1
7
100
Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Fläckfilfisk Katalogkort: Kga 79 3635 VIII 10:90 Fläckfilfisk 27,2 cm Fångades hösten 1857 vid Saltkällan. Närmare beskrivning se bilaga till inventarieförteckningen. Katalogiserad och sorterad under Svenska uppstoppade fiskar. Text på etikett: No 90. Kga 79. Bali'stes maculátus Gmelin Fläckfilfisken Gullmaren Saltkällan hösten 1857 Fläckig tryckarfisk "Filfläckfisken", Fläckig filfisk, Balistes maculatus Familjen filfiskar. Skrift i Bohusläns museums bibliotek under Ncbk-Nz Uddevalla (småskrifter): A.W. Malm. Om två för den Skandinaviska Faunan nya, egentligen tropisk-subtropiska Fiskarter, hvilka förvaras uti Uddevalla Museum. Ur Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1875. N:o 7. Stockholm. [Upptar UM003574 Bukstrimmig bonit och UM003635 Fläckfilfisk.] Stuxberg, Anton. Sveriges och Norges Fiskar. Jämte inledning till fiskarnes naturalhistoria. En handbok för hemmet och skolan. Fjärde häftet tryckt år 1895 tar upp Fläckfilfisken, Balistes maculatus, på s. 592-593. Citat ur boken: ... Fläckfilfisken hör hemma i hafven vid Japan och Kina, i Malajiska arkipelagen, Ostindien och Västindien. En enda gång, under hösten 1857, har han förirrat sig ända upp till våra nordiska farvatten, där han fångades vid Saltkällan, längst inne i Gullmarsfjorden, Bohuslän. Exemplaret, som mäter 292 mm. i längd, förvaras i Uddevalla Museum. Kopior av sidorna i boken finns i bilagepärm. Ur Nordisk familjebok /Uggleupplagan (1909) Balistes capriscus och B. maculatus (se fig.), äro vanliga i Atlanten och anträffas någon gång, fastän sällsynt, vid Englands och Frankrikes kuster; ett exemplar af sistnämnda art har ock fångats vid Sveriges västkust. Balistesarterna lefva af koraller och hårda musslor, af hvilka de förtära stora massor, och anses därigenom skada pärlfiskerierna. De ha starka tänder, medelst hvilka de afbryta korallgrenarna och äta sig in genom musselskalen. Deras kött har föga värde och skall stundom ha visat sig vara giftigt, beroende på den föda de förtärt. Af det närstående släktet Monacanthus, med blott en tagg i ryggfenan, finnas många arter i de varma hafven. R. L.* Ursing, Björn. Fiskar, Stockholm 1956, s. 63-64.
Photo: Bohusläns museum
Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Fläckfilfisk Katalogkort: Kga 79 3635 VIII 10:90 Fläckfilfisk 27,2 cm Fångades hösten 1857 vid Saltkällan. Närmare beskrivning se bilaga till inventarieförteckningen. Katalogiserad och sorterad under Svenska uppstoppade fiskar. Text på etikett: No 90. Kga 79. Bali'stes maculátus Gmelin Fläckfilfisken Gullmaren Saltkällan hösten 1857 Fläckig tryckarfisk "Filfläckfisken", Fläckig filfisk, Balistes maculatus Familjen filfiskar. Skrift i Bohusläns museums bibliotek under Ncbk-Nz Uddevalla (småskrifter): A.W. Malm. Om två för den Skandinaviska Faunan nya, egentligen tropisk-subtropiska Fiskarter, hvilka förvaras uti Uddevalla Museum. Ur Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1875. N:o 7. Stockholm. [Upptar UM003574 Bukstrimmig bonit och UM003635 Fläckfilfisk.] Stuxberg, Anton. Sveriges och Norges Fiskar. Jämte inledning till fiskarnes naturalhistoria. En handbok för hemmet och skolan. Fjärde häftet tryckt år 1895 tar upp Fläckfilfisken, Balistes maculatus, på s. 592-593. Citat ur boken: ... Fläckfilfisken hör hemma i hafven vid Japan och Kina, i Malajiska arkipelagen, Ostindien och Västindien. En enda gång, under hösten 1857, har han förirrat sig ända upp till våra nordiska farvatten, där han fångades vid Saltkällan, längst inne i Gullmarsfjorden, Bohuslän. Exemplaret, som mäter 292 mm. i längd, förvaras i Uddevalla Museum. Kopior av sidorna i boken finns i bilagepärm. Ur Nordisk familjebok /Uggleupplagan (1909) Balistes capriscus och B. maculatus (se fig.), äro vanliga i Atlanten och anträffas någon gång, fastän sällsynt, vid Englands och Frankrikes kuster; ett exemplar af sistnämnda art har ock fångats vid Sveriges västkust. Balistesarterna lefva af koraller och hårda musslor, af hvilka de förtära stora massor, och anses därigenom skada pärlfiskerierna. De ha starka tänder, medelst hvilka de afbryta korallgrenarna och äta sig in genom musselskalen. Deras kött har föga värde och skall stundom ha visat sig vara giftigt, beroende på den föda de förtärt. Af det närstående släktet Monacanthus, med blott en tagg i ryggfenan, finnas många arter i de varma hafven. R. L.* Ursing, Björn. Fiskar, Stockholm 1956, s. 63-64.
