100
Huvudliggaren: "+ Tittskåp, panorama; trälåda utvändigt klädd på papper i grått och brunt, invändigt blått; runt titthål av glas; skjutlock; 15 kuvert med teaterkulisser till 15 olika motiv, skrivna på kuverten; se bilaga. Mått låda 45,5 x 15 x 12,5 cm, kuliss H ca 9,3 cm, Br ca 13,4 cm. Tillh. giv. farfar Albert Lilienberg (f. 1833). G[åva] 1/2 1977 [av] Fru Märta Broms, Stockholm." Inventering Sesam 1996-1999: Lådans yttermått L 45 cn, B 15 cm, H 12,5 cm. Kulisserna H 9,3 cm, B 13,4 cm. Tittskåp, panorama av rekt. trälåda klädd utvändigt med brunt marmorerat papper, invändigt med blått papper. På ena långsidan (undertill) ett titthål av glas. Inuti lådan tvärgående falsar (att fästa kulisserna i). Skjutlock. Tillhörande lös rektangulär spegel omramad av brunt ödleskinnsimiterande papper och på baksidan röd pappskiva med guldtryck. Glaset i spegeln sekundärt (modernt glas) 15 st kuvert (13 st originalkuvert av vitt papper med handskrift, 2 st sekundära) med "teaterkulisser" till 15 olika motiv. Varje kuvert innehåller 6 st kulisser. Motiv: Apoteque, Ett Marknad, Ett Afguda Tempel, Hösten, Källan, David och Goliaht, Havanna i Westindien, Caffe-Hus, Målningar, Berg (?). Christi Lidande, Storm och Oväder på Hafvet, Lappländare, Mottagning (?), Frälsaren på Korset, (de två sista i nyare kuvert). Vissa kuliser med del av tryckt text nertill "C P Mai / TT / Mart Engelbrecht e???d / A V" Kulisserna sätts i lådan och när man tittar genom titthålet och genom spegeln får man en djupverkan i bilden. Uppgifter enligt givaren: Panoramat har tillhört givarinnans farfar som barn, Albert Lilienberg, f 1833, häradshövding i Medelstads härads domsaga i Blekinge, son till Nils Lilienberg som var häradshövding i Torna hd och Bara hd, Skåne och som som bebodde herrehuset på Kulturen i Lund ca 1825-60. Ev. kan N.L. även haft denna leksak. Även givarens far, Erik Lilienberg, f 1872, häradshövding i Villands hd, har lekt med den. AL 1977 Leif Wallin feb 1998 Tittskåpet, eller zograskope, är en konstruktion som syftar till att få djupverkan i tvådimentionella bilder. De blev populära under 1700-talet och har ibland benämnts Engelbrechtsteater efter konstnären och gravören Martin Engelbrecht och hans bror Christian Engelbrecht, Augsburg, Tyskland, som gjorde ett flertal olika scenerier som spreds runt om Europa och Nordamerika. /Fiffi Myrström, 2014-08-08
Photo: Eriksson, Elisabeth / Nordiska museet
Accept license and download photo