1
4
100
Föremålet visas i basutställningen Kustland, Bohusläns museum, Uddevalla. 471 Tillverkningstid 1700-TAL? Tranlampa. Lövliknande skål med en böjd arm som utgår från den bredare delen baktill. Längst upp i armen finns en krok att hänga den i. Rostig. Användes med silltran, fiskolja, som bränsle. Som veke användes gärna ett särskilt gräs som heter veketåg, Juncus effusus L. Veken brinner med en klar låga. Svenska namnet veketåg kommer av att den förr användes till vekar i oljelampor, Retzius (1806) skriver att dess "lätta och swampiga märg, hwilken med twå i kors satte knappnålar utdrages, är et mycket tjenligt ämne til wekar i wanliga lampor.". Beskrivning av tranlampor och hur de användes i bokverket "Svenska kulturbilder", del III och IV, Sigurd Erixon och Sigurd Wallin, (1932), "Mollösund, från ett bohuslänskt fiskeläge vid 1800-talets mitt", nertecknat av Sven T. Kjellberg: I spiskupan hänger också ofta den lilla skedbladsformiga tranlampan av järn, merendels försedd med en undre skål av järn eller en koklöve, kallad snigen, i vilken tranen från den droppande gräsveken samlas upp. I taket både i köket och stugan finnas f.ö. märlor, i vilka den flyttbara tranlampan kan hängas. För att skydda taket för sot brukade man då sätta en kupig halmhatt över lampan. Sådana gjordes av en båtsman Pettlare inne i Tegneby socken och kallades pettlarehattar. Han flätade också barnhattar, och man sjöng en liten stump om dessa: Nu har jag fått mej en pettlarehatt, nu är jag glad både dag och natt. Litt: Lithberg, Nils: Tranlampor af lera i Nordiska Museet. Fataburen, Nordiska museets årsbok 1914-1915. Stockholm 1915, s. 163-164. Retzius, Anders Jahan: Försök til en flora oeconomica Sveciæ eller Swenska wäxters nytta och skada i hushållningen af Anders Jahan Retzius. Lund. Tryckt hos professorn, dokt. Joh. Lundblad, på författarens bekostnad. 1-2. 1806. Lund, 1806 Se Knut Adrian Andersons "Katalog I, A. yngre föremål" under Uddevalla museum/förening D 2A:1 i arkivet. Omkatalogiserat 1997-11-03 AK. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Tranlampa, järn H: (med lock) 23,5. Skålens mått: 17 x 10,2. Av järn. Föremålet helt. Rostad. Lappkatalog: 90
Photo: Bohusläns museum
Föremålet visas i basutställningen Kustland, Bohusläns museum, Uddevalla. 471 Tillverkningstid 1700-TAL? Tranlampa. Lövliknande skål med en böjd arm som utgår från den bredare delen baktill. Längst upp i armen finns en krok att hänga den i. Rostig. Användes med silltran, fiskolja, som bränsle. Som veke användes gärna ett särskilt gräs som heter veketåg, Juncus effusus L. Veken brinner med en klar låga. Svenska namnet veketåg kommer av att den förr användes till vekar i oljelampor, Retzius (1806) skriver att dess "lätta och swampiga märg, hwilken med twå i kors satte knappnålar utdrages, är et mycket tjenligt ämne til wekar i wanliga lampor.". Beskrivning av tranlampor och hur de användes i bokverket "Svenska kulturbilder", del III och IV, Sigurd Erixon och Sigurd Wallin, (1932), "Mollösund, från ett bohuslänskt fiskeläge vid 1800-talets mitt", nertecknat av Sven T. Kjellberg: I spiskupan hänger också ofta den lilla skedbladsformiga tranlampan av järn, merendels försedd med en undre skål av järn eller en koklöve, kallad snigen, i vilken tranen från den droppande gräsveken samlas upp. I taket både i köket och stugan finnas f.ö. märlor, i vilka den flyttbara tranlampan kan hängas. För att skydda taket för sot brukade man då sätta en kupig halmhatt över lampan. Sådana gjordes av en båtsman Pettlare inne i Tegneby socken och kallades pettlarehattar. Han flätade också barnhattar, och man sjöng en liten stump om dessa: Nu har jag fått mej en pettlarehatt, nu är jag glad både dag och natt. Litt: Lithberg, Nils: Tranlampor af lera i Nordiska Museet. Fataburen, Nordiska museets årsbok 1914-1915. Stockholm 1915, s. 163-164. Retzius, Anders Jahan: Försök til en flora oeconomica Sveciæ eller Swenska wäxters nytta och skada i hushållningen af Anders Jahan Retzius. Lund. Tryckt hos professorn, dokt. Joh. Lundblad, på författarens bekostnad. 1-2. 1806. Lund, 1806 Se Knut Adrian Andersons "Katalog I, A. yngre föremål" under Uddevalla museum/förening D 2A:1 i arkivet. Omkatalogiserat 1997-11-03 AK. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Tranlampa, järn H: (med lock) 23,5. Skålens mått: 17 x 10,2. Av järn. Föremålet helt. Rostad. Lappkatalog: 90
Photo: Bohusläns museum