Photo: Bohusläns museum
Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Fläckfilfisk Katalogkort: Kga 79 3635 VIII 10:90 Fläckfilfisk 27,2 cm Fångades hösten 1857 vid Saltkällan. Närmare beskrivning se bilaga till inventarieförteckningen. Katalogiserad och sorterad under Svenska uppstoppade fiskar. Text på etikett: No 90. Kga 79. Bali'stes maculátus Gmelin Fläckfilfisken Gullmaren Saltkällan hösten 1857 Fläckig tryckarfisk "Filfläckfisken", Fläckig filfisk, Balistes maculatus Familjen filfiskar. Skrift i Bohusläns museums bibliotek under Ncbk-Nz Uddevalla (småskrifter): A.W. Malm. Om två för den Skandinaviska Faunan nya, egentligen tropisk-subtropiska Fiskarter, hvilka förvaras uti Uddevalla Museum. Ur Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1875. N:o 7. Stockholm. [Upptar UM003574 Bukstrimmig bonit och UM003635 Fläckfilfisk.] Stuxberg, Anton. Sveriges och Norges Fiskar. Jämte inledning till fiskarnes naturalhistoria. En handbok för hemmet och skolan. Fjärde häftet tryckt år 1895 tar upp Fläckfilfisken, Balistes maculatus, på s. 592-593. Citat ur boken: ... Fläckfilfisken hör hemma i hafven vid Japan och Kina, i Malajiska arkipelagen, Ostindien och Västindien. En enda gång, under hösten 1857, har han förirrat sig ända upp till våra nordiska farvatten, där han fångades vid Saltkällan, längst inne i Gullmarsfjorden, Bohuslän. Exemplaret, som mäter 292 mm. i längd, förvaras i Uddevalla Museum. Kopior av sidorna i boken finns i bilagepärm. Ur Nordisk familjebok /Uggleupplagan (1909) Balistes capriscus och B. maculatus (se fig.), äro vanliga i Atlanten och anträffas någon gång, fastän sällsynt, vid Englands och Frankrikes kuster; ett exemplar af sistnämnda art har ock fångats vid Sveriges västkust. Balistesarterna lefva af koraller och hårda musslor, af hvilka de förtära stora massor, och anses därigenom skada pärlfiskerierna. De ha starka tänder, medelst hvilka de afbryta korallgrenarna och äta sig in genom musselskalen. Deras kött har föga värde och skall stundom ha visat sig vara giftigt, beroende på den föda de förtärt. Af det närstående släktet Monacanthus, med blott en tagg i ryggfenan, finnas många arter i de varma hafven. R. L.* Ursing, Björn. Fiskar, Stockholm 1956, s. 63-64.
Photo: Bohusläns museum
Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Fläckfilfisk Katalogkort: Kga 79 3635 VIII 10:90 Fläckfilfisk 27,2 cm Fångades hösten 1857 vid Saltkällan. Närmare beskrivning se bilaga till inventarieförteckningen. Katalogiserad och sorterad under Svenska uppstoppade fiskar. Text på etikett: No 90. Kga 79. Bali'stes maculátus Gmelin Fläckfilfisken Gullmaren Saltkällan hösten 1857 Fläckig tryckarfisk "Filfläckfisken", Fläckig filfisk, Balistes maculatus Familjen filfiskar. Skrift i Bohusläns museums bibliotek under Ncbk-Nz Uddevalla (småskrifter): A.W. Malm. Om två för den Skandinaviska Faunan nya, egentligen tropisk-subtropiska Fiskarter, hvilka förvaras uti Uddevalla Museum. Ur Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1875. N:o 7. Stockholm. [Upptar UM003574 Bukstrimmig bonit och UM003635 Fläckfilfisk.] Stuxberg, Anton. Sveriges och Norges Fiskar. Jämte inledning till fiskarnes naturalhistoria. En handbok för hemmet och skolan. Fjärde häftet tryckt år 1895 tar upp Fläckfilfisken, Balistes maculatus, på s. 592-593. Citat ur boken: ... Fläckfilfisken hör hemma i hafven vid Japan och Kina, i Malajiska arkipelagen, Ostindien och Västindien. En enda gång, under hösten 1857, har han förirrat sig ända upp till våra nordiska farvatten, där han fångades vid Saltkällan, längst inne i Gullmarsfjorden, Bohuslän. Exemplaret, som mäter 292 mm. i längd, förvaras i Uddevalla Museum. Kopior av sidorna i boken finns i bilagepärm. Ur Nordisk familjebok /Uggleupplagan (1909) Balistes capriscus och B. maculatus (se fig.), äro vanliga i Atlanten och anträffas någon gång, fastän sällsynt, vid Englands och Frankrikes kuster; ett exemplar af sistnämnda art har ock fångats vid Sveriges västkust. Balistesarterna lefva af koraller och hårda musslor, af hvilka de förtära stora massor, och anses därigenom skada pärlfiskerierna. De ha starka tänder, medelst hvilka de afbryta korallgrenarna och äta sig in genom musselskalen. Deras kött har föga värde och skall stundom ha visat sig vara giftigt, beroende på den föda de förtärt. Af det närstående släktet Monacanthus, med blott en tagg i ryggfenan, finnas många arter i de varma hafven. R. L.* Ursing, Björn. Fiskar, Stockholm 1956, s. 63-64.
