1
10
100
3-delad klänning av handvävt halvylle i tuskaft, starkt rosa med dragning åt gult, Varp av bomullsgarn, inslag av tunt entrådigt ullgarn (redgarn). Klänningen sydd i turnyrmodell. Handsydd av sömmerska. a. Livet figursytt, midjekort, sydd på foderstomme av ljusbrun bomullslärft, 2 framstycken med dubbla insyningar på var sida, 3 ryggstycken med svängda sömmar. Högt uppknäppt i halsen, 6 svarta sammetsknappar och knapphål tränsade med svart tråd. Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, över axeln en påsydd rynkad puff med svarta sammetsband, vid handleden blindslag av svart sammet kantad med svart maskingjord spets. Anm. Sekundärt har två av insyningarna fram sprättats upp. b. Kjol mycket vid i 6 våder. Framvåd slät, i sidorna 3 lagda veck, bakvåden skuren mycket längre än de övriga och sedan upprynkad till turnyrmodell genom att veckas mot sidvåderna och även rynkas genom 4 fastsydda vertikala band på insidan med ca 16-17 cm mellanrum, banden hålls samman med ett tvärgående band en bit ner. Upptill har bakvåden stripade rynkor mot midjelinningen av tyget 3 cm bred, sprund i vänster sida med 2 hakar och hyskor, Kjolen skodd med samma bomullslärft som livets foder. c. Skärp med skört. svart 3,7 cm brett sammetskärp som knäpps fram med 2 hakar och hyskor, bak ett fyrkantigt stycke av klänningstyget som veckats mot skärpet och försetts med ytterligare ett mindre veckat ovalt stycke ovanpå. Båda dessa bitar är kantade med svart maskingjord gallerspets. När skärpet sitter på klänningen blir skörtet bak en förlängning av livet och förstärker det upplyfta bakpartiet. Troligen har hon även haft någon form av turnyrställning baktill under kjolen för att få det så högt som möjligt enligt 1870-talets mode. Ett bra exempel på hur det folkliga modet snabbt tog upp det borgerliga dräktmodet men i egna hemvävda tyger. Tillhört fru Anna Thufvesson, 1853-1931. Dotter till Ola Larsson i Kylsgården. Gift med Anders T. från Östra Hoby 1850-1924. Sannolikt skaffad i samband med bröllopet någon gång på 1870-talet. /Berit Eldvik 2011-
Photo: Kristensson, Karolina / Nordiska museet
3-delad klänning av handvävt halvylle i tuskaft, starkt rosa med dragning åt gult, Varp av bomullsgarn, inslag av tunt entrådigt ullgarn (redgarn). Klänningen sydd i turnyrmodell. Handsydd av sömmerska. a. Livet figursytt, midjekort, sydd på foderstomme av ljusbrun bomullslärft, 2 framstycken med dubbla insyningar på var sida, 3 ryggstycken med svängda sömmar. Högt uppknäppt i halsen, 6 svarta sammetsknappar och knapphål tränsade med svart tråd. Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, över axeln en påsydd rynkad puff med svarta sammetsband, vid handleden blindslag av svart sammet kantad med svart maskingjord spets. Anm. Sekundärt har två av insyningarna fram sprättats upp. b. Kjol mycket vid i 6 våder. Framvåd slät, i sidorna 3 lagda veck, bakvåden skuren mycket längre än de övriga och sedan upprynkad till turnyrmodell genom att veckas mot sidvåderna och även rynkas genom 4 fastsydda vertikala band på insidan med ca 16-17 cm mellanrum, banden hålls samman med ett tvärgående band en bit ner. Upptill har bakvåden stripade rynkor mot midjelinningen av tyget 3 cm bred, sprund i vänster sida med 2 hakar och hyskor, Kjolen skodd med samma bomullslärft som livets foder. c. Skärp med skört. svart 3,7 cm brett sammetskärp som knäpps fram med 2 hakar och hyskor, bak ett fyrkantigt stycke av klänningstyget som veckats mot skärpet och försetts med ytterligare ett mindre