1
2
100
Lövliknade skål på tre ben, varav ett är vridet. På den bredare delen baktill är en böjd arm fästad. Längst upp finns en krok att hänga den i. I det bakre benet är ett rektangulärt hål. Ett av de främre benen är sekundärt. Rostig. Litteratur: Ur årsboken : "Fataburen" 1914-1915, Lithberg, Nils, Tranlampor af lera i Nordiska Museet, Stockholm,1915, s. 163-164. Retzius, Anders Jahan: Försök til en flora oeconomica Sveciæ eller Swenska wäxters nytta och skada i hushållningen af Anders Jahan Retzius. Lund. Tryckt hos professorn, dokt. Joh. Lundblad, på författarens bekostnad. 1-2. 1806. Lund, 1806 Se Knut Adrian Andersons: "Katalog I, A. yngre föremål" under Uddevalla museum/förening D 2A:1 i arkivet. Beskrivning av tranlampor och hur de användes i bokverket "Svenska kulturbilder", del III och IV, Sigurd Erixon och Sigurd Wallin, (1932), "Mollösund, från ett bohuslänskt fiskeläge vid 1800-talets mitt", nertecknat av Sven T. Kjellberg: I spiskupan hänger också ofta den lilla skedbladsformiga tranlampan av järn, merendels försedd med en undre skål av järn eller en koklöve, kallad snigen, i vilken tranen från den droppande gräsveken samlas upp. I taket både i köket och stugan finnas f.ö. märlor, i vilka den flyttbara tranlampan kan hängas. För att skydda taket för sot brukade man då sätta en kupig halmhatt över lampan. Sådana gjordes av en båtsman Pettlare inne i Tegneby socken och kallades pettlarehattar. Han flätade också barnhattar, och man sjöng en liten stump om dessa: Nu har jag fått mej en pettlarehatt, nu är jag glad både dag och natt. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Tranlampa, järn H (med krok) 27,5. Skålens mått: 13 x 7,2. Trefotad lampa av järn. Ena foten något lös, eljest hel. Lappkatalog: 90
Photo: Bohusläns museum
Lövliknade skål på tre ben, varav ett är vridet. På den bredare delen baktill är en böjd arm fästad. Längst upp finns en krok att hänga den i. I det bakre benet är ett rektangulärt hål. Ett av de främre benen är sekundärt. Rostig. Litteratur: Ur årsboken : "Fataburen" 1914-1915, Lithberg, Nils, Tranlampor af lera i Nordiska Museet, Stockholm,1915, s. 163-164. Retzius, Anders Jahan: Försök til en flora oeconomica Sveciæ eller Swenska wäxters nytta och skada i hushållningen af Anders Jahan Retzius. Lund. Tryckt hos professorn, dokt. Joh. Lundblad, på författarens bekostnad. 1-2. 1806. Lund, 1806 Se Knut Adrian Andersons: "Katalog I, A. yngre föremål" under Uddevalla museum/förening D 2A:1 i arkivet. Beskrivning av tranlampor och hur de användes i bokverket "Svenska kulturbilder", del III och IV, Sigurd Erixon och Sigurd Wallin, (1932), "Mollösund, från ett bohuslänskt fiskeläge vid 1800-talets mitt", nertecknat av Sven T. Kjellberg: I spiskupan hänger också ofta den lilla skedbladsformiga tranlampan av järn, merendels försedd med en undre skål av järn eller en koklöve, kallad snigen, i vilken tranen från den droppande gräsveken samlas upp. I taket både i köket och stugan finnas f.ö. märlor, i vilka den flyttbara tranlampan kan hängas. För att skydda taket för sot brukade man då sätta en kupig halmhatt över lampan. Sådana gjordes av en båtsman Pettlare inne i Tegneby socken och kallades pettlarehattar. Han flätade också barnhattar, och man sjöng en liten stump om dessa: Nu har jag fått mej en pettlarehatt, nu är jag glad både dag och natt. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Tranlampa, järn H (med krok) 27,5. Skålens mått: 13 x 7,2. Trefotad lampa av järn. Ena foten något lös, eljest hel. Lappkatalog: 90
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo