1
2
100
Huvudliggaren: "Livstycke för kvinna, av ylle, grönt och rött. Elgsta, Köla sn, Jösse hd, Värmland. I[nköpt] 28/2 1923 [genom] Keyland. [Insamlingsnummer] 956." Bilaga: "[...] 956. 'Klänningsliv' Elgsta, Köla." Katalogkort: "Af grön och röd ylledamast, bottenfärgen grön. Mönsterfigurerna å rygg och sidostyckena utfylda med ullgarnsbroderi i flera färger. Knapparna bortsprättade. Foder af brungult linne." (Blommor ej broderade utan invävda ) Livstycke av s.k. blommerad ylledamast med glättad yta. Av tunt fint, kamgarn, grön botten med rosa blommönster och spetsbandsslingor. Genom extra inslag av grövre ullgarn har man kunnat göra inbroscherade stora blommönster i flera röda och rosa nyanser, turkosgrönt och mörkblått. 3 sådana blommönster finns skickligt anpassade i de 2 smala ryggstyckena och på skörtets flikar mitt bak, samt på bakre delarna av fram/sidstyckena. I sidorna infällda skörtkilar. På båda framstyckena infällt ett stycke mitt fram som vid knäppning bildar en bröstlapp. har varit knäppt med 6 knappar och knapphål tränsade med svart tråd. Knapparna har gått igenom tyget och varit fästade med en sämskskinnsremsa, övre delen av remsan finns kvar. Fodrad med oblekt fin linnelärft och bak i skörtfliken foder av svartbottnat kattuntryck med stiliserade blad. Ovanför sidkilarna har iträtts en tråd i fodret 6 cm i var sida som förmodligen har med passformen att göra. Anm. Knapparna saknas men en bit av den sämskskinnsremsa som de varit fästade med sitter kvar. Hål i fodret på ett ställe. Troligen är knapphålen sekundära, liksom de insyningar som gjorts med samma svarta tråd i sömmarna på framstyckena. Ursprungligen bör livstycket ha knäppts med hakar och hyskor. Knappar användes inte i livstyckena förrän tidigast på 1820-talet. Denna typ av finare ylledamast som glättats för att få hög glans var en specialitet för vävarna i staden Norwich i England. Från 1760-talet började sådana tyger exporteras över Europa och kom även till Sverige och Norge där de framförallt användes i det folkliga dräktskicket och främst till bröllopsdräkter eftersom det var dyra köpetyger. I Norge finns mer av denna typ av blommerad damast än i Sverige och det är möjligt att detta tyg kan ha kommit till Värmland via gränshandeln. /Berit Eldvik 2006-12-07
Photo: Heins, Nina / Nordiska museet
Huvudliggaren: "Livstycke för kvinna, av ylle, grönt och rött. Elgsta, Köla sn, Jösse hd, Värmland. I[nköpt] 28/2 1923 [genom] Keyland. [Insamlingsnummer] 956." Bilaga: "[...] 956. 'Klänningsliv' Elgsta, Köla." Katalogkort: "Af grön och röd ylledamast, bottenfärgen grön. Mönsterfigurerna å rygg och sidostyckena utfylda med ullgarnsbroderi i flera färger. Knapparna bortsprättade. Foder af brungult linne." (Blommor ej broderade utan invävda ) Livstycke av s.k. blommerad ylledamast med glättad yta. Av tunt fint, kamgarn, grön botten med rosa blommönster och spetsbandsslingor. Genom extra inslag av grövre ullgarn har man kunnat göra inbroscherade stora blommönster i flera röda och rosa nyanser, turkosgrönt och mörkblått. 3 sådana blommönster finns skickligt anpassade i de 2 smala ryggstyckena och på skörtets flikar mitt bak, samt på bakre delarna av fram/sidstyckena. I sidorna infällda skörtkilar. På båda framstyckena infällt ett stycke mitt fram som vid knäppning bildar en bröstlapp. har varit knäppt med 6 knappar och knapphål tränsade med svart tråd. Knapparna har gått igenom tyget och varit fästade med en sämskskinnsremsa, övre delen av remsan finns kvar. Fodrad med oblekt fin linnelärft och bak i skörtfliken foder av svartbottnat kattuntryck med stiliserade blad. Ovanför sidkilarna har iträtts en tråd i fodret 6 cm i var sida som förmodligen har med passformen att göra. Anm. Knapparna saknas men en bit av den sämskskinnsremsa som de varit fästade med sitter kvar. Hål i fodret på ett ställe. Troligen är knapphålen sekundära, liksom de insyningar som gjorts med samma svarta tråd i sömmarna på framstyckena. Ursprungligen bör livstycket ha knäppts med hakar och hyskor. Knappar användes inte i livstyckena förrän tidigast på 1820-talet. Denna typ av finare ylledamast som glättats för att få hög glans var en specialitet för vävarna i staden Norwich i England. Från 1760-talet började sådana tyger exporteras över Europa och kom även till Sverige och Norge där de framförallt användes i det folkliga dräktskicket och främst till bröllopsdräkter eftersom det var dyra köpetyger. I Norge finns mer av denna typ av blommerad damast än i Sverige och det är möjligt att detta tyg kan ha kommit till Värmland via gränshandeln. /Berit Eldvik 2006-12-07
Photo: Heins, Nina / Nordiska museet
Accept license and download photo