100
Boa tillverkad av "skivor" av ekorrsvansar uppträdda i rad på grov lintråd till en tät pälsboa. Skinnen skiftar något i färg mellan mörkbrunt och rödbrunt. På ett ställe finns en kort kedjelänk med kula i änden av svart metall och i samma ände en fastsydd knapp samt i andra änden på boan en ögla av svart soutageband så att boan kan knäppas kring halsen. I ändarna dinglar tunnare mörkbruna svansar av annat djur. "Dessa boor som tillverkades av ekorrsvansar eller rättare håren i ekorrsvansen sedan man med ett kraftigt ryck avlägsnat rumpkäppen, voro synnerligen vanliga i prydnader för allmogens kvinnor bl.a i Tåsjö sn. Ångermanland. Ofta voro de 1 m långa och mer. Skivorna träddes upp på en tråd ..Man beräknade att minst 200 ekorrar gick åt till en sådan boa. Den var hopknuten så den bildade en ring och bars runt om halsen men hängde ned fram. Knöts ibland och knäpptes ibland/ så att den sista nedhängande biten bildade en ögla/ med band eller knapp. Skulle det vara riktigt fint gjordes dessa boor av "varannan tall och varannan gran ikorr-rompa." Tall ikorrn var röd och gran ikorrn var grå och man kunde ej använda dem förr än efter "Hälgsmässa"(allhelgonadag), han blev inte gill förr. När ikorrn är gill har han långa stickhår ( de fina hå¨ren) och tofsar på öronen. Fullhåriga och fullmogna äro de när de ha vitt skinn på köttsidan, annars är dom blå". Användes vid kyrkfärder. Uppgifter om ikorr-rumpor insamlade från Tåsjö sn i Ångermanland, Alanäset och Frostviken i Jämtland. Augusti 1933 Anna Arwidsson. Berit Eldvik nov. 2005
Photo: Eriksson, Elisabeth / Nordiska museet
Accept license and download photo