100
Av mellanblått kläde försedd med 210 mm långa skört och jylfknäppt mitt fram med åtta guldknappar av fortifikationens mindre m/1751. Fyra fickor framtill. Två avlånga med svart redgarn klädda knappar i livet baktill. Breda flätade axeltränsar med tränsknappar av svart redgarn. Ståndkrage som igenhäktas upp- och nedtill, svart lapp samt tygfodring av kragen. Svart foder i hela livet och vitrandigt foder i ärmarna. Uniformen har tillhört löjtnant Carl Herman Borgström. Han var född den 12 december 1880 i Frövi i Västmanland och började sin militära bana i Fälttelegrafkåren, som senare uppgick i Signalregementet. Han tjänstgjorde såsom underofficer först på Marieberg och senare på Radiokompaniet på Lilla Frösunda. Efter avgång ut aktiv tjänst av innehade han arvodesbefattning i flygvapnet, arméförvaltningen och signalinpektionen. Han var en av stiftarna av Fälttelegrafkårens och Signaltruppernas kamratföreningar.Dödsruna införd i "Fälttelegrafisten": Den 25 jauari 1957 avled löjtnant Herman Borgström nyss fyllda 76 år. En sällsynt trofast kamrat, en rakryggad karl och en vördad hedersman har därmed lämnat oss. Många signalister, äldre och yngre, torde ha önskat och varit mäktiga att rista en värdigare runa över Herman Borgström än vad här sker. Ty hans personliga vänkrets, vunnen under decenier av aktiva år inom truppslaget, utvidgad och befästad under mer än tjugoårig verksamhet inom vår kamratförening, var helt säkert överväldigande stor. Det var också ett vidsträckt område inom vilket han kunde odla sitt stora personintresse, alltemellan sekelskiftets telegrafkompani vid Jaktvarvsgränd, Mariebergs åldriga kaserner, Frösunda ballongläger och senaste krigsslutets signalinspektion. Herman B tillhörde styrelsen intill 1955, då han som hedersmedlem lämnade rum för yngre förmåga. Föreningsarbetet tog han som en stor uppgift och på senare år bekände han ofta att detsamma för honom utgjorde en källa till kraft och livsglädje. Hans plats var sällan tom i kamratkretsen och på hans glädje av samvaron var icke att taga miste. De sista två- tre åren hindrade honom ohälsa att vara personligen med oss. Då Herman Borgströms stoft vigdes till sista vilan skedde det under stor uppslutning av föreningsmedlemmar. Hans liv fötjänte det. Frid över minnet av denne vår kamrat.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo