Huvudliggaren:
"Livstycke 'snörlöv', tillh. kvinnodräkten. Av röd bombassin, med två rader mässingsknappar. Ink. juli 1902. Gm Vistrand P., amanuens. [Brukningsort:] Dalarna Järna sn. [Insamlingsnummer] 284."
Bilaga (förteckning, bunden separat):
"284. 'Snörlöv'. Af röd bombasin med 'vals', valk, och 2 rader mässingsknappar. Brukades då man gick klädd i öfverdel. Ink. jämte 285 [inv nr 93.623] [...]. Järna sn Västerdalarna 13 juli 1902
Sockendräkten i det närmaste aflagd. Ett tiotal gubbar lefva ännu, som i högtidslag bära långtröja, randig väst, gula skinnbyxor, blå sockur och lågskor. Däremot synas kvinnorna anmärkningsvärdt nog, bytt klädesbonad. Deras utstyrsel bestod av långrandig kjol med "majd", förkläde, af långrandigt ylle, hatt med veckad knytning, "röband" och "bina", röda strumpor och lågskor med gula skinnremmar samt "stäcktröja" ( av vadmal). Vid sorg brukades svarta kjolar och hvita förkläden samt vid högtider, såsom jul och midsommar, gröna kjolar med brokiga förkläden. De gröna kjolarna ingingo äfven i brudpigornas utstyrsel 1:a bröllopsdagen och brudens andra dagen. Anmärkningsvärdt är att de hemväfda förklädena alltid kallas "majder" i motsats till köptygsförklädena som heta förklä. Till kyrko-och högtidsdräkten brukades allmänt röda "snörlöf", hasklä, som buros utanpå lifven i kors öfver bröstet och hopfästa med ett silfverspänne. Äfven till sorgdräkten förekom rödt lifstycke, men med svartbottniga hasklä. Såsom randkjolarnas föregångare omtalas tvärrandiga "skirkruskjortlar" och till dessa hörde kalminsksnörlifven. Vintertiden brukas ännu skinnkjortlar med röd bård, hvilka bäras under randkjortlarna, så att den röda bården synes, och i hvardagslag skimpor, förskinn, af svart kalfskinn. Till den gamla masdräkten hörde "västen" ett slags långtröjor, som nytjades till kyrkan sommartiden, samt under äldre tid röda "Lifstycken" västar, och långrockar vidare röda pickelhättor, "långhättor" som voro hattarnas föregångare. Ungefär samtida voro "lisshättorna", kalottformiga hättor." /P.G.Vistrand
