1
2
100
Mössan har styv stomme av papp. Yttertyg av mönstervävt mycket ljust, gulrött siden. Ser beige ut på utsidan. Enligt tidigare katalogisering "ljusrött, mönstrat siden". Fodertyg i enfärgat mycket ljust beige linnetyg, skarvat i höger sida. Kantad med mörkt rosa sidenband. Stump av lingarn på utsidan mitt bak. Fyra veck i varje sida bak. Vecken är svängda upptill. Längs med mössans sidor och framkant två stickningar på ca 1 cm avstånd till varandra. Den nedersta stickningen sitter 1,5 cm från nederkanten. Sliten, hål i yttertyget fram upptill och på vänster sida. Pappen inuti skadad på kullen. Blekt. Mycket smutsig och fläckig. En framträdande liten brun fläck bak på vänster mösshalva. Tillverkningstid och användningstid osäker. Mössan är ganska stor (bred) vilket eventuellt tyder på att den kan dateras till tidigt 1800-tal, eftersom mössorna blev allt mindre under 1800-talet. Litteratur: Arnö-Berg, Inga, Folkdräkter från hela Sverige, Örebro 1976, sid. 210-213. Henschen, Ingegerd, Svenska broderier, Stockholm 1950, sid. 162-164. Nylén, Anna-Maja, Folkdräkter ur Nordiska museets samlingar, Nordiska museets handlingar 77, Lund 1971, sid. 63. Svensson, Sigfrid, Bindmössan och dess föregångare i svensk folkdräkt ur Bygd och yttervärld, Lund 1969, sid. 36-56. Örtendahl, Charlotte. En bindmössa från Hedemora ur Textil tradition speglad i Dalarnas museums samlingar, Dalarnas Hembygdsbok 1982, Falun 1982, sid. 45-49. 990 Omkatalogiserat 1997-01-10 VBT Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Kvinnomössa av siden På styv stomme; av ljusrött, mönstrat siden; tyget urblekt och slitet. Herrestad.
Photo: Bohusläns museum
Mössan har styv stomme av papp. Yttertyg av mönstervävt mycket ljust, gulrött siden. Ser beige ut på utsidan. Enligt tidigare katalogisering "ljusrött, mönstrat siden". Fodertyg i enfärgat mycket ljust beige linnetyg, skarvat i höger sida. Kantad med mörkt rosa sidenband. Stump av lingarn på utsidan mitt bak. Fyra veck i varje sida bak. Vecken är svängda upptill. Längs med mössans sidor och framkant två stickningar på ca 1 cm avstånd till varandra. Den nedersta stickningen sitter 1,5 cm från nederkanten. Sliten, hål i yttertyget fram upptill och på vänster sida. Pappen inuti skadad på kullen. Blekt. Mycket smutsig och fläckig. En framträdande liten brun fläck bak på vänster mösshalva. Tillverkningstid och användningstid osäker. Mössan är ganska stor (bred) vilket eventuellt tyder på att den kan dateras till tidigt 1800-tal, eftersom mössorna blev allt mindre under 1800-talet. Litteratur: Arnö-Berg, Inga, Folkdräkter från hela Sverige, Örebro 1976, sid. 210-213. Henschen, Ingegerd, Svenska broderier, Stockholm 1950, sid. 162-164. Nylén, Anna-Maja, Folkdräkter ur Nordiska museets samlingar, Nordiska museets handlingar 77, Lund 1971, sid. 63. Svensson, Sigfrid, Bindmössan och dess föregångare i svensk folkdräkt ur Bygd och yttervärld, Lund 1969, sid. 36-56. Örtendahl, Charlotte. En bindmössa från Hedemora ur Textil tradition speglad i Dalarnas museums samlingar, Dalarnas Hembygdsbok 1982, Falun 1982, sid. 45-49. 990 Omkatalogiserat 1997-01-10 VBT Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Kvinnomössa av siden På styv stomme; av ljusrött, mönstrat siden; tyget urblekt och slitet. Herrestad.
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo