Part of exhibition
History
-
- Fågel skjuten i södra Afrika av Charles John Andersson (1827 - 1867).
-
Accession - 1863
-
Givare till museet
Lloyd, Llewellyn (1792 - 1876)
-
History
Llewellyn Lloyd (1792-1876) var urtypen för den spännande äventyraren!
Han var brittisk zoolog och folklivsforskare. Men också legendarisk jägare av björn, varg, älg … En snabbskytt som aldrig verkade sikta. Över hans panna sträckte sig långa vita ärr efter ett björnbett, och björnen hade också skadat hans ena öga. Ärren väckte fasa och beundran hos både yngre och äldre. Även som kvinnojägare var Lloyd framgångsrik.
Han var upptäcktsresande i Sverige, och i flera bokverk beskrev han naturen, djuren, jakterna och folklivet. Böckerna lästes med stort intresse i Storbritannien. En av läsarna var Charles Darwin.
Från att ha vistats i Värmland sedan 1820-talets början och jagat och fiskat, drog han sig ner till området runt Vänersborg på 1830-talet. Där hyrde han in sig på gårdar som låg i anslutning till fiskevatten i Göta älv eller Vänern - Rånnum, Önafors herrgård, Gäddebäcks gård och Fredrikslunds landeri. En tid var han också bosatt på Lindholmen i Göteborg. Från 1800-talets mitt var han bosatt i Vänersborg. Hans samling av naturalier kom att bli en grund för museet där, som öppnade 1872.
Lloyd lärde upp sin son Charles John Andersson och även vänersborgaren Axel Wilhelm Eriksson som blev Anderssons medhjälpare på forskningsresor i Afrika.
På somrarna for Lloyd gärna till Uddevalla, för att gästa familjen Thorburn på Kasen. Där fick han prata sitt hemlands språk – svenskan var knackig.
Lloyd intresserade sig för det nya museet i Uddevalla. Han skänkte afrikanska fåglar, två skidor och en stav.
Llewellyn Lloyds minnesruna införd i Tidning för Wenersborgs Stad och Län 1876-02-21:
Llewellyn Lloyd, esquire.
Öfver dalar, berg och floder
ströfva tappert, öfva kraft och mod.
Öfvningen är konstens moder,
lägg en själ i hvart bevingadt lod.
Kroppen måste lyda anden,
och all kraft är lugn, som ej är svag;
derför darra ej på handen,
den som darrar hör ej till vårt lag.
Engelsmannen Llewellyn Lloyd var född den 27 juli 1792 och tillhörde en urgammal gentryslägt, som leder sin stamtafla tillbaka till 6:te århundradet. Fadren John Lloyd var bankir i London.
Mr Lloyd hade först sökt en tillfredsställelse för sin starka kärlek till jagtens och fiskets nöjen på fälten och vattendragen i hans hemland och dervid förvärfvat en aldrig felande träffsäkerhet i skjutning och mycken förfarenhet i fiskfångst; men för en man med hans ovanliga kroppskrafter och till öfverdåd gränsande djerfhet erbjöd jagten efter enkla beckasiner och rapphöns på fälten i Irland och England snart allt för liten lockelse; och då han hört, att skogarne idet svenska landskapet Vermland då ännu hyste björnar samt att angränsande vattendrag voro rika på lax och gäddor, drog han i början af 1820-talet öfver till Sverge för att der fortsätta sina älsklingsidrotter. Mr Lloyd fann det nyvalda fältet för sin jagtlust så tacksamt och underhållande, att det snart helt och hållet fängslade honom. Den brummande björnen satte det eljest lugnt flytande blodet hos den oförskräckte Albionssonen i en angenäm svallning, och den lika ansträngande som farliga jagten på denna skogarnas konung var just en sådan jagt som mr Lloyd älskade. Det var den gamla svenska bondjagten å björn, som Lloyd för sin del gjorde till herrejagt, och vi veta ej att någon deri varit hans like, långt mindre hans öfverman.
Det brukar vara djup snö i björnmarkerna, och för att komma någon väg måste skytten kunna gå på skidor, och efter oräkneliga kullerbyttor vardt engelsmannen verkligen en god skidlöpare. Men än mera; för att vara allmogen lik, klädde han sig i den vermlädska vadmalsrocken med ståndkrage, gick i tjocka, näfverbottnade skor och lefde på hvad de gästvänliga bondehusen förmådde, visserligen med tillskott af bössans och metspöets förvärf.
Det var gifvet, att en så djerf skytt som Lloyd, den der icke nöjde sig med att stå stilla i skallgången eller bomma in nalle uti idet, utan vågade vid en tête à tête titta honom i hvitögat, skulle blifva utsatt för många vådliga äfventyr, och han har äfven omtalat dessa i sina ”anteckningar” och ”jagtnöjen”. Ett par bland dessa kunna vi icke neka oss nöjet att här meddela.
Det var en gång han måste manövrera bakom en stubbe för att undvika anfall af en sårad och ursinnig björnhona, som stod och brummade på några få stegs afstånd. Positionen var ej behaglig; hjelpen skulle komma från Jan Finne, men denne höll på och laddade under några långa minuter. Just som björnen kastade sig framåt till angrepp, small Jan Finnes skott och björnen föll liflös till jorden.
Värre var det likväl, då en björn, som Lloyd sårat, sprang på honom, fick honom under sig samt under några minuter med sina, lyckligtvis afnötta, tänder bearbetade hans hufvud, armar och andra kroppsdelar. Jägaren räddades denna gång endast genom sin modiga hund, hvars oupphörliga anfall förmådde björnen att afstå från misshandlingen.
På 1830-talet flyttade Lloyd till Rånnum, bodde sedermera, efter hvad vi vilja minnas, en tid på Lindholmen vid Göteborg, slog sig derefter ned på egendomen Gäddebäck vid Götaelf, liksom en äfven tidtals lär ha uppehållit sig på det nära derintill liggande Önafors; men under det senare fjerdedels århundradet har han haft sina bopålar här i Wenersborg.
Enligt uppgift i Lloyds ”anteckningar” hade han, när dessa trycktes, varit med om fångsten af 102 björnar, och en stor del af dessa hafva fallit för hans kulor. Under senare åren, och man skulle kunna säga ända intill sista dagarna af hans lif, sysselsatte han sig ömsom med fiske och jagt. Men det var icke blott bössan och metspöet som upptogo denne mans alltid flitigt använda tid: Lloyd var tillika skriftställare och såsom sådan ganska verksam. Så har han utgifvit ”Jagtnöjen i Sverge och Norge” samt ”Anteckningar under ett tjuguårigt vistande i Skandinavien”, båda ursprungligen affattade på engelska; vidare ”Game Birds and Wildfovel of Sweden and Norway "; och slutligen var han äfven zoolog. Såsom sådan har han tecknat bidrag till Skandinaviens fauna, med bilder, och han efterlemnar äfven en samling af uppstoppade djur.
Att han lika mycket älskade Nordens Flora som dess Fauna visade sig på flere sätt. Ständigt, så väl vinter som sommar, har han vid sitt bröst, fästad i knapphålet, en frisk representant från blomstergudinnans rike, och alltid funnos friska blommande växter i hans rum.
Hos medlemmar af gamla historiska slägter plägar ofta nationallynnet framträda i sin mest utpräglade egendomlighet, och i detta fall kunde regeln tillämpas på den här nu aflidne. Med det hans landsmän utmärkande lugnet skref Lloyd sjelf sin ovanligt enkla dödsannons, så att endast dödsdagen behöfde ifyllas, och tillika förordnade han om den allra enklaste likkista samt att till hans jordfästning, som i morgon kl. 12 middagen sker i Tunhems kyrkogård, ingen inbjudning skulle utfärdas, utan endast hans båda efterlefvande döttrar följa hans stoft till grafven. - Hans ende son, den vidtfrejdade afrikaresanden Charles Andersson, är som bekant redan före fadren bortgången ur tiden.
Tidigt härdad i manliga idrotter och strapatser, egde mr Lloyd vid sina 83 år en ovanlig vigör och god helsa. Denna blef dock vid slutet af förlidet år bruten, och han nödgades för någon vecka att intaga sängen; snart reste han sig dock och återtog sina vanliga sysselsättningar; men för kort tid sedan angreps han af en svår andtäppa eller asthma, som, utan att direkt lägga honom på sjuksängen, nästan oförmärkt afklippte hans lifstråd på eftermiddagen förliden torsdag.
Redaktionen af Svenska Jägarförbundets tidskrift har uti 2:dra häftet af 1875 års årgång från glömskan räddat hans bild i ett väl träffadt porträtt.
Nu är tid att vända åter.
Hvar är framåt eller åter?
Det är skumt och jag är trött.
Godt! - der har ju fjället färdigt
Re’n ett läger, jägarn värdigt, *)
På dess dun jag slumrar sött.
*) Tunhems kyrkogård vid foten af Hunneberg.
- Profession Björnjägare Författare
- Gender Man
- DigitaltMuseum Search in «Lloyd, Llewellyn»
-
History
-
Proveniens - 1863 (eller tidigare)
sannolikt -
Insamlare
Andersson, Charles John (1827 - 1867)
-
History
Charles John Andersson (1827-1867)
Han var son till den legendariske Llewellyn Lloyd och lärde sig zoologins grunder av honom.
Han utbildade sig vidare, blev samlare och skicklig konservator.
Under 1850-60-talen var Andersson en av Europas främsta upptäcktsresande i sydvästra Afrika. Hans reseberättelser väckte stort uppseende. De innehöll spännande jaktskildringar och värdefulla upplysningar om landet, folken och naturen.
Böckerna gavs ut på engelska, några översattes till svenska, se nedan. Llewellyn Lloyd hjälpte till med utgivningen.
Var det Lloyd som såg till att några av böckerna fann vägen till biblioteket på Uddevalla museum?
Museets uppgift var ju att skildra hela världens natur och kultur.
Till Uddevalla museum skänktes även afrikanska fåglar insamlade av Andersson.
Charles John Andersson dog under strapatsrik resa och begravdes i ödemarken av sin assistent från Vänersborg, Axel Wilhelm Eriksson.
Eriksson i sin tur skänkte mycket material till Vänersborgs museum, då beskrivet som ett ”konst- och naturhistoriskt museum”.
Litteratur:
Andersson, Charles John: Sjön Ngami. Forskningar och upptäckter under fyra års vandringar i sydvestra Afrika.” Af Charles John Andersson. Från engelskan af Gustaf Thomée.
Med 16 stålgravyrer och talrika träsnitts-illustrationer samt en charta.
Stockholm, Adolf Bonnier, 1856.
Andersson, Charles John. Floden Okavango. Resor och jaktäventyr. Niloés klassikerbibliotek reseskildringar, Stockholm – Uddevalla 1950 (Hermes boktryckeri). Originaltitel: The Okavango River (1861)
Bjelfvenstam, Bo. Charles John Andersson. Upptäckare, jägare, krigare. 1994.
Drömmen om ett praktverk
Charles John Andersson arbetade för att ge ut ett praktverk om Sydvästra Afrikas fågelfauna. I tre volymer med 450 färglitografier ville han beskriva vad han sett och dokumenterat under 15 år. Två illustratörer var anlitade. Den engelske forskningsresanden och konstnären Thomas Baines arbetade för honom under nästan ett år.
Projektet skulle kosta en stor summa pengar och för att en förläggare skulle våga sig på utgivning krävdes garantier med förskottsbetalning från 500 beställare. Five Guineas kostade en prenumeration på verket. Många runt Andersson blev engagerade att söka efter köpare. Bland dessa fanns den forne reskamraten i London, Francis Galton, och hans far, Llewellyn Lloyd i Vänersborg.
Ett dokument (se nedan AVI-FAUNA of ...), som kommit från dödsboet efter Llewellyn Lloyd, finns i Thorburnska arkivet på Bohusläns museum. Man kan se att 52 personer tecknat sig för 57 bokverk. Främst är det personer i Kapstaden, men även från London, Oxford och Glasgow, som har tecknat sig.
Drömmen gick i kras år 1867 – Charles John dog – ingen orkade driva projektet vidare. Fem år efter hans död kom textmaterialet ut i bokform.
Dokument i Enskilda arkiv; arkivnummer 141, Thorburnska papperen Uddevalla. L Lloyd Norway, berättelse 1826 med mera. F5:
AVI-FAUNA of SOUTH-WESTERN AFRICA by CHARLES J. ANDERSSON, author of ”Lake Ngami;2 ” The Okavango river,” & c., &c.
Under the above title it is proposed to publish, in 3 volumes, royal octo. (handsomely bound in cloth, and with a sketch map of the various countries treated of ), an accurate description of all the Birds met with by the Author during his travels and researches; and otherwise observed between the Orange River, Cunene, Okavango, Teouge, and the Lake Ngami country, for the last 15 years.
This great work will be illustrated by upwards of 450 plates in tinted lithography, or, if sufficient public support be guaranteed, in chromo-lithography, after drawings by WOLF and BAINES, and executed under the Author’s own immediate supervision. As many of these facimile drawings have been made as soon as possible after death, ere the rich glow of living tints has been lost, they will furnish a series of illustrations of unrivalled interest and value to every lover of nature; there will be in addition about 900 pages of letter-press, concerning the history, habits, nidification, &c., of close upon 500 birds ; accompanied with accurate portraits of the plants, trees, and general aspect of the country to which these Birds are more or less indigenous, thus showing at a glance each creature and its habitat.
At a cost of £3,000, Messrs. DAY & SON, the eminent lithographers, have agreed to publish this work in their best style. To be secured for this outlay they require a guarantee of 500 subscribers at 5 guineas each ; and it therefore remains with the public to decide, whether for a comparatively moderate sum, they will secure for themselves, or not, a. trustworthy record of the many very interesting, new, and beautiful forms of the feathered creation peculiar to South-Western Africa.