Föremålet visas i basutställningen Kustland, Bohusläns museum, Uddevalla. 471 Tillverkningstid 1700-TAL? Tranlampa. Lövliknande skål med en böjd arm som utgår från den bredare delen baktill. Längst upp i armen finns en krok att hänga den i. Rostig. Användes med silltran, fiskolja, som bränsle. Som veke användes gärna ett särskilt gräs som heter veketåg, Juncus effusus L. Veken brinner med en klar låga. Svenska namnet veketåg kommer av att den förr användes till vekar i oljelampor, Retzius (1806) skriver att dess "lätta och swampiga märg, hwilken med twå i kors satte knappnålar utdrages, är et mycket tjenligt ämne til wekar i wanliga lampor.". Beskrivning av tranlampor och hur de användes i bokverket "Svenska kulturbilder", del III och IV, Sigurd Erixon och Sigurd Wallin, (1932), "Mollösund, från ett bohuslänskt fiskeläge vid 1800-talets mitt", nertecknat av Sven T. Kjellberg: I spiskupan hänger också ofta den lilla skedbladsformiga tranlampan av järn, merendels försedd med en undre skål av järn eller en koklöve, kallad snigen, i vilken tranen från den droppande gräsveken samlas upp. I taket både i köket och stugan finnas f.ö. märlor, i vilka den flyttbara tranlampan kan hängas. För att skydda taket för sot brukade man då sätta en kupig halmhatt över lampan. Sådana gjordes av en båtsman Pettlare inne i Tegneby socken och kallades pettlarehattar. Han flätade också barnhattar, och man sjöng en liten stump om dessa: Nu har jag fått mej en pettlarehatt, nu är jag glad både dag och natt. Litt: Lithberg, Nils: Tranlampor af lera i Nordiska Museet. Fataburen, Nordiska museets årsbok 1914-1915. Stockholm 1915, s. 163-164. Retzius, Anders Jahan: Försök til en flora oeconomica Sveciæ eller Swenska wäxters nytta och skada i hushållningen af Anders Jahan Retzius. Lund. Tryckt hos professorn, dokt. Joh. Lundblad, på författarens bekostnad. 1-2. 1806. Lund, 1806 Se Knut Adrian Andersons "Katalog I, A. yngre föremål" under Uddevalla museum/förening D 2A:1 i arkivet. Omkatalogiserat 1997-11-03 AK. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Tranlampa, järn H: (med lock) 23,5. Skålens mått: 17 x 10,2. Av järn. Föremålet helt. Rostad. Lappkatalog: 90
Photo: Bohusläns museum
Föremålet visas i basutställningen Kustland, Bohusläns museum, Uddevalla. 471 Tillverkningstid 1700-TAL? Tranlampa. Lövliknande skål med en böjd arm som utgår från den bredare delen baktill. Längst upp i armen finns en krok att hänga den i. Rostig. Användes med silltran, fiskolja, som bränsle. Som veke användes gärna ett särskilt gräs som heter veketåg, Juncus effusus L. Veken brinner med en klar låga. Svenska namnet veketåg kommer av att den förr användes till vekar i oljelampor, Retzius (1806) skriver att dess "lätta och swampiga märg, hwilken med twå i kors satte knappnålar utdrages, är et mycket tjenligt ämne til wekar i wanliga lampor.". Beskrivning av tranlampor och hur de användes i bokverket "Svenska kulturbilder", del III och IV, Sigurd Erixon och Sigurd Wallin, (1932), "Mollösund, från ett bohuslänskt fiskeläge vid 1800-talets mitt", nertecknat av Sven T. Kjellberg: I spiskupan hänger också ofta den lilla skedbladsformiga tranlampan av järn, merendels försedd med en undre skål av järn eller en koklöve, kallad snigen, i vilken tranen från den droppande gräsveken samlas upp. I taket både i köket och stugan finnas f.ö. märlor, i vilka den flyttbara tranlampan kan hängas. För att skydda taket för sot brukade man då sätta en kupig halmhatt över lampan. Sådana gjordes av en båtsman Pettlare inne i Tegneby socken och kallades pettlarehattar. Han flätade också barnhattar, och man sjöng en liten stump om dessa: Nu har jag fått mej en pettlarehatt, nu är jag glad både dag och natt. Litt: Lithberg, Nils: Tranlampor af lera i Nordiska Museet. Fataburen, Nordiska museets årsbok 1914-1915. Stockholm 1915, s. 163-164. Retzius, Anders Jahan: Försök til en flora oeconomica Sveciæ eller Swenska wäxters nytta och skada i hushållningen af Anders Jahan Retzius. Lund. Tryckt hos professorn, dokt. Joh. Lundblad, på författarens bekostnad. 1-2. 1806. Lund, 1806 Se Knut Adrian Andersons "Katalog I, A. yngre föremål" under Uddevalla museum/förening D 2A:1 i arkivet. Omkatalogiserat 1997-11-03 AK. Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Tranlampa, järn H: (med lock) 23,5. Skålens mått: 17 x 10,2. Av järn. Föremålet helt. Rostad. Lappkatalog: 90
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo