History
-
Mumiebrädan kommer troligtvis från graven Bab el Gasus eller “Gate of the Priests” som den även kallas. Graven påträffades 1891 nedanför Hatshepsuts begravningstempel i Deir el Bahri. Den innehöll 153 begravningar med mer än 200 kistor, ett hundratal papyrusrullar, statyer, ushabtis m.m.
Själva graven byggdes under den 11 dynastin men återanvändes under den 21 dynastin (1069-945 BC) för att begrava präster och prästinnor tillhörande Amun-prästerskapet. Samtliga föremål som påträffades i graven fördes till det Egyptiska museet i Kairo. Ett flertal föremål skänktes eller såldes sedan till närmare ett 20-tal länder.
Se brev (Pdf) under Länkade filer från givaren Carl Christiansson, skrivet på Eden Palace Hotels brevpapper, Cairo den 19 februari 1910 samt lockets hieroglyfer i fransk översättning av säljaren, Nationalmuseum i Kairo, idag Egyptiska museet.
Ankomststämplat 28 feb. 1910
Besvarat 7/3 1910
"EDEN PALACE HOTEL CAIRO den 19 Feb. 1910.
Herr Consul
Alban Thorburn
Uddevalla.
Jag hoppas Uddevalla Museum
vill emottaga en liten gåfva
som jag afsänder härifrån
ock som jag hoppas framkommer
i godt skick.
Lådan är ej tung men
den är omkring 2 metres lång.
Det är ett lock af en
sarkofag målad i oljefärg
omkring 1200 år före Christus.
Som den var något sönderslagen
då fyndet gjordes kunde jag af
National Museet här köpa
densamma för den jemförelsevis
låga summan af 400 Piastres.
Hade den varit hel så
hade Museet behållit den.
Den är af en Präst af
Amon, funnen i Deir el Bahari
(Thebes) ock jag innesluter
härmed en öfversättning
af hieroglyferna (som stå i
midten af locket). Öfversättningen
är på franska men om
den kunde också sättas på
svänska så blifve det kanske
mera af intresse för besökande.
Dessa sarkofager äro på
Museet här uppställda vertikalt
inom glasskåp.
Jag har betalat frakt o. d.
ock hoppas att det ej blir
någon tull för ”sådana varor”
i Sverige. National Museet
här sätter sitt sigill utanpå
lådan ock det bör ej brytas
förr än vid framkomsten till
Uddevalla. Jag innesluter
också en vy af Deir el Bahari
där sarkofagerna äro funna
ock ett fotografi av öfvre delen
af 3 sarkofager af samma
fynd (Museet, Cairo) som också
äro af präster från d. 21 dynastin.
Kanske fotografierna kunde
också vara af intresse?
Med vänliga hälsningar
Ch Christiansson"
På separat blad handskriven översättning av hieroglyferna till franska, stämplat:
MUSÉE ÉGYPTIEN
SERVICE DE CONSERVATION DES ANTIQUITÉS DE L´EGYPTE
Accession: 1910
Gåva- Givare till museetChristiansson, Carl (1863 - 1927)
- History
Karl Kristiansson [även stavat Carl Christiansson], son till Carolina Christiansson, konservator på Uddevalla museum 1864 - 1912.
Carl Christiansson, född 7 maj 1863 var son till Niklas och Carolina Christiansson, Uddevalla. Familjen hade också en dotter, Gerda (1860 – 1875). Fadern fick anställning som konservator på Uddevalla museum 1863 men dog efter en kort tid. Modern efterträdde maken och kom sedan att arbeta som konservator på Uddevalla museum i 48 år.
Carl hjälpte till med olika arbetsuppgifter på museet, bl.a. som vakt. Han fick arbete hos en företagare i Uddevalla som kunde stödja honom ekonomiskt och Carl fick möjlighet att gå på läroverket och bli student.
Carl gick till sjöss och fick ett spännande liv utomlands. I Husförshörslängd för Uddevalla 1877 – 1881 står han antecknad som ”sjöman”. På visitkortsporträtt UMFA53226:0842 avbildas Carl i en elegant skjorta eller uniformjacka med texten POLONIA. På fotografiets baksida står antecknat: ”Anländ på ’ S/S Polynia’ ägare Gordon Bennet”.
Tidigast som 17-åring tycks Carl Christiansson ha blivit besättningsman ombord på SS POLYNIA, ett lyxigt snabbgående ångfartyg, byggt 1880 på Ward, Stanton & Company i Newburgh, Connecticut 1880, beställt av Gordon Bennet Jr., (1841 - 1918) USA. Fartyget användes för snabba turer mellan New York och Boston.