veckat ovalt stycke ovanpå. Båda dessa bitar är kantade med svart maskingjord gallerspets. När skärpet sitter på klänningen blir skörtet bak en förlängning av livet och förstärker det upplyfta bakpartiet. Troligen har hon även haft någon form av turnyrställning baktill under kjolen för att få det så högt som möjligt enligt 1870-talets mode. Ett bra exempel på hur det folkliga modet snabbt tog upp det borgerliga dräktmodet men i egna hemvävda tyger. Tillhört fru Anna Thufvesson, 1853-1931. Dotter till Ola Larsson i Kylsgården. Gift med Anders T. från Östra Hoby 1850-1924. Sannolikt skaffad i samband med bröllopet någon gång på 1870-talet. /Berit Eldvik 2011-
Photo: Kristensson, Karolina / Nordiska museet
3-delad klänning av handvävt halvylle i tuskaft, starkt rosa med dragning åt gult, Varp av bomullsgarn, inslag av tunt entrådigt ullgarn (redgarn). Klänningen sydd i turnyrmodell. Handsydd av sömmerska. a. Livet figursytt, midjekort, sydd på foderstomme av ljusbrun bomullslärft, 2 framstycken med dubbla insyningar på var sida, 3 ryggstycken med svängda sömmar. Högt uppknäppt i halsen, 6 svarta sammetsknappar och knapphål tränsade med svart tråd. Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, över axeln en påsydd rynkad puff med svarta sammetsband, vid handleden blindslag av svart sammet kantad med svart maskingjord spets. Anm. Sekundärt har två av insyningarna fram sprättats upp. b. Kjol mycket vid i 6 våder. Framvåd slät, i sidorna 3 lagda veck, bakvåden skuren mycket längre än de övriga och sedan upprynkad till turnyrmodell genom att veckas mot sidvåderna och även rynkas genom 4 fastsydda vertikala band på insidan med ca 16-17 cm mellanrum, banden hålls samman med ett tvärgående band en bit ner. Upptill har bakvåden stripade rynkor mot midjelinningen av tyget 3 cm bred, sprund i vänster sida med 2 hakar och hyskor, Kjolen skodd med samma bomullslärft som livets foder. c. Skärp med skört. svart 3,7 cm brett sammetskärp som knäpps fram med 2 hakar och hyskor, bak ett fyrkantigt stycke av klänningstyget som veckats mot skärpet och försetts med ytterligare ett mindre veckat ovalt stycke ovanpå. Båda dessa bitar är kantade med svart maskingjord gallerspets. När skärpet sitter på klänningen blir skörtet bak en förlängning av livet och förstärker det upplyfta bakpartiet. Troligen har hon även haft någon form av turnyrställning baktill under kjolen för att få det så högt som möjligt enligt 1870-talets mode. Ett bra exempel på hur det folkliga modet snabbt tog upp det borgerliga dräktmodet men i egna hemvävda tyger. Tillhört fru Anna Thufvesson, 1853-1931. Dotter till Ola Larsson i Kylsgården. Gift med Anders T. från Östra Hoby 1850-1924. Sannolikt skaffad i samband med bröllopet någon gång på 1870-talet. /Berit Eldvik 2011-
Photo: Kristensson, Karolina / Nordiska museet
3-delad klänning av handvävt halvylle i tuskaft, starkt rosa med dragning åt gult, Varp av bomullsgarn, inslag av tunt entrådigt ullgarn (redgarn). Klänningen sydd i turnyrmodell. Handsydd av sömmerska. a. Livet figursytt, midjekort, sydd på foderstomme av ljusbrun bomullslärft, 2 framstycken med dubbla insyningar på var sida, 3 ryggstycken med svängda sömmar. Högt uppknäppt i halsen, 6 svarta sammetsknappar och knapphål tränsade med svart tråd. Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, över axeln en påsydd rynkad puff med svarta sammetsband, vid handleden blindslag av svart sammet kantad med svart maskingjord spets. Anm. Sekundärt har två av insyningarna fram sprättats upp. b. Kjol mycket vid i 6 våder. Framvåd slät, i sidorna 3 lagda veck, bakvåden skuren mycket längre än de övriga och sedan upprynkad till turnyrmodell genom att veckas mot sidvåderna och även rynkas genom 4 fastsydda vertikala band på insidan med ca 16-17 cm mellanrum, banden hålls samman med ett tvärgående band en bit ner. Upptill har bakvåden stripade rynkor mot midjelinningen av tyget 3 cm bred, sprund i vänster sida med 2 hakar och hyskor, Kjolen skodd med samma bomullslärft som livets foder. c. Skärp med skört. svart 3,7 cm brett sammetskärp som knäpps fram med 2 hakar och hyskor, bak ett fyrkantigt stycke av klänningstyget som veckats mot skärpet och försetts med ytterligare ett mindre veckat ovalt stycke ovanpå. Båda dessa bitar är kantade med svart maskingjord gallerspets. När skärpet sitter på klänningen blir skörtet bak en förlängning av livet och förstärker det upplyfta bakpartiet. Troligen har hon även haft någon form av turnyrställning baktill under kjolen för att få det så högt som möjligt enligt 1870-talets mode. Ett bra exempel på hur det folkliga modet snabbt tog upp det borgerliga dräktmodet men i egna hemvävda tyger. Tillhört fru Anna Thufvesson, 1853-1931. Dotter till Ola Larsson i Kylsgården. Gift med Anders T. från Östra Hoby 1850-1924. Sannolikt skaffad i samband med bröllopet någon gång på 1870-talet. /Berit Eldvik 2011-
Photo: Kristensson, Karolina / Nordiska museet
3-delad klänning av handvävt halvylle i tuskaft, starkt rosa med dragning åt gult, Varp av bomullsgarn, inslag av tunt entrådigt ullgarn (redgarn). Klänningen sydd i turnyrmodell. Handsydd av sömmerska. a. Livet figursytt, midjekort, sydd på foderstomme av ljusbrun bomullslärft, 2 framstycken med dubbla insyningar på var sida, 3 ryggstycken med svängda sömmar. Högt uppknäppt i halsen, 6 svarta sammetsknappar och knapphål tränsade med svart tråd. Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, över axeln en påsydd rynkad puff med svarta sammetsband, vid handleden blindslag av svart sammet kantad med svart maskingjord spets. Anm. Sekundärt har två av insyningarna fram sprättats upp. b. Kjol mycket vid i 6 våder. Framvåd slät, i sidorna 3 lagda veck, bakvåden skuren mycket längre än de övriga och sedan upprynkad till turnyrmodell genom att veckas mot sidvåderna och även rynkas genom 4 fastsydda vertikala band på insidan med ca 16-17 cm mellanrum, banden hålls samman med ett tvärgående band en bit ner. Upptill har bakvåden stripade rynkor mot midjelinningen av tyget 3 cm bred, sprund i vänster sida med 2 hakar och hyskor, Kjolen skodd med samma bomullslärft som livets foder. c. Skärp med skört. svart 3,7 cm brett sammetskärp som knäpps fram med 2 hakar och hyskor, bak ett fyrkantigt stycke av klänningstyget som veckats mot skärpet och försetts med ytterligare ett mindre veckat ovalt stycke ovanpå. Båda dessa bitar är kantade med svart maskingjord gallerspets. När skärpet sitter på klänningen blir skörtet bak en förlängning av livet och förstärker det upplyfta bakpartiet. Troligen har hon även haft någon form av turnyrställning baktill under kjolen för att få det så högt som möjligt enligt 1870-talets mode. Ett bra exempel på hur det folkliga modet snabbt tog upp det borgerliga dräktmodet men i egna hemvävda tyger. Tillhört fru Anna Thufvesson, 1853-1931. Dotter till Ola Larsson i Kylsgården. Gift med Anders T. från Östra Hoby 1850-1924. Sannolikt skaffad i samband med bröllopet någon gång på 1870-talet. /Berit Eldvik 2011-
Photo: Wreting, Bertil / Nordiska museet
