Lövliknade skål på tre ben, varav ett är vridet. På den bredare delen baktill är en böjd arm fästad. Längst upp finns en krok att hänga den i. I det bakre benet är ett rektangulärt hål.
Ett av de främre benen är sekundärt.
Rostig.
Litteratur:
Ur årsboken : "Fataburen" 1914-1915, Lithberg, Nils, Tranlampor af lera i Nordiska Museet, Stockholm,1915, s. 163-164.
Retzius, Anders Jahan: Försök til en flora oeconomica Sveciæ eller Swenska wäxters nytta och skada i hushållningen af Anders Jahan Retzius. Lund. Tryckt hos professorn, dokt. Joh. Lundblad, på författarens bekostnad. 1-2. 1806. Lund, 1806
Se Knut Adrian Andersons: "Katalog I, A. yngre föremål" under Uddevalla museum/förening D 2A:1 i arkivet.
Beskrivning av tranlampor och hur de användes i bokverket "Svenska kulturbilder", del III och IV, Sigurd Erixon och Sigurd Wallin, (1932), "Mollösund, från ett bohuslänskt fiskeläge vid 1800-talets mitt", nertecknat av Sven T. Kjellberg:
I spiskupan hänger också ofta den lilla skedbladsformiga tranlampan av järn, merendels försedd med en undre skål av järn eller en koklöve, kallad snigen, i vilken tranen från den droppande gräsveken samlas upp. I taket både i köket och stugan finnas f.ö. märlor, i vilka den flyttbara tranlampan kan hängas. För att skydda taket för sot brukade man då sätta en kupig halmhatt över lampan. Sådana gjordes av en båtsman Pettlare inne i Tegneby socken och kallades pettlarehattar. Han flätade också barnhattar, och man sjöng en liten stump om dessa:
Nu har jag fått mej en pettlarehatt,
nu är jag glad både dag och natt.
Ur handskrivna katalogen 1957-1958:
Tranlampa, järn
H (med krok) 27,5. Skålens mått: 13 x 7,2. Trefotad lampa av järn. Ena foten något lös, eljest hel.
Lappkatalog: 90
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».