Bennet kom att påverka Carls liv. Han var förmögen tidningsman och skicklig journalist, son till skotten James Gordon Bennett Sr., grundaren av the New York Herald (1835 – 1924) som var först med modern journalistik och vad som kallas ”gula pressen”, ung. skvaller- eller sensationspress. Tidningen ansågs vara den ledande under sin tid och var berömd för att ha finansierat två av Henry Morton Stanleys expeditioner i Afrika. Från 1887 gavs tidningen också ut i Paris. 1924 blev den uppköpt av New York Tribune och integrerad in i New York Herald Tribune.
Bennet Jr. levde framförallt det goda livet i London och Paris som playboy och var känd som sponsor för flyg- och båttävlingar och för sitt excentriska uppträdande. På något sätt kommer alltså Carl tidigt i kontakt med Bennet som han senare fortsätter att arbeta för.
Carl Christiansson skänker ett 40-tal gåvor till Uddevalla museum under flera decennier. De första inkommer redan 1883 och bland annat för dessa får modern 50 riksdaler i gratifikation av museets styrelse. ”Fornsaker från Carthago, Egypten, Venedig, Pompeji med flera ställen.” Som besättningsman på Bennets privata kryssningar i Medelhavet och vid senare tillfällen har Christiansson inköpt olika exotiska föremål som han tyckte kunde passa på Uddevalla museum. 1886 inkommer fler gåvor till samlingarna där det under givarort står antecknat ”Noumona”. NAMOUNA var en ångyacht, ett av Bennets flera lyxfartyg. Fartyget gjorde kryssningar i Medelhavet och ombord fanns som gäster dåtidens europeiska och amerikanska jetset.
I Husförhörslängd 1881 - 1889 antecknas Carl Christiansson, sjöman, som flyttad till ”N. Amerika 1887 9/8” och att han är ”Amerikansk medborgare Southern District of New York 4/2 1887”.
Carl Christiansson bosätter sig senare i Paris och blir där redaktör för New York Heralds Parisupplaga, kallad The Paris Herald, (1887 – 1924). Tidningen rapporterade om de rika och berömda, huvudsakligen för amerikaner i Europa. Tidningen låg i Neuilly-sur-Seine, då en förort till Paris och hade kontor på Champs Elysees / Avenue de Opera 49 och Rue du Louvre 38.
I Fastighetslängd för Uddevalla 1919-1924 1:a Roten Kv. Ascheberg står som fastighetsägare antecknat: Carl Christiansson, direktör Paris. I fastigheten bor modern, Carolina Christiansson till sin död 1924.
Carl Christiansson tackar museistyrelsen i brev 1924 för sina omsorger om modern i samband med hennes död.
Carl eller Charles Christiansson dog i Paris i början av 1927. Närmast sörjande var hans hustru som var fransyska. Läs betraktelse i Bohusläningen den 5 mars 1927.
Jämför porträttfotografi, UMFA53226:0842 och UMFA53226:0843, och en samling föremål skänkta till Uddevalla museum.
Artikel i Bohusläningen 5 mars 1927:
"Ett märkligt levnadsöde avslutat. Uddevalla-pojken som blev tidningskungens förtroendeman.
I sitt hem i Paris avled nyligen efter en tids sjuklighet herr Charles Christiansson, 64 år gammal. Med hans bortgång avslutades ett synnerligt märkligt levnadsöde – en roman ur det levande livet som icke hör till de alldagliga.
Christiansson föddes i Uddevalla och växte upp under enkla förhållanden. Han blev tidigt faderlös, men hans duktiga mor, konservatrisen vid Uddevalla museum fru Carolina Christiansson, som avled 1924, aktad och ärad, satte honom i läroverket härstädes, där ynglingen dock blott gick igenom ett par klasser. Unge Charles gav sig ut i världen såsom skeppsgosse. Därmed var han försvunnen för sina bekanta under många år.
Han fortsatte emellertid som sjöman och fick en vacker dag anställning som kajutpojke på den amerikanska tidningskungen Gordon Bennets lustyacht ”Polynia”. Han kom nu att känna den store mannen intimt, fick tillfälle att se hans svara sidor, men också hans många goda. Charles plågades i sitt stilla sinne över att se, hur Bennet, när han råkat förfriska sig väl mycket, var ett eftersökt byte för kortspelare och andra hajar, som visste att den originelle mannen vid sådana tillfällen var ett lätt och givande byte.