3-delad klänning av handvävt halvylle i tuskaft, starkt rosa med dragning åt gult, Varp av bomullsgarn, inslag av tunt entrådigt ullgarn (redgarn). Klänningen sydd i turnyrmodell. Handsydd av sömmerska. a. Livet figursytt, midjekort, sydd på foderstomme av ljusbrun bomullslärft, 2 framstycken med dubbla insyningar på var sida, 3 ryggstycken med svängda sömmar. Högt uppknäppt i halsen, 6 svarta sammetsknappar och knapphål tränsade med svart tråd. Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, över axeln en påsydd rynkad puff med svarta sammetsband, vid handleden blindslag av svart sammet kantad med svart maskingjord spets. Anm. Sekundärt har två av insyningarna fram sprättats upp. b. Kjol mycket vid i 6 våder. Framvåd slät, i sidorna 3 lagda veck, bakvåden skuren mycket längre än de övriga och sedan upprynkad till turnyrmodell genom att veckas mot sidvåderna och även rynkas genom 4 fastsydda vertikala band på insidan med ca 16-17 cm mellanrum, banden hålls samman med ett tvärgående band en bit ner. Upptill har bakvåden stripade rynkor mot midjelinningen av tyget 3 cm bred, sprund i vänster sida med 2 hakar och hyskor, Kjolen skodd med samma bomullslärft som livets foder. c. Skärp med skört. svart 3,7 cm brett sammetskärp som knäpps fram med 2 hakar och hyskor, bak ett fyrkantigt stycke av klänningstyget som veckats mot skärpet och försetts med ytterligare ett mindre veckat ovalt stycke ovanpå. Båda dessa bitar är kantade med svart maskingjord gallerspets. När skärpet sitter på klänningen blir skörtet bak en förlängning av livet och förstärker det upplyfta bakpartiet. Troligen har hon även haft någon form av turnyrställning baktill under kjolen för att få det så högt som möjligt enligt 1870-talets mode. Ett bra exempel på hur det folkliga modet snabbt tog upp det borgerliga dräktmodet men i egna hemvävda tyger. Tillhört fru Anna Thufvesson, 1853-1931. Dotter till Ola Larsson i Kylsgården. Gift med Anders T. från Östra Hoby 1850-1924. Sannolikt skaffad i samband med bröllopet någon gång på 1870-talet. /Berit Eldvik 2011-
Photo: Wreting, Bertil / Nordiska museet
3-delad klänning av handvävt halvylle i tuskaft, starkt rosa med dragning åt gult, Varp av bomullsgarn, inslag av tunt entrådigt ullgarn (redgarn). Klänningen sydd i turnyrmodell. Handsydd av sömmerska. a. Livet figursytt, midjekort, sydd på foderstomme av ljusbrun bomullslärft, 2 framstycken med dubbla insyningar på var sida, 3 ryggstycken med svängda sömmar. Högt uppknäppt i halsen, 6 svarta sammetsknappar och knapphål tränsade med svart tråd. Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, över axeln en påsydd rynkad puff med svarta sammetsband, vid handleden blindslag av svart sammet kantad med svart maskingjord spets. Anm. Sekundärt har två av insyningarna fram sprättats upp. b. Kjol mycket vid i 6 våder. Framvåd slät, i sidorna 3 lagda veck, bakvåden skuren mycket längre än de övriga och sedan upprynkad till turnyrmodell genom att veckas mot sidvåderna och även rynkas genom 4 fastsydda vertikala band på insidan med ca 16-17 cm mellanrum, banden hålls samman med ett tvärgående band en bit ner. Upptill har bakvåden stripade rynkor mot midjelinningen av tyget 3 cm bred, sprund i vänster sida med 2 hakar och hyskor, Kjolen skodd med samma bomullslärft som livets foder. c. Skärp med skört. svart 3,7 cm brett sammetskärp som knäpps fram med 2 hakar och hyskor, bak ett fyrkantigt stycke av klänningstyget som veckats mot skärpet och försetts med ytterligare ett mindre veckat ovalt stycke ovanpå. Båda dessa bitar är kantade med svart maskingjord gallerspets. När skärpet sitter på klänningen blir skörtet bak en förlängning av livet och förstärker det upplyfta bakpartiet. Troligen har hon även haft någon form av turnyrställning baktill under kjolen för att få det så högt som möjligt enligt 1870-talets mode. Ett bra exempel på hur det folkliga modet snabbt tog upp det borgerliga dräktmodet men i egna hemvävda tyger. Tillhört fru Anna Thufvesson, 1853-1931. Dotter till Ola Larsson i Kylsgården. Gift med Anders T. från Östra Hoby 1850-1924. Sannolikt skaffad i samband med bröllopet någon gång på 1870-talet. /Berit Eldvik 2011-
Photo: Wreting, Bertil / Nordiska museet
3-delad klänning av handvävt halvylle i tuskaft, starkt rosa med dragning åt gult, Varp av bomullsgarn, inslag av tunt entrådigt ullgarn (redgarn). Klänningen sydd i turnyrmodell. Handsydd av sömmerska. a. Livet figursytt, midjekort, sydd på foderstomme av ljusbrun bomullslärft, 2 framstycken med dubbla insyningar på var sida, 3 ryggstycken med svängda sömmar. Högt uppknäppt i halsen, 6 svarta sammetsknappar och knapphål tränsade med svart tråd. Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, över axeln en påsydd rynkad puff med svarta sammetsband, vid handleden blindslag av svart sammet kantad med svart maskingjord spets. Anm. Sekundärt har två av insyningarna fram sprättats upp. b. Kjol mycket vid i 6 våder. Framvåd slät, i sidorna 3 lagda veck, bakvåden skuren mycket längre än de övriga och sedan upprynkad till turnyrmodell genom att veckas mot sidvåderna och även rynkas genom 4 fastsydda vertikala band på insidan med ca 16-17 cm mellanrum, banden hålls samman med ett tvärgående band en bit ner. Upptill har bakvåden stripade rynkor mot midjelinningen av tyget 3 cm bred, sprund i vänster sida med 2 hakar och hyskor, Kjolen skodd med samma bomullslärft som livets foder. c. Skärp med skört. svart 3,7 cm brett sammetskärp som knäpps fram med 2 hakar och hyskor, bak ett fyrkantigt stycke av klänningstyget som veckats mot skärpet och försetts med ytterligare ett mindre veckat ovalt stycke ovanpå. Båda dessa bitar är kantade med svart maskingjord gallerspets. När skärpet sitter på klänningen blir skörtet bak en förlängning av livet och förstärker det upplyfta bakpartiet. Troligen har hon även haft någon form av turnyrställning baktill under kjolen för att få det så högt som möjligt enligt 1870-talets mode. Ett bra exempel på hur det folkliga modet snabbt tog upp det borgerliga dräktmodet men i egna hemvävda tyger. Tillhört fru Anna Thufvesson, 1853-1931. Dotter till Ola Larsson i Kylsgården. Gift med Anders T. från Östra Hoby 1850-1924. Sannolikt skaffad i samband med bröllopet någon gång på 1870-talet. /Berit Eldvik 2011-
Photo: Wreting, Bertil / Nordiska museet
3-delad klänning av handvävt halvylle i tuskaft, starkt rosa med dragning åt gult, Varp av bomullsgarn, inslag av tunt entrådigt ullgarn (redgarn). Klänningen sydd i turnyrmodell. Handsydd av sömmerska. a. Livet figursytt, midjekort, sydd på foderstomme av ljusbrun bomullslärft, 2 framstycken med dubbla insyningar på var sida, 3 ryggstycken med svängda sömmar. Högt uppknäppt i halsen, 6 svarta sammetsknappar och knapphål tränsade med svart tråd. Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, över axeln en påsydd rynkad puff med svarta sammetsband, vid handleden blindslag av svart sammet kantad med svart maskingjord spets. Anm. Sekundärt har två av insyningarna fram sprättats upp. b. Kjol mycket vid i 6 våder. Framvåd slät, i sidorna 3 lagda veck, bakvåden skuren mycket längre än de övriga och sedan upprynkad till turnyrmodell genom att veckas mot sidvåderna och även rynkas genom 4 fastsydda vertikala band på insidan med ca 16-17 cm mellanrum, banden hålls samman med ett tvärgående band en bit ner. Upptill har bakvåden stripade rynkor mot midjelinningen av tyget 3 cm bred, sprund i vänster sida med 2 hakar och hyskor, Kjolen skodd med samma bomullslärft som livets foder. c. Skärp med skört. svart 3,7 cm brett sammetskärp som knäpps fram med 2 hakar och hyskor, bak ett fyrkantigt stycke av klänningstyget som veckats mot skärpet och försetts med ytterligare ett mindre veckat ovalt stycke ovanpå. Båda dessa bitar är kantade med svart maskingjord gallerspets. När skärpet sitter på klänningen blir skörtet bak en förlängning av livet och förstärker det upplyfta bakpartiet. Troligen har hon även haft någon form av turnyrställning baktill under kjolen för att få det så högt som möjligt enligt 1870-talets mode. Ett bra exempel på hur det folkliga modet snabbt tog upp det borgerliga dräktmodet men i egna hemvävda tyger. Tillhört fru Anna Thufvesson, 1853-1931. Dotter till Ola Larsson i Kylsgården. Gift med Anders T. från Östra Hoby 1850-1924. Sannolikt skaffad i samband med bröllopet någon gång på 1870-talet. /Berit Eldvik 2011-
Photo: Wreting, Bertil / Nordiska museet
3-delad klänning av handvävt halvylle i tuskaft, starkt rosa med dragning åt gult, Varp av bomullsgarn, inslag av tunt entrådigt ullgarn (redgarn). Klänningen sydd i turnyrmodell. Handsydd av sömmerska. a. Livet figursytt, midjekort, sydd på foderstomme av ljusbrun bomullslärft, 2 framstycken med dubbla insyningar på var sida, 3 ryggstycken med svängda sömmar. Högt uppknäppt i halsen, 6 svarta sammetsknappar och knapphål tränsade med svart tråd. Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, över axeln en påsydd rynkad puff med svarta sammetsband, vid handleden blindslag av svart sammet kantad med svart maskingjord spets. Anm. Sekundärt har två av insyningarna fram sprättats upp. b. Kjol mycket vid i 6 våder. Framvåd slät, i sidorna 3 lagda veck, bakvåden skuren mycket längre än de övriga och sedan upprynkad till turnyrmodell genom att veckas mot sidvåderna och även rynkas genom 4 fastsydda vertikala band på insidan med ca 16-17 cm mellanrum, banden hålls samman med ett tvärgående band en bit ner. Upptill har bakvåden stripade rynkor mot midjelinningen av tyget 3 cm bred, sprund i vänster sida med 2 hakar och hyskor, Kjolen skodd med samma bomullslärft som livets foder. c. Skärp med skört. svart 3,7 cm brett sammetskärp som knäpps fram med 2 hakar och hyskor, bak ett fyrkantigt stycke av klänningstyget som veckats mot skärpet och försetts med ytterligare ett mindre veckat ovalt stycke ovanpå. Båda dessa bitar är kantade med svart maskingjord gallerspets. När skärpet sitter på klänningen blir skörtet bak en förlängning av livet och förstärker det upplyfta bakpartiet. Troligen har hon även haft någon form av turnyrställning baktill under kjolen för att få det så högt som möjligt enligt 1870-talets mode. Ett bra exempel på hur det folkliga modet snabbt tog upp det borgerliga dräktmodet men i egna hemvävda tyger. Tillhört fru Anna Thufvesson, 1853-1931. Dotter till Ola Larsson i Kylsgården. Gift med Anders T. från Östra Hoby 1850-1924. Sannolikt skaffad i samband med bröllopet någon gång på 1870-talet. /Berit Eldvik 2011-
Photo: Wreting, Bertil / Nordiska museet
Accept license and download photo