2-delad klänning av mörkblått randvävt halvsiden. a-b samt löst skärp c.
a. Liv figursytt på foderstomme av ljusgul bomullskypert i fiskbensmönster. 2 framstycken och ett ryggstycke med ett rundat skört bak som dock stoppas ned i kjolen, Fram djupt V-ringad med 2 breda lagda veck som löper i V-form från axel ned mot underkanten både fram och bak. Längs med vecken även en 3 cm bred svart maskingjord spets . I ringningen isättning av samma tyg med en mängd tvärgående stråveck, tättslutande ståndkrage styvad med något mellanlägg. Isydd lång ärm, svängd med 2 sömmar, något rynkad på ärmkullen, snäv vid handleden.
Mitt bak i midjan en fastsydd häkta att fästa mot kjolen.
b. Kjol av 7 sneddade våder, sydd på foderstomme av svart bomullslärft s.k domestik. Framvåden markerad med nedsydda veck vid sömmarna. Kjolen slät framtill och rynkad bak i midjan mot en 2 cm bred linning av samma tyg. Mitt bak i linningen en fastsydd hyska att häkta mot livet. Dolt sprund i vänster framsöm knäppt med 5 tryckknapapr och överst en hake och hyska. Infälld ficka i sprundet. Skoning i nederkanten av samma tyg som fodret. I kanten slitband med plyschkant.
Anm. 10-12 cm av tyget invikt upptill vid linningen. Kanske ett sätt att inte klippa bort tyg om man skulle vilja återanvända det senare. Det var mycket vanligt att just tygrika kjolar kunde sys om till annat.
c. Löst skärp av samma tyg. Veckat på längden. Ofodrat, söm mitt bak, 3 fastsydda stålfjädrar på insidan. Knäpps med 3 svarta hakar och tränsade trådöglor
Klänningen bör vara sydd efter 1903 då Prym uppfann tryckknappen.
/Berit Eldvik 2011-09-08
Photo:
Djerf, Mona-Lisa
/
Nordiska museet
2-delad klänning av mörkblått randvävt halvsiden. a-b samt löst skärp c.
a. Liv figursytt på foderstomme av ljusgul bomullskypert i fiskbensmönster. 2 framstycken och ett ryggstycke med ett rundat skört bak som dock stoppas ned i kjolen, Fram djupt V-ringad med 2 breda lagda veck som löper i V-form från axel ned mot underkanten både fram och bak. Längs med vecken även en 3 cm bred svart maskingjord spets . I ringningen isättning av samma tyg med en mängd tvärgående stråveck, tättslutande ståndkrage styvad med något mellanlägg. Isydd lång ärm, svängd med 2 sömmar, något rynkad på ärmkullen, snäv vid handleden.
Mitt bak i midjan en fastsydd häkta att fästa mot kjolen.
b. Kjol av 7 sneddade våder, sydd på foderstomme av svart bomullslärft s.k domestik. Framvåden markerad med nedsydda veck vid sömmarna. Kjolen slät framtill och rynkad bak i midjan mot en 2 cm bred linning av samma tyg. Mitt bak i linningen en fastsydd hyska att häkta mot livet. Dolt sprund i vänster framsöm knäppt med 5 tryckknapapr och överst en hake och hyska. Infälld ficka i sprundet. Skoning i nederkanten av samma tyg som fodret. I kanten slitband med plyschkant.
Anm. 10-12 cm av tyget invikt upptill vid linningen. Kanske ett sätt att inte klippa bort tyg om man skulle vilja återanvända det senare. Det var mycket vanligt att just tygrika kjolar kunde sys om till annat.
c. Löst skärp av samma tyg. Veckat på längden. Ofodrat, söm mitt bak, 3 fastsydda stålfjädrar på insidan. Knäpps med 3 svarta hakar och tränsade trådöglor
Klänningen bör vara sydd efter 1903 då Prym uppfann tryckknappen.
/Berit Eldvik 2011-09-08
Photo:
Djerf, Mona-Lisa
/
Nordiska museet
2-delad klänning av mörkblått randvävt halvsiden. a-b samt löst skärp c.
a. Liv figursytt på foderstomme av ljusgul bomullskypert i fiskbensmönster. 2 framstycken och ett ryggstycke med ett rundat skört bak som dock stoppas ned i kjolen, Fram djupt V-ringad med 2 breda lagda veck som löper i V-form från axel ned mot underkanten både fram och bak. Längs med vecken även en 3 cm bred svart maskingjord spets . I ringningen isättning av samma tyg med en mängd tvärgående stråveck, tättslutande ståndkrage styvad med något mellanlägg. Isydd lång ärm, svängd med 2 sömmar, något rynkad på ärmkullen, snäv vid handleden.
Mitt bak i midjan en fastsydd häkta att fästa mot kjolen.
b. Kjol av 7 sneddade våder, sydd på foderstomme av svart bomullslärft s.k domestik. Framvåden markerad med nedsydda veck vid sömmarna. Kjolen slät framtill och rynkad bak i midjan mot en 2 cm bred linning av samma tyg. Mitt bak i linningen en fastsydd hyska att häkta mot livet. Dolt sprund i vänster framsöm knäppt med 5 tryckknapapr och överst en hake och hyska. Infälld ficka i sprundet. Skoning i nederkanten av samma tyg som fodret. I kanten slitband med plyschkant.
Anm. 10-12 cm av tyget invikt upptill vid linningen. Kanske ett sätt att inte klippa bort tyg om man skulle vilja återanvända det senare. Det var mycket vanligt att just tygrika kjolar kunde sys om till annat.
c. Löst skärp av samma tyg. Veckat på längden. Ofodrat, söm mitt bak, 3 fastsydda stålfjädrar på insidan. Knäpps med 3 svarta hakar och tränsade trådöglor
Klänningen bör vara sydd efter 1903 då Prym uppfann tryckknappen.
/Berit Eldvik 2011-09-08
Photo:
Wreting, Bertil
/
Nordiska museet
2-delad klänning av mörkblått randvävt halvsiden. a-b samt löst skärp c.
a. Liv figursytt på foderstomme av ljusgul bomullskypert i fiskbensmönster. 2 framstycken och ett ryggstycke med ett rundat skört bak som dock stoppas ned i kjolen, Fram djupt V-ringad med 2 breda lagda veck som löper i V-form från axel ned mot underkanten både fram och bak. Längs med vecken även en 3 cm bred svart maskingjord spets . I ringningen isättning av samma tyg med en mängd tvärgående stråveck, tättslutande ståndkrage styvad med något mellanlägg. Isydd lång ärm, svängd med 2 sömmar, något rynkad på ärmkullen, snäv vid handleden.
Mitt bak i midjan en fastsydd häkta att fästa mot kjolen.
b. Kjol av 7 sneddade våder, sydd på foderstomme av svart bomullslärft s.k domestik. Framvåden markerad med nedsydda veck vid sömmarna. Kjolen slät framtill och rynkad bak i midjan mot en 2 cm bred linning av samma tyg. Mitt bak i linningen en fastsydd hyska att häkta mot livet. Dolt sprund i vänster framsöm knäppt med 5 tryckknapapr och överst en hake och hyska. Infälld ficka i sprundet. Skoning i nederkanten av samma tyg som fodret. I kanten slitband med plyschkant.
Anm. 10-12 cm av tyget invikt upptill vid linningen. Kanske ett sätt att inte klippa bort tyg om man skulle vilja återanvända det senare. Det var mycket vanligt att just tygrika kjolar kunde sys om till annat.
c. Löst skärp av samma tyg. Veckat på längden. Ofodrat, söm mitt bak, 3 fastsydda stålfjädrar på insidan. Knäpps med 3 svarta hakar och tränsade trådöglor
Klänningen bör vara sydd efter 1903 då Prym uppfann tryckknappen.
/Berit Eldvik 2011-09-08
Photo:
Wreting, Bertil
/
Nordiska museet
2-delad klänning av mörkblått randvävt halvsiden. a-b samt löst skärp c.
a. Liv figursytt på foderstomme av ljusgul bomullskypert i fiskbensmönster. 2 framstycken och ett ryggstycke med ett rundat skört bak som dock stoppas ned i kjolen, Fram djupt V-ringad med 2 breda lagda veck som löper i V-form från axel ned mot underkanten både fram och bak. Längs med vecken även en 3 cm bred svart maskingjord spets . I ringningen isättning av samma tyg med en mängd tvärgående stråveck, tättslutande ståndkrage styvad med något mellanlägg. Isydd lång ärm, svängd med 2 sömmar, något rynkad på ärmkullen, snäv vid handleden.
Mitt bak i midjan en fastsydd häkta att fästa mot kjolen.
b. Kjol av 7 sneddade våder, sydd på foderstomme av svart bomullslärft s.k domestik. Framvåden markerad med nedsydda veck vid sömmarna. Kjolen slät framtill och rynkad bak i midjan mot en 2 cm bred linning av samma tyg. Mitt bak i linningen en fastsydd hyska att häkta mot livet. Dolt sprund i vänster framsöm knäppt med 5 tryckknapapr och överst en hake och hyska. Infälld ficka i sprundet. Skoning i nederkanten av samma tyg som fodret. I kanten slitband med plyschkant.
Anm. 10-12 cm av tyget invikt upptill vid linningen. Kanske ett sätt att inte klippa bort tyg om man skulle vilja återanvända det senare. Det var mycket vanligt att just tygrika kjolar kunde sys om till annat.
c. Löst skärp av samma tyg. Veckat på längden. Ofodrat, söm mitt bak, 3 fastsydda stålfjädrar på insidan. Knäpps med 3 svarta hakar och tränsade trådöglor
Klänningen bör vara sydd efter 1903 då Prym uppfann tryckknappen.
/Berit Eldvik 2011-09-08
Photo:
Djerf, Mona-Lisa
/
Nordiska museet
