Kamera

Spegelreflexkamera med fodral.

a+) Tvåögd spegelreflexkamera av stål, svart, med uppfällbart ljusschakt ovantill med uppfällbar lins för fininställning av skärpan. Framtill etikett: "Rolleicord DBP 1901177 DBGM". På övre ögat: "Heidosmat f:3,2/7,5 cm". Slutaren märkt: "Franke & Heidecke Braunschweig Synchro-Compur". Objektivet märkt: "Schneider-Kreuznach Xenar 1:3.5/75 5328965"

Löst åttaformat linsskydd av aluminium med text: "Rollei" Under kameran fäste för stativ och arm till blixtaggregat.

För rullfilm 6x6

b+) Mörkbrunt läderfodral med nedfällbar klaff framtill märkt Rolleicord. På baksidan fönster för kamerans exponeringsskala. Hål för kamerans reglage så den kan användas med fodralet på. Upptill på var sida ett litet metallbleck som kan dras upp då kameran skall tas loss ur fodralet. Lång bärrem med ficka. I fickan löst gulfilter märkt:"Rollei -gelb - mittel - Germany" .

Använd tillsammans med 329.558-329.563.

Använd av Ernst Manker, som var verksam vid Nordiska museet 1939-61 som intendent och föreståndare för sameavdelning.

/Heidi Henriksson 2007-02-02

Utdrag från Bilaga.

"Rolleicordkamera från 1950-talet med motljusskydd och gulfilter. Gulfilter var det enda filter han använde för att skapa större kontraster mellan moln och himmel. Motljusskydd använde han aldrig utan lät alltid någon medarbetare skugga objektivet med en hatt om det var motljus."

"Min far var inte någon utbildad fotograf, men hade sedan tidiga år ett stort fotointresse. Att hans bilder kom att bli så bra, som de blev berodde nog mycket på hans etnografiska kunskaper och blick för vad som var väsentligt att fotografera. Ofta var ljusförhållandena besvärliga i fält för att få bra bilder. Eftersom han aldrig använde sig av exponeringsmätare kunde en och annan bild bli felexponerad. På Nordiska museets fotoavdelning arbetade en mycket skicklig kopist, Thyra Christensson, och tack vare henne blev kopiorna av hög kvalitet. Jag minns att min far var mycket tacksam för det arbete hon utförde åt honom.

Under sina första vandringar hade han vandringskängor, men övergick senare till stövlar, som han kunde dra långt upp på benen då det oftast var vått ute i markerna."

Brev från Jan Manker 15 juni 2005.

I de nedvikta stövelskaften brukade min far vid fotografering lägga ifrån sig tillbehör till kameran under fotografering.

Uppgift per telefon från Jan Manker 2007-02-01

  • Tags

+ Add


0 comments

Add a comment

Add to a folder

Create feature

Choose a picture

Write a caption

Write a title and a description

Order this image

Share to