de importerade. I museet i Paisley , Skottland finns bevarade provböcker från firmor som tillverkade tambursömsbroderier för avsalu i stor mängd. Broderierna utfördes som hemarbete av kvinnor i trakten på uppdrag av en entreprenör. Detta kläde har enligt säljaren tillhört undantagsänkan Anna Lena Månsdotter f. 1813 d. 1897 i Borgehage, som fått det av sin mor som lär ha burit det på 1820-30-talet. /Berit Eldvik 2012-01-26
Photo: Kristensson, Karolina / Nordiska museet
Kvadratiskt huvudkläde av vit fintrådig bomullslärft, med invävda rutor i tätare kypertväv. Rutorna ca 15 x 15 cm, i varje ruta ett broderat motiv i tambursöm med vitt bomullsgarn, 4 olika motiv. Runtom kort upprispad frans. Det vanligaste är att dessa tambursömskläden har burits som huvuddukar. De blev vanliga i det folkliga dräktskicket omkr. 1825-30 och finns bevarade från stora delar av landet. Har sålts färdigbroderade, möjligen är de importerade. I museet i Paisley , Skottland finns bevarade provböcker från firmor som tillverkade tambursömsbroderier för avsalu i stor mängd. Broderierna utfördes som hemarbete av kvinnor i trakten på uppdrag av en entreprenör. Detta kläde har enligt säljaren tillhört undantagsänkan Anna Lena Månsdotter f. 1813 d. 1897 i Borgehage, som fått det av sin mor som lär ha burit det på 1820-30-talet. /Berit Eldvik 2012-01-26
Photo: Eriksson, Elisabeth / Nordiska museet
Kvadratiskt huvudkläde av vit fintrådig bomullslärft, med invävda rutor i tätare kypertväv. Rutorna ca 15 x 15 cm, i varje ruta ett broderat motiv i tambursöm med vitt bomullsgarn, 4 olika motiv. Runtom kort upprispad frans. Det vanligaste är att dessa tambursömskläden har burits som huvuddukar. De blev vanliga i det folkliga dräktskicket omkr. 1825-30 och finns bevarade från stora delar av landet. Har sålts färdigbroderade, möjligen är de importerade. I museet i Paisley , Skottland finns bevarade provböcker från firmor som tillverkade tambursömsbroderier för avsalu i stor mängd. Broderierna utfördes som hemarbete av kvinnor i trakten på uppdrag av en entreprenör. Detta kläde har enligt säljaren tillhört undantagsänkan Anna Lena Månsdotter f. 1813 d. 1897 i Borgehage, som fått det av sin mor som lär ha burit det på 1820-30-talet. /Berit Eldvik 2012-01-26
Photo: Kristensson, Karolina / Nordiska museet
Kvadratiskt huvudkläde av vit fintrådig bomullslärft, med invävda rutor i tätare kypertväv. Rutorna ca 15 x 15 cm, i varje ruta ett broderat motiv i tambursöm med vitt bomullsgarn, 4 olika motiv. Runtom kort upprispad frans. Det vanligaste är att dessa tambursömskläden har burits som huvuddukar. De blev vanliga i det folkliga dräktskicket omkr. 1825-30 och finns bevarade från stora delar av landet. Har sålts färdigbroderade, möjligen är de importerade. I museet i Paisley , Skottland finns bevarade provböcker från firmor som tillverkade tambursömsbroderier för avsalu i stor mängd. Broderierna utfördes som hemarbete av kvinnor i trakten på uppdrag av en entreprenör. Detta kläde har enligt säljaren tillhört undantagsänkan Anna Lena Månsdotter f. 1813 d. 1897 i Borgehage, som fått det av sin mor som lär ha burit det på 1820-30-talet. /Berit Eldvik 2012-01-26
Photo: Kristensson, Karolina / Nordiska museet
Kvadratiskt huvudkläde av vit fintrådig bomullslärft, med invävda rutor i tätare kypertväv. Rutorna ca 15 x 15 cm, i varje ruta ett broderat motiv i tambursöm med vitt bomullsgarn, 4 olika motiv. Runtom kort upprispad frans. Det vanligaste är att dessa tambursömskläden har burits som huvuddukar. De blev vanliga i det folkliga dräktskicket omkr. 1825-30 och finns bevarade från stora delar av landet. Har sålts färdigbroderade, möjligen är de importerade. I museet i Paisley , Skottland finns bevarade provböcker från firmor som tillverkade tambursömsbroderier för avsalu i stor mängd. Broderierna utfördes som hemarbete av kvinnor i trakten på uppdrag av en entreprenör. Detta kläde har enligt säljaren tillhört undantagsänkan Anna Lena Månsdotter f. 1813 d. 1897 i Borgehage, som fått det av sin mor som lär ha burit det på 1820-30-talet. /Berit Eldvik 2012-01-26
Photo: Eriksson, Elisabeth / Nordiska museet
Accept license and download photo