As the Author cannot hope to reap any pecuniary benefit from the sale of this work, he appeals confidently to the Cape public for support and encouragement in his arduous undertaking, not only on the ground of its general interest to the man of science, the student, and the lover of the picturesque, but also on the plea of its being the crowning work of one who has shattered his health and damaged his fortune while in hot pursuit of materials which it has cost him many years of toil and hardship to collect; and who is, therefore, loth to see the labour of a life wasted for want of the means to utilize its products.
Specimen Drawings in oil and water-colours for this work may be seen by applying to Mr. MASKEW, at the Public Library, where also Subscription Lists will lie, as well as at Messrs. SOLOMON & Co.’s, JUTA, the Exchange, Banks, and Office of the Argus, Advertiser and Mail, &c.
A Single Subscription will be Five Guineas.
Händelser i Charles John Andersson liv nertecknade i samband med en utställning kring honom på Vägkyrka Västra Tunhem sommaren 2018:
Charles John Andersson – passionerad upptäckare, make, far till fyra barn och dagboksskrivare
1827: Karl Johan Andersson föddes i Värmland. Modern hette Brita Caisa Andersdotter och var piga på en gård. Hans far var den brittiske storviltjägaren, zoologen och folklivsskildraren Llewellyn Lloyd. Karl Johan bodde en stor del av sin ungdom hos fader Llewellyn. Han gick i skola i Vänersborg.
1847: Karl Johan tog studenten. Han fortsatte med zoologistudier på Lunds universitet. Ornitologins fader, professor Sven Nilsson, undervisade honom. Pengarna tog slut och han tvingades avbryta studierna. Pappa Lloyd var då bosatt i Göteborg - sonen tog sig dit och fick undervisning av intendent August W Malm vid Göteborgs Museum i konsten att montera djur.
1849: Charles John, som nu stavade sitt namn på engelskt vis, mönstrade på ett fartyg i Göteborg som tar honom till Hull i England. Han skulle vidare till Island för att studera fåglar. Genom lyckliga omständigheter träffade han Francis Galton, en mångsysslare inom den vetenskapliga världen, vilken planerade en upptäcktsresa till södra Afrika och erbjöd Charles John att följa med.
7 april 1850 lämnade segelfartyget Dalhouise staden Plymouth. Ett äventyr "till nytta för mänskligheten" startade för Charles John Andersson. Flera expeditioner till det inre av nuvarande Namibia genomfördes under svåra förhållanden.
1856: Charles Johns första bok utkom: Sjön Ngami. Forskningar och upptäckter under fyra års vandringar i Sydvestra Afrika.
1860: Charles John gifte sig med Sarah Jane Aitchison från Kapstaden. Hon blev fru Sarah Andersson. Paret fick fyra barn.
1861: Charles Johns andra bok utkom: Floden Okavango : resor och jaktäventyr.
1867: Charles John Andersson dog på en expedition, endast 40 år gammal. Hans assistent från Vänersborg, Axel W Eriksson, begravde honom i väglöst land några kilometer in i nuvarande Angola.
1868: Fadern Llewellyn Lloyd i Vänersborg såg till att det kom upp en minnesplatta i Västra Tunhems kyrka över den modige sonen. Lunds universitet utnämnde Charles John till hedersdoktor.
1872 - 1875: Tre böcker av Charles John utgavs postumt bland annat med hjälp av fadern. Det ornitologiska verket Notes of the Birds of Damara Land and the Adjacent Countries of South-West Africa kom ut i bantat skick.
2018: En dramadokumentär som berättar om afrikaresenärerna från Vänersborg, Charles John Andersson och Axel W Eriksson, håller på att växa fram. Den beräknas vara klar år 2020.
På 1800-talet skänkte olika givare fåglar till Uddevalla Museum som Charles John Andersson skjutit i sydvästra Afrika. Idag ingår arton monterade fåglar i Bohusläns museums samlingar. Vänersborgs museums stora fågelsamling har förmedlats av Axel W Eriksson.
Bilagepärm: Artikel i TTELA 6 juli 2018 "En upptäcktsresandes historia i Västra Tunhem", text Susanne Engdahl-Jensen i samband med utställning under Vägkyrka Västra Tunhem. Sorterat under UM003097.
- Adress, Namibia (NA) Sydvästra Afrika
- Alternative names Andersson, Karl Johan (födelsenamn)
- Gender Man
- DigitaltMuseum Search in «Andersson, Charles John»
-
History
- Fyndort Namibia Sydvästra Afrika
Classification
-
- Fauna (Outline) OU 136
License information
Metadata
- Identifier UM003457
- Part of collection S14UM Kulturhistoriska samlingen
- Owner of collection Bohusläns museum
- Institution Bohusläns museum
- Date published August 11, 2014
- Date updated February 24, 2023
- DIMU-CODE 011024265131
- UUID 0e65670c-639b-45f1-ab8d-8d161c59fa09
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».