Photo: Bohusläns museum
Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Fläckfilfisk Katalogkort: Kga 79 3635 VIII 10:90 Fläckfilfisk 27,2 cm Fångades hösten 1857 vid Saltkällan. Närmare beskrivning se bilaga till inventarieförteckningen. Katalogiserad och sorterad under Svenska uppstoppade fiskar. Text på etikett: No 90. Kga 79. Bali'stes maculátus Gmelin Fläckfilfisken Gullmaren Saltkällan hösten 1857 Fläckig tryckarfisk "Filfläckfisken", Fläckig filfisk, Balistes maculatus Familjen filfiskar. Skrift i Bohusläns museums bibliotek under Ncbk-Nz Uddevalla (småskrifter): A.W. Malm. Om två för den Skandinaviska Faunan nya, egentligen tropisk-subtropiska Fiskarter, hvilka förvaras uti Uddevalla Museum. Ur Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1875. N:o 7. Stockholm. [Upptar UM003574 Bukstrimmig bonit och UM003635 Fläckfilfisk.] Stuxberg, Anton. Sveriges och Norges Fiskar. Jämte inledning till fiskarnes naturalhistoria. En handbok för hemmet och skolan. Fjärde häftet tryckt år 1895 tar upp Fläckfilfisken, Balistes maculatus, på s. 592-593. Citat ur boken: ... Fläckfilfisken hör hemma i hafven vid Japan och Kina, i Malajiska arkipelagen, Ostindien och Västindien. En enda gång, under hösten 1857, har han förirrat sig ända upp till våra nordiska farvatten, där han fångades vid Saltkällan, längst inne i Gullmarsfjorden, Bohuslän. Exemplaret, som mäter 292 mm. i längd, förvaras i Uddevalla Museum. Kopior av sidorna i boken finns i bilagepärm. Ur Nordisk familjebok /Uggleupplagan (1909) Balistes capriscus och B. maculatus (se fig.), äro vanliga i Atlanten och anträffas någon gång, fastän sällsynt, vid Englands och Frankrikes kuster; ett exemplar af sistnämnda art har ock fångats vid Sveriges västkust. Balistesarterna lefva af koraller och hårda musslor, af hvilka de förtära stora massor, och anses därigenom skada pärlfiskerierna. De ha starka tänder, medelst hvilka de afbryta korallgrenarna och äta sig in genom musselskalen. Deras kött har föga värde och skall stundom ha visat sig vara giftigt, beroende på den föda de förtärt. Af det närstående släktet Monacanthus, med blott en tagg i ryggfenan, finnas många arter i de varma hafven. R. L.* Ursing, Björn. Fiskar, Stockholm 1956, s. 63-64.
