Huvudliggaren:
"Porträtt, dagerrotypi, plåt, glas, papper. Halvfigur, lagman O Ph Oxehufvud (1797-1857) ca 1855. Svartmålad underglasram, guldlistpassepartout mot plåten, pressad guldlist på glaset. Ögla. H 15 cm B 13 cm. Depnr MCCCXXXII. Trasig guldlist. Gåva 7/6 1988 av Anders Gustaf Oxehufwud, La Grange, Texas, USA."
Dagerrotyp / daguerreotyp.
Dagerrotyp i ram, porträtt av medelålders man, höftbild, trekvartsprofil. Klädd i frack, ljus mönstrad väst, vit skjorta med stärkkrage. Kraftiga polisonger. Mannen lutar sin h. arm mot ett bord med mönstrad duk, på duken skymtar brättet till en cylinderhatt. Den v. handen håller handtaget till en käpp. Duk och väst handkolorerade i ljusgrönt.
Helglasad ram med svart passepartout målad direkt på täckglasets baksida. Rektangulär dagöppning med mjuka hörn, bred guldkant närmast dagöppningen, tunnare guldlinje längre ut. Kantlist av mönsterpressad papp. Baksida av grå papp och svart mönsterpressad papp. Handskrivet: "Lagman O. Ph. Oxehufwud", "MCCCXXXI". Rund upphängningsögla av metall. Kantlisten avbruten på några ställen, 1,5 cm saknas vid nedre v. hörnet. Plåten något oxiderad vid ytterkanterna.
/Maria Maxén 2008-09-02
Katalogkort:
"Jmfr. 314.078 spegelvänd". I övrigt intet utöver huvudliggaren.
Daguerrotypi är det äldsta praktiskt användbara fotografiska förfarande som efterlämnat ett varaktigt resultat. Metoden utvecklades på 1830-talet av Louis Jacques Mandé Daguerre och Nicéphore Niepce. Efter Niepces död 1833 fortsatte Daguerre ensam att utveckla metoden. År 1839 offentliggjordes uppfinningen i den franska vetenskapsakademin och samma år skänkte franska staten den som gåva till mänskligheten genom att med livränta friköpa patentet från upphovsmännen.
Metoden består i att en silverpläterad kopparplåt utsätts för jodångor som bildar ett ljuskänsligt skikt av silverjodid. Efter exponering i kameran framkallas plåten i kvicksilverångor och en positiv men spegelvänd bild uppstår. Fixeringen skedde ursprungligen i en koksaltlösning som senare kom att ersättas av en natriumtiosulfatlösning. Dagerrotypen är unik och kan endast mångfaldigas genom omfotografering. Den har karaktär av en spegel och måste vinklas mot en mörk bakgrund för att bäst kunna uppfattas. Dagerrotyper förekommer ofta i små etuier där bilden ligger väl emballerad och skyddad bakom en glasskiva.
I Sverige gav Albert Bonnier redan 1839 ut en bruksanvisning i bokform, "Daguerrotypen, teoretiskt och praktiskt beskriven". Han importerade även själva utrustningen för framställandet av dagerrotyper. Bilderna utfördes vid 1840-talets mitt även med handkolorering. Dagerrotypen hade mycket stor betydelse som bildmedium från 1839 fram till 1850-talets mitt.
/www.ne.se 2008-04-24