Men vad skulle den enkle hyttpojken kunna göra för att förhindra en trafik som han avskydde? Ingenting! Men kanske ändå en utväg kunde stå honom öppen: att stänga in sin husbonde, när gamarne ämnade sig att falla över honom. Han gjorde verkligen ett försök. Det hade varit middag ombord och Bennet hade som vanligt kommit i hög stämning. Nu skulle det bli spel av, enligt vad gästerna förklarade. Men sedan den store tidningskungen gått in i sin avdelning passade Charles på att – stänga in honom med påföljd att han den gången slapp undan att bli plockad av sina ”vänner”, vilka naturligtvis antogo att värden dragit sig tillbaka för dagen.
Morgonen därpå blev emellertid Charles tilltag uppenbarat och hans gode husbonde råkade i eld och lågor. Med en sådan slyngel måste processen bli kort; han måste genast köras i land! Någon förklaring fick ynglingen naturligtvis under så upprörda förhållanden icke tillfälle att ge, utan nödgades utan vidare genast lämna fartyget.
Men Bennet var Bennet och så fort han hunnit lugna sig inställde sig ett behov av förklaring över kajutpojkens åtgärd. Han hade ju själv intet att vinna på att stänga inne sin herre. Vad kunde motivet ha varit?
Bennet kunde inte släppa denna fråga och omsider lät han kalla Charles åter ombord för att få höra hans egen förklaring. Den olycklige f.d. kajutpojken, som ju innerst inne höll mycket av sin före detta husbonde, talade öppet och ärligt om sina motiv. Bennet lyssnade med uppmärksamhet och Charles märkte att den gode Bennet nu hade makten.
- Du får stanna ombord, var det enda han sade.
Från den stunden hade miljardären och tidningskungen fattat förtroende till ynglingen. Den ena upphöjelsen följde efter den andra och en dag satt f.d. kajutpojken i Paris, som ekonomisk, och så vitt man kunde se, även redaktionell chef för New York Heralds franska edition, ett ansvarsfullt och krävande uppdrag, som han dock på ett lysande sätt gick i land med att sköta. Han skördade här ej blott ära utan också guld.
Under världskriget var herr Christiansson av amerikanska regeringen betrodd med flera uppdrag och han nedlade vidare i amerikanska Röda Korsets tjänst ett mycket uppoffrande och högt uppskattat arbete. För det ena såväl som det andra fick han av president Woodrov Wilson mottaga en erkännsam handskrivelse (Amerika har som bekant inget ordensväsende – hade man så haft skulle nog en stjärna prytt herr Christianssons rockuppslag).
Herr Christiansson hälsade upprepade gånger på i sin födelsestad, där han hade många vänner. Han var en älskvärd person och en sann hedersman, som gjorde mycket gott i det tysta. Säkerligen välsigna många också här i Uddevalla hans minne. Herr C. var en mycket berest man. Han har bl.a. kommit ihåg Uddevalla museum med många värdefulla gåvor från Egypten.
Under senare åren hade Christiansson dragit sig tillbaka från den krävande posten med tidningens direkta skötsel och levde mera som privatman i Paris.
Närmast sörjande är maka, fransyska till börden, samt släktingar i Uddevalla."
- Dödsort,Frankrike (FR) Paris
- Födelseort,Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Göteborgs och Bohus län
- ProfessionRedaktör Sjöman
- Alternative namesKarl Kristiansson (ursprunglig stavning) Charles Christiansson (förmodligen under Paris-tiden)
- GenderMan
- DigitaltMuseumSearch in «Christiansson, Carl»
- History
Proveniens
- Ursprunglig ägareThe Egyptian Museum of Antiquities, Musée Égyptien, Nationalmuseet (1902)
- FyndortEgypten Deir el Bahari, Deir el-Bahri, الدير البحري
Användning: 945 - 1069
21 dynastin (1069-945 f.Kr.).
Relation
Downloads
Classification
-
- Begravning (Outline)OU 764
References
-
- LitteraturreferenserSousa, Rogério (2019): Gilded Flesh: Coffins and afterlife in Ancient Egypt. Oxford: Oxbow Books.
- LitteraturreferenserSousa, Rogério (2017): Burial assemblages from Bab el-Gasus in the Geographical Society of Lisbon. Turnhout: Brepols.
License information
Metadata
- IdentifierUM000545
- Part of collectionS14UM Kulturhistoriska samlingen
- Owner of collectionBohusläns museum
- InstitutionBohusläns museum
- Date publishedAugust 11, 2014
- Date updatedNovember 26, 2020
- DIMU-CODE011024262578
- UUIDfa62d49c-c9f5-4dcb-96b6-3f47696fbd57
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».