Photo: Bohusläns museum
Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Fläckfilfisk Katalogkort: Kga 79 3635 VIII 10:90 Fläckfilfisk 27,2 cm Fångades hösten 1857 vid Saltkällan. Närmare beskrivning se bilaga till inventarieförteckningen. Katalogiserad och sorterad under Svenska uppstoppade fiskar. Text på etikett: No 90. Kga 79. Bali'stes maculátus Gmelin Fläckfilfisken Gullmaren Saltkällan hösten 1857 Fläckig tryckarfisk "Filfläckfisken", Fläckig filfisk, Balistes maculatus Familjen filfiskar. Skrift i Bohusläns museums bibliotek under Ncbk-Nz Uddevalla (småskrifter): A.W. Malm. Om två för den Skandinaviska Faunan nya, egentligen tropisk-subtropiska Fiskarter, hvilka förvaras uti Uddevalla Museum. Ur Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1875. N:o 7. Stockholm. [Upptar UM003574 Bukstrimmig bonit och UM003635 Fläckfilfisk.] Stuxberg, Anton. Sveriges och Norges Fiskar. Jämte inledning till fiskarnes naturalhistoria. En handbok för hemmet och skolan. Fjärde häftet tryckt år 1895 tar upp Fläckfilfisken, Balistes maculatus, på s. 592-593. Citat ur boken: ... Fläckfilfisken hör hemma i hafven vid Japan och Kina, i Malajiska arkipelagen, Ostindien och Västindien. En enda gång, under hösten 1857, har han förirrat sig ända upp till våra nordiska farvatten, där han fångades vid Saltkällan, längst inne i Gullmarsfjorden, Bohuslän. Exemplaret, som mäter 292 mm. i längd, förvaras i Uddevalla Museum. Kopior av sidorna i boken finns i bilagepärm. Ur Nordisk familjebok /Uggleupplagan (1909) Balistes capriscus och B. maculatus (se fig.), äro vanliga i Atlanten och anträffas någon gång, fastän sällsynt, vid Englands och Frankrikes kuster; ett exemplar af sistnämnda art har ock fångats vid Sveriges västkust. Balistesarterna lefva af koraller och hårda musslor, af hvilka de förtära stora massor, och anses därigenom skada pärlfiskerierna. De ha starka tänder, medelst hvilka de afbryta korallgrenarna och äta sig in genom musselskalen. Deras kött har föga värde och skall stundom ha visat sig vara giftigt, beroende på den föda de förtärt. Af det närstående släktet Monacanthus, med blott en tagg i ryggfenan, finnas många arter i de varma hafven. R. L.* Ursing, Björn. Fiskar, Stockholm 1956, s. 63-64.
Photo: Bohusläns museum
Ur handskrivna katalogen 1957-1958: Fläckfilfisk Katalogkort: Kga 79 3635 VIII 10:90 Fläckfilfisk 27,2 cm Fångades hösten 1857 vid Saltkällan. Närmare beskrivning se bilaga till inventarieförteckningen. Katalogiserad och sorterad under Svenska uppstoppade fiskar. Text på etikett: No 90. Kga 79. Bali'stes maculátus Gmelin Fläckfilfisken Gullmaren Saltkällan hösten 1857 Fläckig tryckarfisk "Filfläckfisken", Fläckig filfisk, Balistes maculatus Familjen filfiskar. Skrift i Bohusläns museums bibliotek under Ncbk-Nz Uddevalla (småskrifter): A.W. Malm. Om två för den Skandinaviska Faunan nya, egentligen tropisk-subtropiska Fiskarter, hvilka förvaras uti Uddevalla Museum. Ur Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1875. N:o 7. Stockholm. [Upptar UM003574 Bukstrimmig bonit och UM003635 Fläckfilfisk.] Stuxberg, Anton. Sveriges och Norges Fiskar. Jämte inledning till fiskarnes naturalhistoria. En handbok för hemmet och skolan. Fjärde häftet tryckt år 1895 tar upp Fläckfilfisken, Balistes maculatus, på s. 592-593. Citat ur boken: ... Fläckfilfisken hör hemma i hafven vid Japan och Kina, i Malajiska arkipelagen, Ostindien och Västindien. En enda gång, under hösten 1857, har han förirrat sig ända upp till våra nordiska farvatten, där han fångades vid Saltkällan, längst inne i Gullmarsfjorden, Bohuslän. Exemplaret, som mäter 292 mm. i längd, förvaras i Uddevalla Museum. Kopior av sidorna i boken finns i bilagepärm. Ur Nordisk familjebok /Uggleupplagan (1909) Balistes capriscus och B. maculatus (se fig.), äro vanliga i Atlanten och anträffas någon gång, fastän sällsynt, vid Englands och Frankrikes kuster; ett exemplar af sistnämnda art har ock fångats vid Sveriges västkust. Balistesarterna lefva af koraller och hårda musslor, af hvilka de förtära stora massor, och anses därigenom skada pärlfiskerierna. De ha starka tänder, medelst hvilka de afbryta korallgrenarna och äta sig in genom musselskalen. Deras kött har föga värde och skall stundom ha visat sig vara giftigt, beroende på den föda de förtärt. Af det närstående släktet Monacanthus, med blott en tagg i ryggfenan, finnas många arter i de varma hafven. R. L.* Ursing, Björn. Fiskar, Stockholm 1956, s. 63-64.
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo