Katalogkort:
"Tavla, gravyr, inom glas och förgylld, profilerad gustaviansk ram med pärllist. Föreställer Carl Bernhard Wadström (1746-99), industriman och filantrop, undervisande en neger, Peter Pannah. De läser ur Emanuel Swedenborgs 'Sapientia Angelica de Divina Providentia'. Peter Pannah var den av Wadström från slavhandeln ...
Katalogkort:
"Tavla, gravyr, inom glas och förgylld, profilerad gustaviansk ram med pärllist. Föreställer Carl Bernhard Wadström (1746-99), industriman och filantrop, undervisande en neger, Peter Pannah. De läser ur Emanuel Swedenborgs 'Sapientia Angelica de Divina Providentia'. Peter Pannah var den av Wadström från slavhandeln friköpte fursten av Mezurado (jmfr uppsats Fataburen 1935, s.159). Graverad i London 1792 av W. Pyott efter oljemålning, omkr. 1790 av Carl Fredrik von Breda, inv. nr. 61.465. På gravyrens nedre del text mot gulnad bakgrund: 'The Benevolent EFFECTS of Abolishing the SLAVE TRADE/Or the PLANTER instructing his NEGRO./Published June, 1792, by W. Pyott, N )0, Great Titchfield Street, Oxford Road'. I vä. hörn: 'Painted by Cha. Fred. De Breda R A of Stockholm and painter to the King of Sweden'. I hö. hörn: Engraved by W. Pyott'. A. Arfvidsson/Dec 1993."
"I Carl Fredrik von Bredas porträtt står den svenske filantropen Carl Bernhard Wadström lutad över den sittande unge afrikanske prinsen Peter Panah. Wadström pekar med fingret i en bok av Emanuel Swedenborg och under boken ligger en karta av Afrika. Wadström vistades i London, där han kämpade för slaveriets avskaffande. När ett slavskepp på väg till Västindien stannade till i London kände han igen Peter Panah, son till kungen av Mezurado. Wadström friköpte pojken, som emellertid blev sjuk och kort därefter dog i hans hem. Wadström kämpade för rättivsa och alla människors lika värde. Han var här sannolikt mycket influerad av Swedenborgs skrifter och hade en vision om att skapa ett idealsamhälle i Afrika. Bredas målning är baserad på en traditionell bildtyp där den vite mannen befinner sig i överläge, och där Panah tacksamt tar emot omtanken men utan tvekan befinner sig i ett hierarkiskt underläge. Tolkningen av bilden kan ske på två plan, dels kan man se den vite mannen som en liberal nytänkare som ville förändra en grym orättvisa, dels kan man se honom som en kolonialistisk förtryckare som försöker överföra sitt kulturarv på en individ som inte har möjlighet att värja sig mot den".
Källa: Främligen - dröm eller hot. Nationalmuseum, utställningskatalog 1996.
/Maria Maxén 2008-11-05
